Vad är möjligt och vad är lämpligt? Om kommunernas roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken

TCObloggar 2020-11-13

Planerna på en reformerad Arbetsförmedling fortgår och ett aktuellt förslag är att kommunerna ska kunna agera utförare av arbetsmarknadstjänster åt myndigheten. Även om en sådan konstruktion är möjlig i rent juridiska termer tål att diskuteras ifall det är en lämplig riktning för politiken att röra sig i, eller ett ändamålsenligt svar på vad arbetsmarknadspolitiken ska uppnå.

Regeringen uppdrog i fjol åt en särskild utredare att analysera och bedöma de rättsliga förutsättningarna för kommunerna att agera leverantörer åt Arbetsförmedlingen. Utredningen om kommuners medverkan i den statliga arbetsmarknadspolitiken överlämnade sitt betänkande till regeringen i somras och idag, fredag 13 november, löper remisstiden ut. Även om betänkandet kan läsas självständigt så är det framförallt som underlag i reformeringen av myndigheten som det äger sin relevans.

TCO:s remissvar

Nedan redogörs för några av de synpunkter som TCO har lämnat under utredningens gång och i efterföljande remissförfarande. TCO:s yttrande över betänkandet går att läsa här. Vad gäller analysen av rättsläget har TCO inget att anmärka. Utredningen konstaterar att Arbetsförmedlingen kan använda kommuner som utförare av arbetsmarknadstjänster, att kommunerna har vissa befogenheter på arbetsmarknadsområdet samt att kommuner kan vara utförare eller leverantör åt Arbetsförmedlingen genom upphandling (LOU) eller valfrihetssystem (LOV).

Betraktar man det aktuella förslaget om kommunernas roll som en del av en större helhet är det dock tveksamt om konstruktionen kommer att lösa problemet med för få fristående aktörer i en viss kommun för att ett system byggt på valfrihet – oavsett om det rör sig om LOU eller LOV – ska fungera. Det skulle sannolikt vara mer ändamålsenligt om Arbetsförmedlingen ingick samarbeten med kommuner som ett sätt att säkerställa deras medverkan i arbetsmarknadspolitiken, vilket också ligger i linje med vad kommunerna själva uttryckt vore det bästa alternativet.

Uppslag på hur man kan gå tillväga saknas heller inte. Utredningen redogör för hur samverkan mellan stat och kommun kan utformas och lämnar även förslag som syftar till att förtydliga ansvarsfördelningen dem emellan vilket TCO länge efterfrågat. Utredningen visar samtidigt hur svårt det är att skilja roller och ansvar åt samt hur hopflätade den statliga och kommunala verksamheten på arbetsmarknadsområdet är, strategiskt såväl som operativt. De problemen lär knappast minska i det fall kommunerna ges en utökad arbetsmarknadspolitisk roll i ett reformerat system.

Kommunernas olika förutsättningar

Idag varierar kommunernas förutsättningar att tillhandahålla insatser på uppdrag av Arbetsförmedlingen kraftigt. Värt att notera är som utredningen slår fast att en begränsad arbetsmarknadspolitisk verksamhet i en kommun ofta sammanfaller med avsaknad av fristående aktörer. Redan i fjol saknade Arbetsförmedlingen kontor i över 70 kommuner. Sedan dess har Arbetsförmedlingen fått i uppdrag att säkra möjlighet till lokal närvaro, men många frågor återstår även efter det att uppdraget nu slutredovisats till regeringen. Det gäller inte minst vad som ska avses med en ändamålsenlig lokal närvaro.

Även om kommuner ges förtydligade möjligheter att medverka kan således geografiska skillnader alltjämt förväntas kvarstå i fråga om tillhandahållande av arbetsmarknadstjänster. Detta eftersom tillgänglighet över landet beror av långt fler faktorer än hur de rättsliga förutsättningarna ser ut för kommuner att vara leverantörer genom upphandling eller genom valfrihetssystem. Kommuners eventuella medverkan som marknadsaktörer sker därtill på frivillig basis

Kommunernas roll

Kommunernas intresse av att minska antalet kommuninvånare med ekonomiskt bistånd samspelar med Arbetsförmedlingens mål att arbetssökande ska närma sig arbetsmarknaden och komma i varaktig sysselsättning och försörjning. På senare tid har kommuner också kommit att ta ett allt större ansvar i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsförmedlingen och kommunerna har även – i varierande grad – en historia av samarbete för att utveckla metoder för att få arbetssökande att komma närmare arbetsmarknaden, till exempel genom olika arbetsmarknadsprojekt eller i form av subventionerade anställningar. 

