Från ”stärkt” till ”särskilt” när det gäller skydd för visselblåsare

TCObloggar 2016-01-25

I förra veckan beslutade regeringen om en så kallad lagrådsremiss när det gäller förslaget om en ny lag om skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden hos sin arbetsgivare, alltså så kallade visselblåsare. Det är mer än 1,5 år sedan utredningen överlämnade sitt förslag om en ny lag (SOU 2014:31) och regeringen har aviserat att en proposition ska komma senast den 22 mars, så det var hög tid för Lagrådet att få regeringens lagförslag för granskning.

TCO är positiv till en skyddslag för arbetstagare som slår larm men vi hade ändå många synpunkter på utredningsförslaget i vårt remissvar.

Det är därför glädjande att lagrådsremissen som kom i fredags innehåller ett antal förbättringar jämfört med utredningsförslaget och att regeringen beaktat TCO:s synpunkter i flera fall. Nu får vi vänta och se vad Lagrådet har att säga innan regeringens slutliga förslag överlämnas till riksdagen i mars.

Man ska veta att det redan finns skydd för anställda som larmar i dag, men det är bristfälligt och gäller olika för offentligt och privat anställda och inte alls för inhyrda personer i förhållandet till det kundföretag där de rent faktiskt arbetar. Skyddet är svårt att överblicka eftersom regelverket är uppsplittrat i flera olika lagar och delar av skyddet har enbart skapats i rättspraxis.

Tanken är att det nya lagförslaget ska gälla utöver det skydd som redan finns, vilket tyvärr gör det ganska komplicerat. Lagen föreslås vara tvingande och gälla lika för alla arbetstagare oavsett var de är anställda och dessutom för inhyrda personer, både i förhållande till den egna arbetsgivaren och till kundföretaget som de är uthyrda till.

I lagförslaget finns olika typer av larm som tar sin utgångspunkt i vem man larmar till. När det gäller interna larm, som är larm till den egna arbetsgivaren, måste visselblåsaren för att få skydd framställa konkreta misstankar om allvarliga missförhållanden i verksamheten. Allvarliga missförhållanden innebär brott med fängelse i straffskalan eller jämförliga missförhållanden.

Det finns också en möjlighet att få skydd om man larmar om sådant till sin fackliga organisation. I lagrådsremissen har man tagit bort utredningens krav på att arbetsgivaren ska vara bunden av kollektivavtal för att arbetstagaren ska kunna få skydd. Nu räcker det alltså med att visselblåsaren vänder sig till det fack där man är medlem och skydd uppstår vid sådant larm oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller inte.

Man kan även få skydd när man larmar genom att lämna uppgifter till offentliggörande eller offentliggöra uppgifter eller vända sig till en myndighet (externt larm). Men då måste visselblåsaren ha fog för sitt påstående om allvarliga missförhållanden och först ha larmat arbetsgivaren internt och dessutom att arbetsgivaren inte vidtagit skäliga åtgärder.

Därtill finns ett visst utrymme att larma externt direkt, alltså utan att först ha larmat sin arbetsgivare. Även då måste man så klart ha fog för det man påstår men man måste också ha befogad anledning att larma externt direkt. Befogad anledning kan till exempel vara att arbetsgivaren trots internt larm inte åtgärdat det inom skälig tid, att det är akut fara, att mottagaren av interna larm är ansvarig för missförhållandet eller att det är mycket allvarliga missförhållanden.

Skyddet i lagen innebär att den som larmat kan få skadestånd om arbetsgivaren utsatt visselblåsaren för repressalier som har samband med att hen larmat. Vad som är att anse som repressalie omfattar både ogynnsamt handlande och ogynnsam underlåtenhet, och det kan till exempel vara uppsägning, avskedande, fråntagande av arbetsuppgifter, orimlig arbetsbelastning, utebliven löneökning, negativa förändringar av anställningsvillkor, tillrättavisande utskällningar och utfrysningar på arbetsplatsen.

Till detta finns en bevislättnadsregel till förmån för den som anser sig ha blivit utsatt för en repressalie, liknande den som finns i diskrimineringslagen.

Även om flera saker har blivit bättre i lagrådsremissen så kvarstår problemet med att det är för hög tröskel för att en visselblåsare ska få skydd när hen larmat sin egen arbetsgivare. Det krävs fortfarande ”allvarliga missförhållanden”, liksom vid externa larm, även om det rimligen borde räcka med ”missförhållanden”. Flera skäl talar för det. Ett är att det i arbetstagarens lojalitetsplikt till arbetsgivaren kan sägas ligga en skyldighet att upplysa om missförhållanden i verksamheten. Det blir märkligt då att inte få ett skydd som helt omfattar denna skyldighet att anmäla. Ett annat skäl är att verksamheten typiskt sett inte drabbas av någon skada när larmet går direkt till arbetsgivaren.

Ett närliggande problem som inte heller har lösts i lagrådsremissen är i de fall det finns en skyldighet för enskilda arbetstagare att anmäla vissa förhållanden till en myndighet, men där det saknas ett heltäckande skydd för den enskilde arbetstagares som uppfyller denna skyldighet genom att ”larma” till myndigheten. Det är viktigt att se att det finns ett allmänt intresse av att arbetstagare anmäler missförhållanden till tillsynsmyndigheter och då bör rimligtvis arbetstagaren som gör det få skydd mot eventuella repressalier från arbetsgivaren.

Så nu står mitt hopp till Lagrådet att se dessa inkonsekvenser och rätta till det innan förslaget hamnar på lagstiftarens bord i riksdagen.

Slutligen så undrar jag varför regeringen ändrat lagens rubrik från ”stärkt” till ”särskilt” skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden? Det handlar ju trots allt om en förstärkning av skyddet och detta har dessutom förstärkts i lagrådsremissen jämfört med utredningsförslaget.

Chefsjurist

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund