Vad hände med det flexibla lärandet och hur klarar vi kompetensförsörjningen i framtiden?

TCObloggar 2015-07-01

En av de största utmaningarna för kommuner utanför de större städerna är rekrytera kvalificerad arbetskraft. Det blir alltmer vanligt att unga som flyttar för att utbilda sig, inte återvänder till hemorten. Regioner riskerar utarmas. Med mer flexibla möjligheter till lärande och kompetensutveckling finns förutsättningar för en jämnare fördelning och mer likvärdiga resurser för kompetensutveckling i Sverige. För omkring tio år sedan fanns frågan på den politiska dagordningen med planer på en utbyggnad av internetbaserad distansutbildning. Men vad hände med de planerna? Och hur ser framtidsplanerna ut?

Jag deltog i ett panelsamtal med titeln ”Vad hände med det flexibla lärandet”, arrangerat av Nitus (Nätverket för internetbaserat lärande) och Sverd (Svenska riksorganisationen för distansutbildning). Övriga deltagare i panelen var, Lena Hallengren (s), Maria Stockhaus (m), Mia Liljestrand, Svenskt Näringsliv och Anders Söderholm, rektor Mittuniversitetet.

Paneldeltagarna var ense om behovet av utbildad arbetskraft nu och i framtiden och att det krävs satsningar för att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Men medan politikerna gärna vill framhålla vikten av satsningar genom hela utbildningssystemet poängterar TCO, i rapporten ”Ny kunskap för nya jobb”, behoven av eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma.

Vår granskning av närmare 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under perioden 2008/2009-2014/2015 visar att de eftergymnasiala utbildningarna är dåligt anpassade för den som vill komplettera sin tidigare utbildning. Bara en liten del av platserna är tillgängliga för dem som inte vill välja ett längre program och utbudet av kurser på deltid, distans eller kvällar är ändå mindre. Utvecklingen går dessutom åt fel håll.

Flera av frågeställarna i publiken hade erfarenhet av att exempelvis distansutbildningarna, som kan passa yrkesverksamma, blir ”styvmoderligt” behandlade vid resurstilldelningen och att dessa utbildningar helt felaktigt förväntas vara billigare för att det är på distans.

För att komma till rätta med bristerna och vända utvecklingen, föreslår TCO ett omställningsuppdrag till utbildningsväsendet, att högskola och yrkeshögskola byggs ut med kortare utbildningar anpassade för yrkesverksamma och yrkesverksammas behov och villkor beaktas vid resurstilldelning och utvärdering.

Utredare pensionsfrågor, statistiker

Det här löser inte problemen, politiker

I överenskommelsen mellan S, C, L och MP finns två besked som är högt prioriterade för TCO-medlemmarna, men att man vill förändra las är inte det som behövs för att förändra arbetsmarknaden, skriver Eva Nordmark på Aftonbladet Debatt.

Läs mer här

TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet

EP-valet i vår är viktigt eftersom parlamentet stiftar lagar som har betydelse för Sveriges ekonomi och välständ. Hur politiken utformas i EU påverkar TCO-förbundens medlemmar.

Läs mer här

Arbetsrätten är inte ett av Sveriges stora problem

Arbetsrätten är inte ett av Sveriges stora problem. Istället bör den politiska diskussion handla om reformer som rör andra områden som: ubildning, jämställdhet, pension, kompetensförsörjning, skolan, klimatet och skattereform, skriver Eva Nordmark på Aftonbladet Debatt.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund