Framsteg för den globala arbetsmiljön på ILO-konferens

Att arbetsmiljö nu får denna centrala ställning bland andra viktiga principer och rättigheter inom ILO är en historisk händelse och det är första gången ett sådant tillägg har gjorts sedan deklarationen om grundläggande principer och rättigheter antogs 1989 då åtta konventioner upphöjdes till kärnkonventioner. De rättigheter och principer som redan omfattas av deklarationen är bland annat avskaffande av tvångsarbete och de värsta formerna av barnarbete.

Konventioner och kärnkonventioner

ILO är ett över 100-årigt FN-organ som ägnar sig åt arbetslivsfrågor och har i dag 187 medlemmar. Inom ILO pågår det många olika aktiviteter, bland annat utbildning, forskning men också mer praktisk hjälp och stöd till länder som vill få det. En annan viktig del i ILO:s verksamhet är att anta konventioner och rekommendationer som sedan kommer att ingå i ett frivilligt gemensamt internationellt regelverk på arbetslivets område.

De medlemsländer som vill understryka allvaret i sina åtaganden ratificerar konventionerna. Det innebär att landet åtar sig att följa konventionen och underkastar sig ILO:s granskning och tillämpningsföreskrifter.

Att vara medlem i ILO och att ratificera konventioner betraktas allmänt som en hygienfaktor i världssamfundet. En del länder, typiskt sätt mindre demokratiska sådana, är ofta medlemmar men har ofta inte ratificerat så många konventioner.

År 1998 ville därför ILO få större genomslag av sina konventioner och rekommendationer och antog därför en deklaration om grundläggande principer och rättigheter som innebär att alla medlemsländer måste följa vissa centrala konventioner oavsett om landet har ratificerat dem eller inte. Dessa konventioner fick beteckningen kärnkonventioner. Man bestämde att det fanns fyra särskilt viktiga områden som borde omfattas av deklarationen och att det till varje sådant område skulle kopplas två konventioner.

1. Förenings- och organisationsrätten samt rätten att förhandla kollektivt, vilket gäller både arbetsgivare och arbetstagare – konventionerna 87 och 98
2. Avskaffande av slav och tvångsarbete – konventionerna 29 och 105
3. Avskaffande av värsta formerna av barnarbete och införande av minimiåldrar för vissa arbeten – konventionerna 138 och 182
4. Regler om diskriminering i arbetslivet - konventionerna 100 och 111

Dessa kärnkonventioner har sedan dess fått stor betydelse i det globala arbetslivet. Inte bara därför att alla medlemsländer ska leva upp till dem utan även för att de har använts i många internationella handelsavtal som förutsättningar för att avtalet ska kunna ingås. Deklarationen från 1998 har verkligen etablerats och visat sig fungera väl.

Framsteg för arbetsmiljön globalt

Det är därför stort att en säker och hälsosam arbetsmiljö upphöjs och två befintliga konventioner (155 och 187) nu blir kärnkonventioner. Sverige har sedan länge ratificerat dessa konventioner så nationellt kommer beslutet inte att få någon större betydelse, mer än i våra och EU:s handelsavtal förstås! Men framför allt kommer beslutet att innebära att medlemsländer omfattas av dessa konventioner och kan ställas till ansvar för bristande uppfyllelse av en säker och hälsosam arbetsmiljö. Och här finns det alldeles säkert mycket att göra.

Denna fråga om arbetsmiljö som en grundläggande princip och rättighet har varit på gång under många år inom ILO. Men som det trepartiska organ det är så tar det alltid lite tid att komma överens i alla delar och få alla formuleringar på plats. Men nu har alltså vi på årets internationella arbetskonferens i Genève lyckats komma i mål även med denna fråga.

Detta är ett viktigt steg i att förbättra arbetsmiljön globalt och visar dessutom att ILO fortsatt levererar som en pigg och relevant 103-åring.