Rörlighet som mål och rörlighet som medel

TCObloggar 2016-02-23

Jobbhopping_vit

I ett arbetsliv statt i snabb förändring är möjligheten till utveckling och omställning för fler och bättre jobb en central fråga vilket TCOs utredare uppmärksammat i flera intressanta blogginlägg under den gångna veckan. Samtidigt är varken debatten om rörlighet eller åtgärder i syfte att stimulera ökad rörlighet för att få fler i arbete några nya företeelser. Sedan lång tid tillbaka har i synnerhet arbetskraftens rörlighet framhållits som betydelsefull för anställningsbarhet, sysselsättning och tillväxt samt arbetsmarknadens funktionssätt i stort.

Arbetstagares förutsättningar att röra sig mellan yrken, arbetsgivare och sektorer, eller för den delen mellan förvärvsarbete och studier, ser dock mycket olika ut beroende på bland annat ålder, utbildningsnivå, anställningstid och anställningskontrakt. Förhållandena på arbetsgivarsidan spelar givetvis också roll. I regel har yngre en större benägenhet till rörlighet än äldre. En längre utbildning tycks också bidra till ökad rörlighet även om forskningsläget är mer osäkert gällande de bakomliggande mekanismerna i det fallet. Förmåga eller vilja till rörlighet ska heller inte förväxlas med faktisk rörlighet vilket förekomsten av så kallad inlåsning i ett visst yrke eller på en given arbetsplats vittnar om.

Rörlighet i betydelsen arbetsgivarbyten villkoras av konjunkturen. Tidigare studier ger dock inget entydigt svar på tiotusenkronorsfrågan om rörligheten på svensk arbetsmarknad är för hög eller för låg i jämförelse med tidigare epoker och/eller andra länder. Delvis torde detta sammanhänga med olikheter i mätmetoder, data och tidsperioder, samt det faktum att rörlighetsbegreppet är komplext och svårt att ta sig an teoretiskt såväl som empiriskt. Utöver olika former av rörlighet såsom geografisk rörlighet, migration och jobbrörlighet är det möjligt att bryta ner den arbetsrelaterade rörligheten i ytterligare underkategorier. Till exempel rörlighet mellan sysselsättning, arbetslöshet och att vara utanför arbetskraften, rörlighet till och från så kallade ”atypiska” arbeten, rörlighet mellan arbetsplatser, yrken och näringsgrenar, samt rörlighet mellan hel- och deltidsarbete.

Med det sagt utgår rörlighetsdiskursen likväl allt som oftast från en bristsyn. Ett vanligt förekommande argument är att rörligheten på svensk arbetsmarknad är för liten och följaktligen måste bli större för att åstadkomma bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Argumentationen vilar på ett antagande om att större flöden av nya jobb på svensk arbetsmarknad och fler lediga platser att tillgå ger ökade chanser att kunna byta från ett arbetsställe till ett annat.

Men det är inte enbart det offentliga samtalet om rörlighet som är uppbyggt kring brist och knapphet – rörlighetsbegreppet som sådant utmärks också av en brist på precision. Delvis torde det sammanhänga med rörlighetsbegreppets positiva konnotationer: vem kan vara mot flexibilitet och för rigiditet som professor Jan Ch. Karlsson träffande har formulerat det.

Otydligheten får dock till följd att diskussionen om rörlighet eller i snävare mening flexibilitet tenderar att föras i normativa termer där rörlighet per automatik ses som något bra och eftersträvansvärt, utan närmare definition av vilken typ av rörlighet som åsyftas, vilka effekterna blir för olika kategorier av människor eller på vilken nivå i samhället som anpassning till förändring förväntas äga rum. Detta trots att det inte är svårt att föreställa sig en rad olika innebörder, negativa såväl som positiva, beroende på om de är individens, företagens eller arbetsmarknadens förmåga till rörlighet som står i fokus.

Även om de flesta torde kunna hålla med om att arbetslivet har blivit mer flexibelt i många avseenden är det viktigt att erinra sig om att det inte gäller alla områden. Internationella mätningar ger vid handen att det finns en stor stabilitet i inställningen till anställningstrygghet över tid trots (eller tack vare?) ökade krav på flexibilitet. Även om anställningstrygghet tar sig delvis andra uttryck i dag jämfört med för några decennier sedan anser en överväldigande majoritet att trygghet i anställningen är en mycket viktig fråga.

Det är också mot den bakgrunden som TCOs engagemang för att fler ska våga ta språnget och jobbhoppa kan förstås. Tryggheten på framtidens arbetsmarknad ligger inte i det jobb du har utan i de jobb du kan få. Det ska inte tolkas som att alla behöver byta jobb men för den som så önskar måste möjligheterna att röra på sig under arbetslivets gång bli fler. Omställning är ur det perspektivet ett mål i sig men därtill ett medel för ökat inflytande över den egna arbets- och livssituationen.

Utredare arbetsmarknadspolitik (tjänstledig)

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.