Bra med förstärkt grundskydd – men inkomstpensionen behöver också stärkas

I grundskyddet ingår garantipensionen, äldreförsörjningsstödet och bostadstillägget för pensionärer. En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har reviderat och slutfört den tidigare publicerade utredningen i samma ämne. Nu förslår arbetsgruppen att garantipensionen ska höjas med 200 kronor i månaden för den som har full garantipension och för övriga blir höjningen i proportion till den andel garantipension de har. För bostadstilläggen föreslås taket för bostadskostnaden höjas från 5 600 kronor till 7000 kronor i månaden samtidigt som ersättningsgraden räknas om och höjs något. Dessutom föreslås ett fribelopp i äldreförsörjningsstödet.

Som vi skriver i remissvaret är det bra att garantipensionen höjs, annars riskerar de med den allra lägsta pensionen att halka efter övriga grupper. Det är viktigt att vi har ett grundskydd på rimlig nivå, som finns för alla som vid en viss ålder saknar egen tillräcklig försörjningsförmåga. Men det svenska allmänna pensionssystemet vilar också på en grundtanke om att livsinkomsten ska ha betydelse för pensionen och att arbete ska löna sig. Om det ska fungera, behöver det vara en större skillnad mellan inkomstpensionen för den som arbetat ett helt yrkesliv och pensionen för den som arbetat lite eller inte alls.

När nu golvet i pensionssystemet höjs, blir det ännu tydligare att nivåerna för inkomstpension är alldeles för låga. Fler pensionärer kommer att hamna på garantinivån oavsett om de har full garantipension, utfyllnad med någon del garantipension eller enbart inkomstpension. Men det beror inte på att garantinivån blir för hög, utan att inkomstpensionen är för låg. Arbetets och inkomstens betydelse för pensionen behöver behållas och stärkas. Och pensionsavgifterna till inkomst- och premiepensionen behöver höjas.

Om inte pensionsavgifterna höjs, minskar också betydelsen av arbete i det allmänna pensionssystemet och riskerar att helt försvinna. Tvärtemot grundtankarna och målsättningen med systemet.