Vad innebär kvällstidningarnas ”Superpension”?

Pension

Blogg

2020-11-17

Pensionerna är ett återkommande tema på kvällstidningarnas löpsedlar. Nu senast handlade det om ”superpengar” i form av tillägg och avdrag. Men vad innebär det?

I fredags hade återigen båda kvällstidningarna ämnet pensioner på ”löpet”. Aftonbladet skrev om superavdraget och Expressen om supertillägget. Det finns alltså superpengar att tjäna om man är pensionär.

Bakgrunden till dessa superpengar är att Swedbank i veckan publicerade beräkningar av effekten av det nya jobbskatteavdraget för personer äldre än 65 år som fortsätter arbeta.

Beräkningarna är gjorda i Pensionsmyndighetens typfallsmodell, med genomsnittlig kommunalskatt och i övrigt med regelverk och nivåer för år 2020.

Resultaten visar att för en person med en månadslön på 30 000 kronor, som fortsätter arbeta efter 65, så minskar skatten med 2 400 i månaden från det ena året till det andra. Skillnaden minskar något med högre inkomst, till 1 900 kronor för den som tjänar 60 000 i månaden.

Jobbar man längre får man högre pension

Den som orkar arbeta efter 65 får inte bara skattelättnaden, utan också livsvarigt högre pension. Skillnaden kan bli så mycket som 1 900 kronor per månad för en medelinkomsttagare.

Swedbanks beräkningar visar också att det lönar sig för den framtida pensionen att gå ner på deltid (75 procent) och ta ut en del (25 procent) pension mellan åren 65 och 67 år. Den som sedan går i pension vid 67 år, får drygt 1 000 kronor mer i pension, jämfört med om allt hade tagits ut vid 65.

Det finns alltså tydliga ekonomiska incitament att fortsätta arbeta efter 65 år.

Många över 55 år vill ha deltidspension

Samtidigt visar en undersökning, som banken låtit Kantar Sifo göra, att i åldersgruppen över 55 år vill ungefär sex av tio gå i pension före eller vid 65. En ungefär lika hög andel vill också trappa ner arbetstiden innan de går i pension. Men att arbeta deltid före 65 år medför lägre pension, i alla fall för låg- och medelinkomsttagare, eftersom den avgift som betalas in till pensionssystemet blir lägre. Den som går i pension tidigare får allmänt sett lägre pension, eftersom pensionen beräknas behöva räcka till fler år.

Drygt hälften av personerna över 55 år vet på ett ungefär vad de kommer att få i pension. Andelen ökar med stigande ålder, ju närmare pensionen man är. Men en relativt stor grupp tänker sig alltså gå i pension före eller vid 65 utan att veta hur det påverkar ekonomin.

Många orkar inte jobba efter 65

På frågan vad som utgör hinder för att arbeta några år efter 65, svarar närmare en fjärdedel att de inte orkar med arbetet fysiskt och lika många att de inte orkar mentalt. En knapp femtedel svarar att tempot är för högt och åtta procent att deras kompetens inte är efterfrågad. Det finns alltså relativt ofta arbetsrelaterade skäl bakom önskan att trappa ner och sluta arbeta senast vid 65 år.

Incitament för att vi ska jobba längre

Bakgrunden till skattelättnaderna och strävandena från regeringen och pensionsgruppen att skapa incitament att arbeta längre, är den ökande förväntade livslängden och därmed ökande andelen äldre i befolkningen. Om proportionerna mellan arbetsför och inte arbetsför befolkning förändras för mycket och försörjningskvoten ökar drastiskt, uppstår problem genom att de arbetsföra inte klarar att försörja hela befolkningen. Detta påverkar bland annat välfärden och dess finansiering. Balansen behöver vara på en rimlig nivå.

Men man behöver ta med i beräkningen att såväl förväntad livslängd som möjligheterna att arbeta längre upp i åren är mycket ojämnt fördelad mellan olika yrkesgrupper. Många arbeten är antingen fysiskt eller psykiskt påfrestande.

Arbetsmiljön viktig om vi ska jobba längre

Med tanke på de vinster som finns att göra, för den som kan, vill och orkar arbeta efter 65 år, så är det närmast en rättvisefråga att arbetsmiljön är så beskaffad att så många som möjligt kan, vill och orkar vara kvar efter 65. Det gäller hela arbetslivet och såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Inte minst ställs frågan på sin spets nu under Covid-19 pandemin, när olika påfrestningar riskerar öka både för dem som jobbar hemifrån och för dem som tar sig till arbetsplatsen.

Av samma skäl behöver det finnas goda möjligheter till kompetensutveckling, vidareutbildning och till att ställa om och byta yrke, genom hela arbetslivet. Då kan fler få tillgång till möjligheten att arbeta längre upp i åren och få högre pension,

Detta om superavdraget.

Supertillägget

Supertillägget är en ofta återkommande kvällstidningsfavorit, nämligen bostadstillägget. Det är destinerat till att täcka boendekostnaden och kan uppgå till som mest 6 540 kronor per månad. Avgörande för bostadstilläggets storlek är, förutom kostnaden för boendet, även pensionen. En tumregel som bland andra Försäkringskassan för fram, är att den som har högst 15 000 kronor i disponibel inkomst (pension minus skatt) kan söka bostadstillägget.

Det kan vara så att det finns ett ”mörkertal” av personer som inte söker bostadstillägget. Men, som med alla mörkertal, är det osäkert hur stort det är. Det är inte heller helt klart vad i så fall som skulle vara orsakerna till detta mörkertal. För detta supertillägg kan helt enkelt inte längre vara särskilt hemligt. Det förekommer på löpsedlar allt som oftast. Men självklart är det värt att söka, för den som har låg pension. 

Möjligen kan det vara så att superavdraget är lite mer okänt än supertillägget. Eller kanske inte. Men det krävs mer än bara ekonomiska incitament om det ska fungera som tänkt.

Bild på Lena  Orpana

Utredare pension samt statistiker

Lena Orpana