Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

TCObloggar 2021-04-15

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Flera aktörer, Katalys, SPF-seniorerna, Forena, med flera, vittnar om dels en oro för framtidens pensioner och dels att många av dagens pensionärer har en knapp ekonomi och att man upplever att arbete inte lönar sig för pensionen. Katalys menar att oron för pensionerna kan påverka valet 2022.

Pensionsgruppen har också varit ute i debatten: några av ledamöterna anser sig ha blivit överkörda av socialförsäkringsministern, som uttalat att han hoppas på att under året landa ett förslag om höjda pensionsavgifter och ska ha tillsatt en utredning om finansieringen av dessa. Samtidigt är det svårt att följa diskussionen i Pensionsgruppen – man talar förbi varandra och det är inte transparent för oss andra.

Pensionernas nivå bör inte bli en valfråga. Det skulle riskera att rubba grundbulten i det allmänna pensionssystemet. Grundbulten är livsinkomstprincipen med utbetalningarna anpassade efter förväntad livslängd hos respektive kohort samt att pensionssystemet ska vara autonomt och finansieras utanför statsbudgeten. Allt enligt den överenskommelse som slöts då dagens pensionssystem sjösattes. Därigenom förblir pensionssystemet stabilt. Stabiliteten är viktig, blir det för lätt att höja avgifterna, så kan det bli lätt att sänka dem.

Pensionsgruppens roll är att vårda och värna pensionsöverenskommelsen och det är viktigt att ledamöterna är överens om de åtgärder man vidtar. Men gruppen behöver enligt vår uppfattning också komma med förslag till åtgärder som höjer pensionerna. Den oro för pensionerna, som många hyser, är nämligen högst realistisk.

Framtida generationer riskerar att få en mycket låg allmän pension jämfört med tidigare lön. Det handlar om nivåer kring 40 procent jämfört med tidigare lön för låg- och medelinkomsttagare. Arbete längre upp i åren höjer visserligen pensionen livsvarigt och i nuläget är det skattemässigt också mycket lönsamt att arbeta efter 65 år.

Men, för det första så är det mycket tveksamt om arbete upp till den av pensionsgruppen föreslagna riktåldern kommer att räcka för att hålla uppe nivån på den allmänna pensionen. Det är också tveksamt om det är realistiskt med en riktålder som följer hela den genomsnittliga ökningen i livslängd, vilket i så fall skulle behövas. För det andra, är det inte alla som kan arbeta längre upp i åren. Det finns en stor variation i möjligheterna att arbeta både till 65 och efter 65. Dessutom varierar förväntad livslängd mellan yrkesgrupper och mellan socioekonomiska grupper.

Pensionsgruppens ledamöter, bland andra Hans Eklind (KD), påpekar i en artikel i Dagens Arena att det inte finns något sagt i om höjda avgifter i den överenskommelse som slöts år 2017 och det är helt riktigt. Men pensionsgruppen har i den överenskommelsen uttalat att man kan tänka sig ”se över” avgifterna och i en överenskommelse från 2020 utlovat långsiktigt höjda pensioner.

En åtgärd, som KD kan tänka sig om pensionssystemet behöver stärkas, är att, istället för att höja pensionsavgifterna, använda det ”överskott som uppstår” genom att inte hela pensionsavgiften i arbetsgivaravgiften går till pensioner. Den del som arbetsgivare betalar ”på inkomster ovanför taket” för inkomsttagare som har inkomst högre 7,5 inkomstbasbelopp (taket i det allmänna pensionssystemet) går inte till pensionssystemet, utan är att betrakta som en vanlig skatt. Men detta innebär också att man frångår principen att det är individens livsinkomst som ska generera pension. Dessutom utgör sannolikt inte dessa medel något överskott som ligger och skräpar i väntan på att användas, utan de finansierar annat, såsom vård, försvar, barnbidrag och järnvägar.

Samtidigt föreslås att före eventuell förstärkning av pensionssystemet ska pensionsgruppen istället fokusera på frågan om bristande jämställdhet i pensionssystemet, eftersom kvinnor i regel har lägre pension än män.  Då ska man komma ihåg att det allmänna pensionssystemet inte i sig är ojämställt. Lika inkomst och lika inkomsthistorik ger samma pension oavsett om inkomsttagaren är man eller kvinna. Utfallet i form av utbetald pension är inte jämställt, men det beror på faktorer utanför pensionssystemet, såsom inkomstfördelningen mellan män och kvinnor, tudelad arbetsmarknad, ojämn fördelning av föräldraledighet, vård av barn och hemarbete, för att nämna några.

Börjar man skruva i pensionssystemet för att åstadkomma ett mer jämställt utfall, riskerar man också att komma farligt nära systemets grundbult, livsinkomstprincipen.

Ett förslag som kommit upp är att premiepensionsdelen per automatik ska delas lika mellan föräldrar. Det kan se ut att vara det minst störande förslaget, men det innebär likafullt att man gör avsteg från livsinkomstprincipen. Dessutom uppstår en mängd detaljer att ta ställning till. Exempelvis: Ska det gälla föräldrar som lever tillsammans och i hur många år per barn?

I TCO:s pensionspolitiska program, som togs fram 2019, föreslås – i kombination med höjda åldersgränser – att pensionsavgifterna höjs från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av inkomsten. Det föreslås också höjda avsättningar vid sjukdom, arbetslöshet, vård av barn samt studier. I de tre första fallen bör avsättningen räknas på bakomliggande inkomst, i stället för som idag på utbetald ersättning. Vid studier med studielån från CSN beräknas avsättningen på bidragsdelen, vilket också gör den mycket låg. Här kan man, för i första hand studenter vid eftergymnasiala studier, tänka sig en höjd avsättning räknad på bidragsdelen, alternativt studiepremier eller kompletterande avsättningar, som kan vara beräknade på bakomliggande inkomst.

Höjda pensionsavgifter skulle höja värdet av pensionsrätterna och därmed höja nivån på utbetald pension. Höjda avsättningar skulle göra att framtida pension inte påverkas av sjukdom, arbetslöshet, vård av barn eller studier, något som möjligen kan ha jämförelsevis mer positiv effekt på kvinnors pension. Om övriga delar av pensionssystemet, såsom garantipension och bostadstillägg inte räknas ner motsvarande, så kan även det så kallade respektavståndet öka något och arbete löna sig mer för pensionen – för dagens och morgondagens pensionärer.

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja avgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.  

En höjning av pensionsavgiften måste självfallet också finansieras. Kostnaden för den höjning som TCO föreslår är cirka 25 miljarder kronor (TCO 2019). Höjda avsättningar belastar statsbudgeten, kostnaden är beräknad till cirka 9 miljarder kronor (TCO 2019). TCO har inte tagit fram konkreta förslag till hur finansiering ska ske, men anser att en skatteväxling mellan allmän löneavgift och pensionsavgift kan vara lösningen inom arbetsgivaravgiften. Finansieringen bör då hanteras inom ramen för en skattereform. TCOs förslag till skatteväxling skiljer sig från förslaget till förstärkning ovan bland annat i det att vi även efter en skattereform vill behålla individperspektivet, livsinkomstprincipen, i pensionssystemet.

Hur man än väljer att göra, så uppstår behov av prioriteringar. Högre avgifter och avsättningar till pension betingar en kostnad. Vi tycker det är angeläget att den här avgiftshöjningen genomförs. Oron för pensionen, som i många fall är berättigad, betingar också en kostnad.

Utredare pensionsfrågor, statistiker

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.