Rörlighet som mål och rörlighet som medel

TCObloggar 2016-02-23

Jobbhopping_vit

I ett arbetsliv statt i snabb förändring är möjligheten till utveckling och omställning för fler och bättre jobb en central fråga vilket TCOs utredare uppmärksammat i flera intressanta blogginlägg under den gångna veckan. Samtidigt är varken debatten om rörlighet eller åtgärder i syfte att stimulera ökad rörlighet för att få fler i arbete några nya företeelser. Sedan lång tid tillbaka har i synnerhet arbetskraftens rörlighet framhållits som betydelsefull för anställningsbarhet, sysselsättning och tillväxt samt arbetsmarknadens funktionssätt i stort.

Arbetstagares förutsättningar att röra sig mellan yrken, arbetsgivare och sektorer, eller för den delen mellan förvärvsarbete och studier, ser dock mycket olika ut beroende på bland annat ålder, utbildningsnivå, anställningstid och anställningskontrakt. Förhållandena på arbetsgivarsidan spelar givetvis också roll. I regel har yngre en större benägenhet till rörlighet än äldre. En längre utbildning tycks också bidra till ökad rörlighet även om forskningsläget är mer osäkert gällande de bakomliggande mekanismerna i det fallet. Förmåga eller vilja till rörlighet ska heller inte förväxlas med faktisk rörlighet vilket förekomsten av så kallad inlåsning i ett visst yrke eller på en given arbetsplats vittnar om.

Rörlighet i betydelsen arbetsgivarbyten villkoras av konjunkturen. Tidigare studier ger dock inget entydigt svar på tiotusenkronorsfrågan om rörligheten på svensk arbetsmarknad är för hög eller för låg i jämförelse med tidigare epoker och/eller andra länder. Delvis torde detta sammanhänga med olikheter i mätmetoder, data och tidsperioder, samt det faktum att rörlighetsbegreppet är komplext och svårt att ta sig an teoretiskt såväl som empiriskt. Utöver olika former av rörlighet såsom geografisk rörlighet, migration och jobbrörlighet är det möjligt att bryta ner den arbetsrelaterade rörligheten i ytterligare underkategorier. Till exempel rörlighet mellan sysselsättning, arbetslöshet och att vara utanför arbetskraften, rörlighet till och från så kallade ”atypiska” arbeten, rörlighet mellan arbetsplatser, yrken och näringsgrenar, samt rörlighet mellan hel- och deltidsarbete.

Med det sagt utgår rörlighetsdiskursen likväl allt som oftast från en bristsyn. Ett vanligt förekommande argument är att rörligheten på svensk arbetsmarknad är för liten och följaktligen måste bli större för att åstadkomma bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Argumentationen vilar på ett antagande om att större flöden av nya jobb på svensk arbetsmarknad och fler lediga platser att tillgå ger ökade chanser att kunna byta från ett arbetsställe till ett annat.

Men det är inte enbart det offentliga samtalet om rörlighet som är uppbyggt kring brist och knapphet – rörlighetsbegreppet som sådant utmärks också av en brist på precision. Delvis torde det sammanhänga med rörlighetsbegreppets positiva konnotationer: vem kan vara mot flexibilitet och för rigiditet som professor Jan Ch. Karlsson träffande har formulerat det.

Otydligheten får dock till följd att diskussionen om rörlighet eller i snävare mening flexibilitet tenderar att föras i normativa termer där rörlighet per automatik ses som något bra och eftersträvansvärt, utan närmare definition av vilken typ av rörlighet som åsyftas, vilka effekterna blir för olika kategorier av människor eller på vilken nivå i samhället som anpassning till förändring förväntas äga rum. Detta trots att det inte är svårt att föreställa sig en rad olika innebörder, negativa såväl som positiva, beroende på om de är individens, företagens eller arbetsmarknadens förmåga till rörlighet som står i fokus.

Även om de flesta torde kunna hålla med om att arbetslivet har blivit mer flexibelt i många avseenden är det viktigt att erinra sig om att det inte gäller alla områden. Internationella mätningar ger vid handen att det finns en stor stabilitet i inställningen till anställningstrygghet över tid trots (eller tack vare?) ökade krav på flexibilitet. Även om anställningstrygghet tar sig delvis andra uttryck i dag jämfört med för några decennier sedan anser en överväldigande majoritet att trygghet i anställningen är en mycket viktig fråga.

Det är också mot den bakgrunden som TCOs engagemang för att fler ska våga ta språnget och jobbhoppa kan förstås. Tryggheten på framtidens arbetsmarknad ligger inte i det jobb du har utan i de jobb du kan få. Det ska inte tolkas som att alla behöver byta jobb men för den som så önskar måste möjligheterna att röra på sig under arbetslivets gång bli fler. Omställning är ur det perspektivet ett mål i sig men därtill ett medel för ökat inflytande över den egna arbets- och livssituationen.

Utredare arbetsmarknadspolitik (tjänstledig)

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.