Ny företagshemlighetslag, varför det?

TCObloggar 2018-06-15

Ganska obemärkt har en ny lag om företagshemligheter beslutats i riksdagen och den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2018. För mig är det själva målgången efter fem års arbete med frågan. Men för att ta det från början….

Redan 1990 fick vi i Sverige vår företagshemlighetslag. Hade det inte varit för att EU år 2016 antog ett direktiv på det här området, så hade vår lag antagligen förblivit oförändrad. Med facit i hand så innebar direktivet att vi fick en välbehövlig genomgång och modernisering av vår snart trettioåriga lag.  


För många känns kanske frågan om företagshemligheter som en ganska udda och fjärran fråga för en fackförening. Men man får inte glömma att det i stor utsträckning är arbetstagare som hanterar företagshemligheter i arbetslivet och det är också de som i huvudsak riskerar att drabbas av företagshemlighetslagens olika sanktioner. Den hittills vanligaste påföljden är skadestånd och dessa kan uppgå till mycket höga belopp, inte sällan flera miljoner kronor, vilket i praktiken kan ruinera en arbetstagare och förstöra resten av livet.  Utvecklingen har dessutom lett till att det har blivit allt svårare att veta vad en företagshemlighet är. En arbetstagare kan uppfatta något som en del av den erfarenhet och färdighet som förvärvats hederligt under normal yrkesutövning, men det kan likväl visa sig falla in under definitionen av en företagshemlighet.


I det stora hela anser TCO att företagshemlighetslagen har fungerat väl och skyddat företag från otillbörligt utnyttjande av företagshemligheter men den har också skyddat arbetstagare och före detta arbetstagare från oskäliga skadeståndskrav.


Efter det att EU fattat sitt beslut om ett nytt direktiv tillsatte regeringen i vanlig ordning en utredning om hur direktivet skulle kunna införlivas i Sverige. Regeringen ville dessutom att utredningen skulle titta på om det finns behov av att utöka straffansvaret för viss hantering av företagshemligheter.


Michael Koch utsågs till utredare och i utredningen satt även representanter för arbetslivet och experter från Regeringskansliet. Jag representerade TCO i utredningen och hade till min hjälp en intern referensgrupp med jurister från våra medlemsförbund.

TCO:s ingång i arbetet var att genomföra direktivet i svensk lagstiftning med så små ingrepp i den svenska lagen som möjligt men att försöka förstärka, eller i vart fall inte försämra, skyddet för arbetstagare och att inte utvidga straffansvaret för de anställda. Det var inte helt lätt att överblicka alla delar av denna fråga. Skyddet för företagshemligheter är tekniskt, svårt och komplex, vilket återspeglas väl i det betänkande som utredningen kom med i maj 2017.


TCO var i vissa delar nöjt med utredningsförslaget, men hade invändningar i andra delar, vilket framgår av remissvaret. Den allvarligaste kritiken riktades mot att utredningen föreslog att det straffrättsliga ansvaret skulle utökas och en ny brottstyp införas, trots att det inte krävdes för att uppfylla direktivet. Man hade inte heller kunnat visa att det fanns något behov av det.


TCO, LO och Saco bedrev gemensamt ett påverkansarbete och träffade bland annat politiker och  tjänstemän på Justitiedepartementet för att hitta bra lösningar i de delar som vi uppfattade som problematiska i utredningsförslaget. Det var därför med särskilt stor tillfredsställelse som vi, när propositionen kom, kunde konstatera att det nya lagförslaget inte innehöll någon utökad kriminalisering och att regeringen dessutom behållit särbestämmelsen när det gäller skadeståndsskyldighet sedan anställningen upphört. Det kommer alltså även framöver att krävas synnerliga skäl för skadeståndsskyldighet om ett utnyttjande eller röjande av en företagshemlighet har ägt rum sedan anställningen upphört.


Upplägget på den nya företagshemlighetslagen blev till slut ganska bra, även om lagen ser annorlunda ut än vår ursprungliga lag. Det är i stora stycken helt nya regleringar, inte minst i de processrättsliga delarna. Men även i de delar som ser mer bekanta ut så är det viktigt att tänka på att det faktiskt är en helt ny lag som har ett EU-rättsligt ursprung och därför ska tolkas i ljuset av det.


För mig har det varit otroligt roligt och spännande att följa detta lagstiftningsärende. Det är den första fråga som jag har följt hela vägen från ax till limpa. Det började en varm sommardag i Bryssel 2013, alltså några månader före EU-kommissionen kom med sitt direktivförslag. Jag deltog tillsammans med vårt Brysselkontor på ett möte med Kommissionen för att berätta om vår svenska företagshemlighetslag. Sedan dess har jag varit  involverad på många olika sätt i denna fråga, bland annat i ändringsförslag och diskussioner under behandlingen i EU-parlamentet och trialogen. Arbete på EU-nivån har delvis skett tillsammans med Eurocadres, som också varit engagerade i företagshemlighetsfrågan.  När sedan direktivet klubbades i EU fortsatte arbetet genom den svenska lagstiftningsprocessen, och hela vägen fram till riksdagens behandling och en avslutande kopp te i riksdagens café. Och den 1 juli börjar alltså den nya lagen att gälla!

Chefsjurist (tjänstledig på 50%)

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund