Vad är möjligt och vad är lämpligt? Om kommunernas roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken

TCObloggar 2020-11-13

Planerna på en reformerad Arbetsförmedling fortgår och ett aktuellt förslag är att kommunerna ska kunna agera utförare av arbetsmarknadstjänster åt myndigheten. Även om en sådan konstruktion är möjlig i rent juridiska termer tål att diskuteras ifall det är en lämplig riktning för politiken att röra sig i, eller ett ändamålsenligt svar på vad arbetsmarknadspolitiken ska uppnå.

Regeringen uppdrog i fjol åt en särskild utredare att analysera och bedöma de rättsliga förutsättningarna för kommunerna att agera leverantörer åt Arbetsförmedlingen. Utredningen om kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken överlämnade sitt betänkande till regeringen i somras och idag, fredag 13 november, löper remisstiden ut. Även om betänkandet kan läsas självständigt så är det framförallt som underlag i reformeringen av myndigheten som det äger sin relevans.

TCO:s remissvar

Nedan redogörs för några av de synpunkter som TCO har lämnat under utredningens gång och i efterföljande remissförfarande. TCO:s yttrande över betänkandet går att läsa här. Vad gäller analysen av rättsläget har TCO inget att anmärka. Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingen kan använda kommuner som utförare av arbetsmarknadstjänster, att kommunerna har vissa befogenheter på arbetsmarknadsområdet samt att kommuner kan vara utförare eller leverantör åt Arbetsförmedlingen genom upphandling (LOU) eller valfrihetssystem (LOV).

Betraktar man det aktuella förslaget om kommunernas roll som en del av en större helhet är det dock tveksamt om konstruktionen kommer att lösa problemet med för få fristående aktörer i en viss kommun för att ett system byggt på valfrihet – oavsett om det rör sig om LOU eller LOV – ska fungera. Det skulle sannolikt vara mer ändamålsenligt om Arbetsförmedlingen ingick samarbeten med kommuner som ett sätt att säkerställa deras medverkan i arbetsmarknadspolitiken, vilket också ligger i linje med vad kommunerna själva uttryckt vore det bästa alternativet.

Uppslag på hur man kan gå tillväga saknas heller inte. Utredningen redogör för hur samverkan mellan stat och kommun kan utformas och lämnar även förslag som syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen dem emellan vilket TCO länge efterfrågat. Utredningen visar samtidigt hur svårt det är att skilja roller och ansvar åt samt hur hopflätade den statliga och kommunala verksamheten på arbetsmarknadsområdet är, strategiskt såväl som operativt. De problemen lär knappast minska i det fall kommunerna ges en utökad arbetsmarknadspolitisk roll i ett reformerat system.

Kommunernas olika förutsättningar

Idag varierar kommunernas förutsättningar att tillhandahålla insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen kraftigt. Värt att notera är som utredningen slår fast att en begränsad arbetsmarknadspolitisk verksamhet i en kommun ofta sammanfaller med avsaknad av fristående aktörer. Redan i fjol saknade Arbetsförmedlingen kontor i över 70 kommuner. Sedan dess har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att säkra möjlighet till lokal närvaro, men många frågor återstår även efter det att uppdraget nu slutredovisats till regeringen. Det gäller inte minst vad som ska avses med en ändamålsenlig lokal närvaro.

Även om kommuner ges förtydligade möjligheter att medverka kan således geografiska skillnader alltjämt förväntas kvarstå i fråga om tillhandahållande av arbetsmarknadstjänster. Detta eftersom tillgänglighet över landet beror av långt fler faktorer än hur de rättsliga förutsättningarna ser ut för kommuner att vara leverantörer genom upphandling eller genom valfrihetssystem. Kommuners eventuella medverkan som marknadsaktörer sker därtill på frivillig basis

Kommunernas roll

Kommunernas intresse av att minska antalet kommuninvånare med ekonomiskt bistånd samspelar med Arbetsförmedlingens mål att arbetssökande ska närma sig arbetsmarknaden och komma i varaktig sysselsättning och försörjning. På senare tid har kommuner också kommit att ta ett allt större ansvar i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen och kommunerna har även – i varierande grad – en historia av samarbete för att utveckla metoder för att få arbetssökande att komma närmare arbetsmarknaden, till exempel genom olika arbetsmarknadsprojekt eller i form av subventionerade anställningar. 

