Vad är möjligt och vad är lämpligt? Om kommunernas roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken

TCObloggar 2020-11-13

Planerna på en reformerad Arbetsförmedling fortgår och ett aktuellt förslag är att kommunerna ska kunna agera utförare av arbetsmarknadstjänster åt myndigheten. Även om en sådan konstruktion är möjlig i rent juridiska termer tål att diskuteras ifall det är en lämplig riktning för politiken att röra sig i, eller ett ändamålsenligt svar på vad arbetsmarknadspolitiken ska uppnå.

Regeringen uppdrog i fjol åt en särskild utredare att analysera och bedöma de rättsliga förutsättningarna för kommunerna att agera leverantörer åt Arbetsförmedlingen. Utredningen om kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken överlämnade sitt betänkande till regeringen i somras och idag, fredag 13 november, löper remisstiden ut. Även om betänkandet kan läsas självständigt så är det framförallt som underlag i reformeringen av myndigheten som det äger sin relevans.

TCO:s remissvar

Nedan redogörs för några av de synpunkter som TCO har lämnat under utredningens gång och i efterföljande remissförfarande. TCO:s yttrande över betänkandet går att läsa här. Vad gäller analysen av rättsläget har TCO inget att anmärka. Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingen kan använda kommuner som utförare av arbetsmarknadstjänster, att kommunerna har vissa befogenheter på arbetsmarknadsområdet samt att kommuner kan vara utförare eller leverantör åt Arbetsförmedlingen genom upphandling (LOU) eller valfrihetssystem (LOV).

Betraktar man det aktuella förslaget om kommunernas roll som en del av en större helhet är det dock tveksamt om konstruktionen kommer att lösa problemet med för få fristående aktörer i en viss kommun för att ett system byggt på valfrihet – oavsett om det rör sig om LOU eller LOV – ska fungera. Det skulle sannolikt vara mer ändamålsenligt om Arbetsförmedlingen ingick samarbeten med kommuner som ett sätt att säkerställa deras medverkan i arbetsmarknadspolitiken, vilket också ligger i linje med vad kommunerna själva uttryckt vore det bästa alternativet.

Uppslag på hur man kan gå tillväga saknas heller inte. Utredningen redogör för hur samverkan mellan stat och kommun kan utformas och lämnar även förslag som syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen dem emellan vilket TCO länge efterfrågat. Utredningen visar samtidigt hur svårt det är att skilja roller och ansvar åt samt hur hopflätade den statliga och kommunala verksamheten på arbetsmarknadsområdet är, strategiskt såväl som operativt. De problemen lär knappast minska i det fall kommunerna ges en utökad arbetsmarknadspolitisk roll i ett reformerat system.

Kommunernas olika förutsättningar

Idag varierar kommunernas förutsättningar att tillhandahålla insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen kraftigt. Värt att notera är som utredningen slår fast att en begränsad arbetsmarknadspolitisk verksamhet i en kommun ofta sammanfaller med avsaknad av fristående aktörer. Redan i fjol saknade Arbetsförmedlingen kontor i över 70 kommuner. Sedan dess har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att säkra möjlighet till lokal närvaro, men många frågor återstår även efter det att uppdraget nu slutredovisats till regeringen. Det gäller inte minst vad som ska avses med en ändamålsenlig lokal närvaro.

Även om kommuner ges förtydligade möjligheter att medverka kan således geografiska skillnader alltjämt förväntas kvarstå i fråga om tillhandahållande av arbetsmarknadstjänster. Detta eftersom tillgänglighet över landet beror av långt fler faktorer än hur de rättsliga förutsättningarna ser ut för kommuner att vara leverantörer genom upphandling eller genom valfrihetssystem. Kommuners eventuella medverkan som marknadsaktörer sker därtill på frivillig basis

Kommunernas roll

Kommunernas intresse av att minska antalet kommuninvånare med ekonomiskt bistånd samspelar med Arbetsförmedlingens mål att arbetssökande ska närma sig arbetsmarknaden och komma i varaktig sysselsättning och försörjning. På senare tid har kommuner också kommit att ta ett allt större ansvar i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen och kommunerna har även – i varierande grad – en historia av samarbete för att utveckla metoder för att få arbetssökande att komma närmare arbetsmarknaden, till exempel genom olika arbetsmarknadsprojekt eller i form av subventionerade anställningar. 

Samtidigt är det som TCO resonerar om i sitt remissvar inte okomplicerat om kommuner skulle gå in som leverantörer i arbetsmarknadspolitiken. Utöver likvärdighetsaspekten finns andra potentiella problem. Som exempel kan nämnas att kommuner har ett eget rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov att ombesörja i rollen som arbetsgivare, vilket kan komma att resultera i arbetsmarknadspolitiska insatser med slagsida mot offentlig sektor. Som en konsekvens av kommunernas lokala kompetensförsörjningsperspektiv kan också inlåsningseffekter och minskad rörlighet tänkas uppstå. Därtill finns risk att kommunernas resurser inte räcker till för att ge arbetslösa förutsättningar att söka jobb i hela landet samt risker kopplade till eventuella konkurrensfördelar.