Samtidigt är det som TCO resonerar om i sitt remissvar inte okomplicerat om kommuner skulle gå in som leverantörer i arbetsmarknadspolitiken. Utöver likvärdighetsaspekten finns andra potentiella problem. Som exempel kan nämnas att kommuner har ett eget rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov att ombesörja i rollen som arbetsgivare, vilket kan komma att resultera i arbetsmarknadspolitiska insatser med slagsida mot offentlig sektor. Som en konsekvens av kommunernas lokala kompetensförsörjningsperspektiv kan också inlåsningseffekter och minskad rörlighet tänkas uppstå. Därtill finns risk att kommunernas resurser inte räcker till för att ge arbetslösa förutsättningar att söka jobb i hela landet samt risker kopplade till eventuella konkurrensfördelar.

Framförallt bidrar det sätt varpå utredningens direktiv är formulerade till att flera trängande frågor kring inriktningen för Arbetsförmedlingen och kommuners roll i den statliga arbetsmarknadspolitiken alltjämt åligger politiken att lösa ut och besvara. Det har exempelvis inte ingått i utredningens uppdrag att definiera vari ett otillräckligt tillhandahållande av arbetsmarknadstjänster består, eller försöka utröna vem som ska ansvara för att göra den bedömningen. Detta trots att en bakgrund till att utredningen alls kommit till stånd är att det i ett reformerat system kan antas uppstå situationer där just tillhandahållande av arbetsmarknadspolitiska tjänster är otillräckligt, geografiskt såväl som innehållsmässigt. I dessa delar hoppas vi att regeringen och samarbetspartierna, när läslampan släckts, tagit intryck av de utmaningar som TCO och andra aktörer redogör för i sina respektive remissvar.

Som TCO uttryckt i tidigare sammanhang finns anledning till oro över att varken Arbetsförmedlingen eller fristående aktörer kommer att kunna erbjuda arbetssökande eller arbetsgivare någon adekvat –  än mindre likvärdig – service i stora delar av landet med ett ökat mått av (pseudo)marknadsinslag i arbetsmarknadspolitiken. Den oron delar vi med ledande arbetsmarknadsforskare och expertis på området. Att lägga ner kontor och minska personalstyrkan innan något nytt system är på plats har även lett till en stor osäkerhet bland många kommuner.

Ta ett steg tillbaka

Läget på arbetsmarknaden är allvarligt för att inte säga krisartat, och i det fall någon alltjämt tvivlade på behovet av en ambitiös aktiv arbetsmarknadspolitik torde dessa tvivel ha skingrats av den dystra statistiken över långtidsarbetslösheten som presenterades tidigare i veckan. Den senaste prognosen från Arbetsförmedlingen visar att gruppen långtidsarbetslösa växer snabbt. Med närmare 173 000 långtidsarbetslösa har nya rekordnivåer nåtts.

Vad är då rätt lösningar?

Hittills kan debatten om Arbetsförmedlingens reformering sägas ha handlat mer om förutsättningar för valfrihetssystem än om förutsättningar hos de arbetssökande, trots att ett uttalat fokus  på det senare är nog så viktigt för att åstadkomma arbetsmarknadspolitiska resultat. Konkret innebär det att arbetsmarknadspolitiken i större utsträckning behöver utgå från hur arbetslöshetens sammansättning ser ut, inbegripet de arbetssökandes erfarenhet och kompetens. Inte så mycket genom de svar som utredningen om kommunernas roll ger, som genom de frågor som utredningen genererar, kan möjligen debatten om reformeringen röra sig närmare vad den faktiskt borde handla om – en effektiv arbetsmarknadspolitik och en ändamålsenlig styrning av insatser.

Genom att åskådliggöra att aktiv arbetsmarknadspolitik omfattar mer än matchning sätts även ljuset på att många arbetssökande – inte minst långtidsarbetslösa – har komplexa behov som kräver kvalificerat och mångfacetterat stöd. Även om utbildningar av olika slag är en central del av arbetsmarknadspolitiken kommer det i många fall krävas kompletterande och förstärkta insatser. En uppmärksammad studie från IFAU (2019) visar exempelvis att arbetssökande får jobb snabbare, liksom arbeten som bättre överensstämmer med deras kompetenser, när de erhåller intensifierat stöd i form av fler möten med arbetsförmedlare.

Nästa steg?

Arbetsmarknadspolitiken är ett statligt ansvar och behöver struktureras, organiseras och utformas med det som självklar utgångspunkt. Det måste gälla under mer förutsägbara förhållanden såväl som i kristid. Det är därför angeläget att regeringen så snart som möjligt lämnar ytterligare besked om det reformerade systemet.
Avsaknaden av politiska besked om arbetet framåt samt över vilka konsekvenserna kan bli, särskilt för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, är problematisk i och med att det i praktiken innebär att Arbetsförmedlingens förändringsarbete pågår utan en tydlig målbild. En DS med slutsatser och förslag är sagd att komma från Arbetsmarknadsdepartementet men först under våren. Förhoppningsvis kan den räta ut en del frågetecken om vart vi är på väg och hur det egentligen är tänkt att vi ska ta oss dit.

Utredare arbetsmarknadspolitik (tjänstledig)

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.