Samtidigt är det som TCO resonerar om i sitt remissvar inte okomplicerat om kommuner skulle gå in som leverantörer i arbetsmarknadspolitiken. Utöver likvärdighetsaspekten finns andra potentiella problem. Som exempel kan nämnas att kommuner har ett eget rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov att ombesörja i rollen som arbetsgivare, vilket kan komma att resultera i arbetsmarknadspolitiska insatser med slagsida mot offentlig sektor. Som en konsekvens av kommunernas lokala kompetensförsörjningsperspektiv kan också inlåsningseffekter och minskad rörlighet tänkas uppstå. Därtill finns risk att kommunernas resurser inte räcker till för att ge arbetslösa förutsättningar att söka jobb i hela landet samt risker kopplade till eventuella konkurrensfördelar.

Framförallt bidrar det sätt varpå utredningens direktiv är formulerade till att flera trängande frågor kring inriktningen för Arbetsförmedlingen och kommuners roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken alltjämt åligger politiken att lösa ut och besvara. Det har exempelvis inte ingått i utredningens uppdrag att definiera vari ett otillräckligt tillhandahållande av arbetsmarknadstjänster består, eller försöka utröna vem som ska ansvara för att göra den bedömningen. Detta trots att en bakgrund till att utredningen alls kommit till stånd är att det i ett reformerat system kan antas uppstå situationer där just tillhandahållande av arbetsmarknadspolitiska tjänster är otillräckligt, geografiskt såväl som innehållsmässigt. I dessa delar hoppas vi att regeringen och samarbetspartierna, när läslampan släckts, tagit intryck av de utmaningar som TCO och andra aktörer redogör för i sina respektive remissvar.

Som TCO uttryckt i tidigare sammanhang finns anledning till oro över att varken Arbetsförmedlingen eller fristående aktörer kommer att kunna erbjuda arbetssökande eller arbetsgivare någon adekvat –  än mindre likvärdig – service i stora delar av landet med ett ökat mått av (pseudo)marknadsinslag i arbetsmarknadspolitiken. Den oron delar vi med ledande arbetsmarknadsforskare och expertis på området. Att lägga ner kontor och minska personalstyrkan innan något nytt system är på plats har även lett till en stor osäkerhet bland många kommuner.

Ta ett steg tillbaka

Läget på arbetsmarknaden är allvarligt för att inte säga krisartat, och i det fall någon alltjämt tvivlade på behovet av en ambitiös aktiv arbetsmarknadspolitik torde dessa tvivel ha skingrats av den dystra statistiken över långtidsarbetslösheten som presenterades tidigare i veckan. Den senaste prognosen från Arbetsförmedlingen visar att gruppen långtidsarbetslösa växer snabbt. Med närmare 173 000 långtidsarbetslösa har nya rekordnivåer nåtts.

Vad är då rätt lösningar?

Hittills kan debatten om Arbetsförmedlingens reformering sägas ha handlat mer om förutsättningar för valfrihetssystem än om förutsättningar hos de arbetssökande, trots att ett uttalat fokus  på det senare är nog så viktigt för att åstadkomma arbetsmarknadspolitiska resultat. Konkret innebär det att arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning behöver utgå från hur arbetslöshetens sammansättning ser ut, inbegripet de arbetssökandes erfarenhet och kompetens. Inte så mycket genom de svar som utredningen om kommunernas roll ger, som genom de frågor som utredningen genererar, kan möjligen debatten om reformeringen röra sig närmare vad den faktiskt borde handla om – en effektiv arbetsmarknadspolitik och en ändamålsenlig styrning av insatser.

Genom att åskådliggöra att aktiv arbetsmarknadspolitik omfattar mer än matchning sätts även ljuset på att många arbetssökande – inte minst långtidsarbetslösa – har komplexa behov som kräver kvalificerat och mångfacetterat stöd. Även om utbildningar av olika slag är en central del av arbetsmarknadspolitiken kommer det i många fall krävas kompletterande och förstärkta insatser. En uppmärksammad studie från IFAU (2019) visar exempelvis att arbetssökande får jobb snabbare, liksom arbeten som bättre överensstämmer med deras kompetenser, när de erhåller intensifierat stöd i form av fler möten med arbetsförmedlare.

Nästa steg?

