Från ”stärkt” till ”särskilt” när det gäller skydd för visselblåsare

TCObloggar 2016-01-25

I förra veckan beslutade regeringen om en så kallad lagrådsremiss när det gäller förslaget om en ny lag om skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden hos sin arbetsgivare, alltså så kallade visselblåsare. Det är mer än 1,5 år sedan utredningen överlämnade sitt förslag om en ny lag (SOU 2014:31) och regeringen har aviserat att en proposition ska komma senast den 22 mars, så det var hög tid för Lagrådet att få regeringens lagförslag för granskning.

TCO är positiv till en skyddslag för arbetstagare som slår larm men vi hade ändå många synpunkter på utredningsförslaget i vårt remissvar.

Det är därför glädjande att lagrådsremissen som kom i fredags innehåller ett antal förbättringar jämfört med utredningsförslaget och att regeringen beaktat TCO:s synpunkter i flera fall. Nu får vi vänta och se vad Lagrådet har att säga innan regeringens slutliga förslag överlämnas till riksdagen i mars.

Man ska veta att det redan finns skydd för anställda som larmar i dag, men det är bristfälligt och gäller olika för offentligt och privat anställda och inte alls för inhyrda personer i förhållandet till det kundföretag där de rent faktiskt arbetar. Skyddet är svårt att överblicka eftersom regelverket är uppsplittrat i flera olika lagar och delar av skyddet har enbart skapats i rättspraxis.

Tanken är att det nya lagförslaget ska gälla utöver det skydd som redan finns, vilket tyvärr gör det ganska komplicerat. Lagen föreslås vara tvingande och gälla lika för alla arbetstagare oavsett var de är anställda och dessutom för inhyrda personer, både i förhållande till den egna arbetsgivaren och till kundföretaget som de är uthyrda till.

I lagförslaget finns olika typer av larm som tar sin utgångspunkt i vem man larmar till. När det gäller interna larm, som är larm till den egna arbetsgivaren, måste visselblåsaren för att få skydd framställa konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden i verksamheten. Allvarliga missförhållanden innebär brott med fängelse i straffskalan eller jämförliga missförhållanden.

Det finns också en möjlighet att få skydd om man larmar om sådant till sin fackliga organisation. I lagrådsremissen har man tagit bort utredningens krav på att arbetsgivaren ska vara bunden av kollektivavtal för att arbetstagaren ska kunna få skydd. Nu räcker det alltså med att visselblåsaren vänder sig till det fack där man är medlem och skydd uppstår vid sådant larm oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.

Man kan även få skydd när man larmar genom att lämna uppgifter till offentliggörande eller offentliggöra uppgifter eller vända sig till en myndighet (externt larm). Men då måste visselblåsaren ha fog för sitt påstående om allvarliga missförhållanden och först ha larmat arbetsgivaren internt och dessutom att arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder.

Därtill finns ett visst utrymme att larma externt direkt, alltså utan att först ha larmat sin arbetsgivare. Även då måste man så klart ha fog för det man påstår men man måste också ha befogad anledning att larma externt direkt. Befogad anledning kan till exempel vara att arbetsgivaren trots internt larm inte åtgärdat det inom skälig tid, att det är akut fara, att mottagaren av interna larm är ansvarig för missförhållandet eller att det är mycket allvarliga missförhållanden.

Skyddet i lagen innebär att den som larmat kan få skadestånd om arbetsgivaren utsatt visselblåsaren för repressalier som har samband med att hen larmat. Vad som är att anse som repressalie omfattar både ogynnsamt handlande och ogynnsam underlåtenhet, och det kan till exempel vara uppsägning, avskedande, fråntagande av arbetsuppgifter, orimlig arbetsbelastning, utebliven löneökning, negativa förändringar av anställningsvillkor, tillrättavisande utskällningar och utfrysningar på arbetsplatsen.

Till detta finns en bevislättnadsregel till förmån för den som anser sig ha blivit utsatt för en repressalie, liknande den som finns i diskrimineringslagen.

Även om flera saker har blivit bättre i lagrådsremissen så kvarstår problemet med att det är för hög tröskel för att en visselblåsare ska få skydd när hen larmat sin egen arbetsgivare. Det krävs fortfarande ”allvarliga missförhållanden”, liksom vid externa larm, även om det rimligen borde räcka med ”missförhållanden”. Flera skäl talar för det. Ett är att det i arbetstagarens lojalitetsplikt till arbetsgivaren kan sägas ligga en skyldighet att upplysa om missförhållanden i verksamheten. Det blir märkligt då att inte få ett skydd som helt omfattar denna skyldighet att anmäla. Ett annat skäl är att verksamheten typiskt sett inte drabbas av någon skada när larmet går direkt till arbetsgivaren.

Ett närliggande problem som inte heller har lösts i lagrådsremissen är i de fall det finns en skyldighet för enskilda arbetstagare att anmäla vissa förhållanden till en myndighet, men där det saknas ett heltäckande skydd för den enskilde arbetstagares som uppfyller denna skyldighet genom att ”larma” till myndigheten. Det är viktigt att se att det finns ett allmänt intresse av att arbetstagare anmäler missförhållanden till tillsynsmyndigheter och då bör rimligtvis arbetstagaren som gör det få skydd mot eventuella repressalier från arbetsgivaren.