Framförallt bidrar det sätt varpå utredningens direktiv är formulerade till att flera trängande frågor kring inriktningen för Arbetsförmedlingen och kommuners roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken alltjämt åligger politiken att lösa ut och besvara. Det har exempelvis inte ingått i utredningens uppdrag att definiera vari ett otillräckligt tillhandahållande av arbetsmarknadstjänster består, eller försöka utröna vem som ska ansvara för att göra den bedömningen. Detta trots att en bakgrund till att utredningen alls kommit till stånd är att det i ett reformerat system kan antas uppstå situationer där just tillhandahållande av arbetsmarknadspolitiska tjänster är otillräckligt, geografiskt såväl som innehållsmässigt. I dessa delar hoppas vi att regeringen och samarbetspartierna, när läslampan släckts, tagit intryck av de utmaningar som TCO och andra aktörer redogör för i sina respektive remissvar.

Som TCO uttryckt i tidigare sammanhang finns anledning till oro över att varken Arbetsförmedlingen eller fristående aktörer kommer att kunna erbjuda arbetssökande eller arbetsgivare någon adekvat –  än mindre likvärdig – service i stora delar av landet med ett ökat mått av (pseudo)marknadsinslag i arbetsmarknadspolitiken. Den oron delar vi med ledande arbetsmarknadsforskare och expertis på området. Att lägga ner kontor och minska personalstyrkan innan något nytt system är på plats har även lett till en stor osäkerhet bland många kommuner.

Ta ett steg tillbaka

Läget på arbetsmarknaden är allvarligt för att inte säga krisartat, och i det fall någon alltjämt tvivlade på behovet av en ambitiös aktiv arbetsmarknadspolitik torde dessa tvivel ha skingrats av den dystra statistiken över långtidsarbetslösheten som presenterades tidigare i veckan. Den senaste prognosen från Arbetsförmedlingen visar att gruppen långtidsarbetslösa växer snabbt. Med närmare 173 000 långtidsarbetslösa har nya rekordnivåer nåtts.

Vad är då rätt lösningar?

Hittills kan debatten om Arbetsförmedlingens reformering sägas ha handlat mer om förutsättningar för valfrihetssystem än om förutsättningar hos de arbetssökande, trots att ett uttalat fokus  på det senare är nog så viktigt för att åstadkomma arbetsmarknadspolitiska resultat. Konkret innebär det att arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning behöver utgå från hur arbetslöshetens sammansättning ser ut, inbegripet de arbetssökandes erfarenhet och kompetens. Inte så mycket genom de svar som utredningen om kommunernas roll ger, som genom de frågor som utredningen genererar, kan möjligen debatten om reformeringen röra sig närmare vad den faktiskt borde handla om – en effektiv arbetsmarknadspolitik och en ändamålsenlig styrning av insatser.

Genom att åskådliggöra att aktiv arbetsmarknadspolitik omfattar mer än matchning sätts även ljuset på att många arbetssökande – inte minst långtidsarbetslösa – har komplexa behov som kräver kvalificerat och mångfacetterat stöd. Även om utbildningar av olika slag är en central del av arbetsmarknadspolitiken kommer det i många fall krävas kompletterande och förstärkta insatser. En uppmärksammad studie från IFAU (2019) visar exempelvis att arbetssökande får jobb snabbare, liksom arbeten som bättre överensstämmer med deras kompetenser, när de erhåller intensifierat stöd i form av fler möten med arbetsförmedlare.

Nästa steg?

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar och behöver struktureras, organiseras och utformas med det som självklar utgångspunkt. Det måste gälla under mer förutsägbara förhållanden såväl som i kristid. Det är därför angeläget att regeringen så snart som möjligt lämnar ytterligare besked om det reformerade systemet.
Avsaknaden av politiska besked om arbetet framåt samt över vilka konsekvenserna kan bli, särskilt för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, är problematisk i och med att det i praktiken innebär att Arbetsförmedlingens förändringsarbete pågår utan en tydlig målbild. En DS med slutsatser och förslag är sagd att komma från Arbetsmarknadsdepartementet men först under våren. Förhoppningsvis kan den räta ut en del frågetecken om vart vi är på väg och hur det egentligen är tänkt att vi ska ta oss dit.

Utredare arbetsmarknadspolitik (tjänstledig)

Takten har avtagit mot ett mer jämställt föräldrapenningsuttag

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män. 

Se hela jämställdhetsindex

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Behåll det höjda taket i a-kassan

Pandemin har gjort bristerna i trygghetssystemen uppenbara, men problemen kommer att finnas kvar om inget görs. Det tillfälligt höjda taket i a-kassan måste ligga kvar och staten sluta skjuta över problemen på andra. Den offentliga arbetslöshetsförsäkringen ger inte tillräcklig trygghet för den enskilde, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Konjunkturen ställer krav på omställning

Unionens konjunkturrapport som presenterades idag visar att läget i det svenska näringslivet överlag är bra och att mycket pekar på en snabb konjunkturuppgång. Samtidigt pågår en massiv omstöpning av svensk arbetsmarknad, vilket skapar stora utmaningar. Nu behöver politiken börja växla om från krispolitik till att undanröja hinder för omställning.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

10 Maj

Måndag 10 maj 09:00 - 14:00 |

Europadagen 2021

I samarbete med en rad aktörer uppmärksammar TCO Europadagen genom flera webbinarier klockan 9:00-14:00 måndag 10 maj.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.