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar och behöver struktureras, organiseras och utformas med det som självklar utgångspunkt. Det måste gälla under mer förutsägbara förhållanden såväl som i kristid. Det är därför angeläget att regeringen så snart som möjligt lämnar ytterligare besked om det reformerade systemet.
Avsaknaden av politiska besked om arbetet framåt samt över vilka konsekvenserna kan bli, särskilt för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, är problematisk i och med att det i praktiken innebär att Arbetsförmedlingens förändringsarbete pågår utan en tydlig målbild. En DS med slutsatser och förslag är sagd att komma från Arbetsmarknadsdepartementet men först under våren. Förhoppningsvis kan den räta ut en del frågetecken om vart vi är på väg och hur det egentligen är tänkt att vi ska ta oss dit.

Utredare arbetsmarknadspolitik (tjänstledig)

4 av 10 föräldralediga har missgynnats

En undersökning som TCO gjort tillsammans med Unionen visar att 4 av 10 tjänstemän som varit föräldralediga mer än ett år har missgynnats av sin arbetsgivare. Det är något som är förbjudet enligt lag. 

Läs mer

Debatt

Studiestödet måste matchas med ett utbildningsutbud

Genom partsöverenskommelsen öppnas nya ekonomiska möjligheter för yrkesverksamma att studera. Men för att få fullt genomslag krävs att universitet, högskolor och yrkeshögskolan möter upp med nya typer av kurser, anpassade till individers och arbetsmarknadens behov. Det arbetet måste börja nu, skriver Therese Svanström, TCO.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2021

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden eller arbetslivet? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Arbetsgivare fortsätter straffa föräldralediga

En kvinna får inte vara med i lönerevisionen på samma villkor som sina kollegor. En annan har inte samma möjligheter till kompetensutveckling. En småbarnspappa får inte komma tillbaka till tidigare arbetsuppgifter. En blivande mamma sållas bort i rekryteringen. Anledningen? De är, har varit eller ska vara föräldralediga.

Nyheter

Allt fler kan jobba längre - med rätt förutsättningar

Arbetslivet kan bli längre men det kräver att arbetsmiljön förbättras och att alla människor, oavsett ålder, har möjlighet att vidareutbilda sig.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 juni, 2021

Pensionssystemet behöver utvecklas långsiktigt

Pensionsfrågorna är viktiga för mig och de är viktiga för medlemmarna i TCO:s förbund. För TCO som facklig organisation är naturligtvis fokuset stort på arbetslivet, här och nu. Frågor om arbetsmiljö, kompetensutveckling och villkor för dig i ditt arbete. Men vår uppgift är också att bidra till att den dagen då din arbetsinsats är över och livet som pensionär tar vid – att den tiden blir så bra som möjligt.

Pension

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Sofia Råsmar - EU-jurist

17 juni, 2021

En strategi som gav eko

Om Europeiska kommissionen hade anat att coronapandemin skulle slå till så hade nog inte industristrategin lanserats i samma form som den gjorde den där tidiga marsdagen år 2020. Dagen efter att strategin lanserats så deklarerade WHO att vi hade en pandemi och hela världen ställdes på ända. Industristrategin är ett åtgärdspaket för att stödja den gröna och digitala omställningen. De åtgärder som föreslås är exempelvis både lagstiftningsinitiativ och industrisamarbeten. Med nya erfarenheter och insikter i bagaget från det gångna året så återkom kommissionen nu i maj, ett drygt år senare, med den uppdaterade industristrategin.

EU

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

31 maj, 2021

Rättvis klimatomställning

Fackföreningar i Storbritannien drog hårda lärdomar från nedläggningarna av kolgruvorna på 80-talet så idag, när hela samhället ska ställas om, ligger social och ekonomisk rättvisa i centrum på den klimatpolitiska agendan.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 maj, 2021

Trygghetssystemen måste moderniseras så att de passar för alla typer av anställningar

Att högst åtta personer får bevittna ett kultur- eller idrottsevenemang har på många sätt blivit själva symbolen för dagens coronarestriktioner. Pandemin har drabbat kulturarbetare extra hårt för här hittar vi ofta andra anställningsformer än den traditionella tillsvidareanställningen vilket i sig är ett problem. Under pandemin har det blivit tydligt att våra trygghetssystem inte är uppdaterade för dagens arbetsmarknad med följden att de inte riktigt räcker till för många grupper.

A-kassan, Trygghetssystem

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

25 maj, 2021

Äntligen är internationella arbetskonferensen igång!

De närmaste veckorna kommer några tusen människor över hela världen i de 187 medlemsländerna samtidigt sitta hemma framför sina datorer i minst 3 timmar per dag för att delta i ILO:s världskonferens (ILC).

Internationellt

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.