Rörlighet som mål och rörlighet som medel

TCObloggar 2016-02-23

Jobbhopping_vit

I ett arbetsliv statt i snabb förändring är möjligheten till utveckling och omställning för fler och bättre jobb en central fråga vilket TCOs utredare uppmärksammat i flera intressanta blogginlägg under den gångna veckan. Samtidigt är varken debatten om rörlighet eller åtgärder i syfte att stimulera ökad rörlighet för att få fler i arbete några nya företeelser. Sedan lång tid tillbaka har i synnerhet arbetskraftens rörlighet framhållits som betydelsefull för anställningsbarhet, sysselsättning och tillväxt samt arbetsmarknadens funktionssätt i stort.

Arbetstagares förutsättningar att röra sig mellan yrken, arbetsgivare och sektorer, eller för den delen mellan förvärvsarbete och studier, ser dock mycket olika ut beroende på bland annat ålder, utbildningsnivå, anställningstid och anställningskontrakt. Förhållandena på arbetsgivarsidan spelar givetvis också roll. I regel har yngre en större benägenhet till rörlighet än äldre. En längre utbildning tycks också bidra till ökad rörlighet även om forskningsläget är mer osäkert gällande de bakomliggande mekanismerna i det fallet. Förmåga eller vilja till rörlighet ska heller inte förväxlas med faktisk rörlighet vilket förekomsten av så kallad inlåsning i ett visst yrke eller på en given arbetsplats vittnar om.

Rörlighet i betydelsen arbetsgivarbyten villkoras av konjunkturen. Tidigare studier ger dock inget entydigt svar på tiotusenkronorsfrågan om rörligheten på svensk arbetsmarknad är för hög eller för låg i jämförelse med tidigare epoker och/eller andra länder. Delvis torde detta sammanhänga med olikheter i mätmetoder, data och tidsperioder, samt det faktum att rörlighetsbegreppet är komplext och svårt att ta sig an teoretiskt såväl som empiriskt. Utöver olika former av rörlighet såsom geografisk rörlighet, migration och jobbrörlighet är det möjligt att bryta ner den arbetsrelaterade rörligheten i ytterligare underkategorier. Till exempel rörlighet mellan sysselsättning, arbetslöshet och att vara utanför arbetskraften, rörlighet till och från så kallade ”atypiska” arbeten, rörlighet mellan arbetsplatser, yrken och näringsgrenar, samt rörlighet mellan hel- och deltidsarbete.

Med det sagt utgår rörlighetsdiskursen likväl allt som oftast från en bristsyn. Ett vanligt förekommande argument är att rörligheten på svensk arbetsmarknad är för liten och följaktligen måste bli större för att åstadkomma bättre matchning mellan utbud och efterfrågan. Argumentationen vilar på ett antagande om att större flöden av nya jobb på svensk arbetsmarknad och fler lediga platser att tillgå ger ökade chanser att kunna byta från ett arbetsställe till ett annat.

Men det är inte enbart det offentliga samtalet om rörlighet som är uppbyggt kring brist och knapphet – rörlighetsbegreppet som sådant utmärks också av en brist på precision. Delvis torde det sammanhänga med rörlighetsbegreppets positiva konnotationer: vem kan vara mot flexibilitet och för rigiditet som professor Jan Ch. Karlsson träffande har formulerat det.

Otydligheten får dock till följd att diskussionen om rörlighet eller i snävare mening flexibilitet tenderar att föras i normativa termer där rörlighet per automatik ses som något bra och eftersträvansvärt, utan närmare definition av vilken typ av rörlighet som åsyftas, vilka effekterna blir för olika kategorier av människor eller på vilken nivå i samhället som anpassning till förändring förväntas äga rum. Detta trots att det inte är svårt att föreställa sig en rad olika innebörder, negativa såväl som positiva, beroende på om de är individens, företagens eller arbetsmarknadens förmåga till rörlighet som står i fokus.

Även om de flesta torde kunna hålla med om att arbetslivet har blivit mer flexibelt i många avseenden är det viktigt att erinra sig om att det inte gäller alla områden. Internationella mätningar ger vid handen att det finns en stor stabilitet i inställningen till anställningstrygghet över tid trots (eller tack vare?) ökade krav på flexibilitet. Även om anställningstrygghet tar sig delvis andra uttryck i dag jämfört med för några decennier sedan anser en överväldigande majoritet att trygghet i anställningen är en mycket viktig fråga.

Det är också mot den bakgrunden som TCOs engagemang för att fler ska våga ta språnget och jobbhoppa kan förstås. Tryggheten på framtidens arbetsmarknad ligger inte i det jobb du har utan i de jobb du kan få. Det ska inte tolkas som att alla behöver byta jobb men för den som så önskar måste möjligheterna att röra på sig under arbetslivets gång bli fler. Omställning är ur det perspektivet ett mål i sig men därtill ett medel för ökat inflytande över den egna arbets- och livssituationen.

Utredare arbetsmarknadspolitik

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

TCO medverkar på Sveriges största jämställdhetskonferens 2021

När Forum jämställdhet går av stapeln 2-3 februari 2021 är TCO med ordförande Therese Svanström självklart med. Jämställdhetsfrågor är något som genomsyrar alla områden som TCO jobbar med, från arbetsmiljö och trygghetssystem till EU-politik och skattefrågor.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.