Så nu står mitt hopp till Lagrådet att se dessa inkonsekvenser och rätta till det innan förslaget hamnar på lagstiftarens bord i riksdagen.

Slutligen så undrar jag varför regeringen ändrat lagens rubrik från ”stärkt” till ”särskilt” skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden? Det handlar ju trots allt om en förstärkning av skyddet och detta har dessutom förstärkts i lagrådsremissen jämfört med utredningsförslaget.

Jurist

Stå upp för demokratin under valåret 2022

Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Vi måste stå upp och försvara demokratiska värden varje dag. 

Läs mer

Debatt

Regeringen måste föra en tydlig svensk linje i EU

Vi har ett tydligt budskap till regeringen om vad som bör utgöra kärnan i Sveriges EU-arbete under året. Ett demokratiskt EU som bidrar till den gröna och digitala omställningen, och där kompetensutveckling, jämställdhet och partssamverkan står i fokus. Det skriver Therese Svanström, ordförande TCO​ på Europaportalen.

Nyheter

Mer krävs för att stärka välfärden

Idag presenterade Välfärdskommissionen sin slutrapport om hur välfärden ska stärkas. Åtgärderna som presenteras är en bra början, men TCO vill se kraftfullare och mer långtgående reformer.

Pressmeddelanden

Fackliga organisationer i Välfärdskommissionen: Mer krävs för att stärka välfärden

Idag presenterar Välfärdskommissionen sin slutredovisning som innehåller 29 förslag på åtgärder för att stärka kommuners och regioners förmåga att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. De fackliga organisationer som ingått i kommissionen tycker att åtgärderna är en god början men efterlyser mer kraftfulla och långtgående reformer.

Debatt

Övervakningen i arbetslivet ökar – behövs ny lag

Varannan tjänsteman tycker att övervakningen i arbetslivet ökat de senaste fem åren. Men trots att vi arbetar alltmer digitalt saknas lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. Nu måste regeringen snabbt lägga fram en ny rättighetslagstiftning, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i Altinget.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Bättre utbildningsmöjligheter kan minska brist på arbetskraft

Bristen på arbetskraft har ökat kraftigt enligt Arbetsförmedlingens nya prognos som presenterades idag. TCO efterlyser bättre utbildningsmöjligheter för yrkesverksamma tjänstemän och tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad som viktiga åtgärder framöver.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

13 januari, 2022

Stå upp för demokratin under valåret 2022!

Riksdagsåret rivstartade igår med partiledardebatt i riksdagen. Ett år då vi också går in i ett valår. För precis 100 år sedan – 10 januari 1922 - tog de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag och vi har det gångna året firat att vår demokrati nu har 100 år på nacken. Det ska vi vara stolta och glada över. Men vi måste också inse att hundra år är en kort tid i mänsklig historia. Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Genom de sätt på vilket vi agerar och genom det politiska systemets ansvarstagande.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

13 januari, 2022

Politiker – upp till bevis om rehabiliteringen!

TCO lämnade den 22 december förra året sitt remissvar på slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. TCO ställde sig positiv till utredningens förslag. Men medan förslagen kring sjuk- och aktivitetsersättning kan vara politiskt omstridda borde den politiska enigheten kring förslagen som rör förebyggande insatser och rehabilitering vara desto större. Åtminstone om man tar politikerna själva på orden.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2021

Julhälsningar från TCO

Året som gått har inneburit flera stora framgångar för TCO. I statsbudgeten för nästa år finns det till exempel medel för att genomföra avsevärda förbättringar i sjukförsäkringen. Det höjda taket i a-kassan finns också kvar nästa år, vilket är positivt.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

21 december, 2021

EU-suveränitet och jobb i fokus under franska ordförandeskapet

Massor av viktiga frågor står på agendan när Frankrike på nyårsnatten tar över ordförandeklubban i EU från Slovenien. President Macron prioriterar ett "suveränt Europa", minimilöner och förändrade budgetregler. TCO:s medskick är tydligt: istället för klåfingriga minimilöneregler vi vill se satsningar på kompetensutveckling, jämställdhet, partssamverkan och en fortsatt öppen handelspolitik. Och att EU slår vakt om den fria rörligheten. Det är så vi lyckas med den gröna omställningen och bidrar till nya, trygga jobb i hela Europa.

Lise Donovan - Jurist

17 december, 2021

Ny visselblåsarlag här – men saknar svar i centrala frågor

I dag, den 17 december 2021, börjar en ny visselblåsarlag att gälla. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv och ersätter den visselblåsarlag som kom för fem år sedan, men som levt ett mycket undanskymt liv. Den nya lagen har flera förbättringar, men den saknar svar i centrala frågor. Det krävs förtydligande så att arbetstagare tryggt kan visselblåsa när missförhållanden av allmänintresse upptäcks.

Arbetsrätt

Maria Ahrengart - Utredare arbetslöshetsförsäkringen

14 december, 2021

Även medelinkomsttagaren behöver kunna få en rimlig ersättning vid arbetslöshet

Vi kommer alltid att leva med förändringar på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att vi kan möta dem och fokusera på att hitta ett nytt jobb. A-kassan är en viktig omställningförsäkring som ska ge den möjligheten. Så är det inte idag. A-kassan behöver höjas så att även medelinkomsttagaren kan koncentrera sig på omställning.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.