Mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar

TCObloggar 2020-05-20

Kristina Lovén Seldén kommenterar Fores antologi Arbetsmarknad i förändring i en blogg.

Nyligen lanserade Fores antologin Arbetsmarknad i förändring i vilken en rad forskare vrider och vänder på frågan hur arbetskraftens omställningsförmåga kan förbättras. Jag hade förmånen att få kommentera antologin i samband med lanseringen men tänkte ta tillfället i akt att utveckla några av mina resonemang nedan, samt diskutera ett par av de åtgärder som vidtagits på området under senare tid med anledning av Coronapandemin.

Det är inte är så att det saknas tidigare texter på temat, tvärtom. Utmärkande för den här antologin är dock insikten om att mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar. På så sätt skiljer den också ut sig från de parallella spår som annars ofta kännetecknar både politiska och vetenskapliga diskussioner.

I korthet kan tre antaganden sägas ligga till grund för de olika bidragen i antologin. Utöver att det finns mycket att vinna på att ta hjälp av olika samhällsvetenskapliga discipliner för att förstå, förklara och i förlängningen förändra förutsättningarna för omställning, så konstateras att Sverige i grunden står väl rustat för att hantera utmaningar kopplade till ny teknik. Resurserna behöver dock användas mer effektivt än idag.

Dessa antaganden är enkla att hålla med om. Vi är många som delar problembeskrivningen att det är för mycket stuprörstänk och för lite av sammanhängande strukturer för kompetensförsörjning i Sverige. Likaså att det behövs ett samlat grepp för att hantera arbetslöshet, bristyrkesproblematik och livslångt lärande. Detta knyter i sin tur an till frågan som löper som en röd tråd genom antologin, nämligen huruvida befintliga strukturer möjliggör eller begränsar förbättrad omställning.

Svaret ligger väl som alltid däremellan. Med det sagt fastnade jag ändå vid att det i inledningen argumenteras för att ”gamla strukturer måste överges” (s. xiv). Det är möjligt att det är en fråga om semantik men som jag läser de olika bidragen tänker jag tvärtom att en stor behållning med antologin är att den, just genom att bidra med nya begrepp och därmed nya analytiska verktyg, snarare visar på att det är möjligt att utveckla befintliga strukturer.

Ekonomgeografen Martin Hennings kapitel om hur vi kan förstå förändrade humankapitalstrukturer med hjälp av en begreppsapparat innehållande kompetenslandskap, kompetensknippen och regionala familjer är ett utmärkt exempel, som ger nya insikter om hur vi kan förstå dynamiken på arbetsmarknaden, betydelsen av den regionala dimensionen i arbetsmarknadspolitiken samt värdet av att kunna bryta ner yrken i olika kompetenser. Det senare är inte minst viktigt i relation till vägledning och validering.

Från TCO:s sida brukar vi framhålla att svensk omställningsförmåga vilar på fyra ben: det är den aktiva arbetsmarknadspolitiken, arbetslöshetsförsäkringen, utbildningssystemet (inbegripet den högre utbildningen) samt de omställningsavtal som fack och arbetsgivare bär upp gemensamt. Det senare är inte så uppmärksammat i antologin men lyfts fram av bland annat OECD som en nyckel för att Sverige ska klara den digitala transformationen på ett bra sätt.

De olika delarna i omställningssystemet är i sin tur beroende av varandra. Det innebär att brister det i en del får det följdeffekter. Annorlunda uttryckt behöver vi skruva i samtliga delar för att få helheten och styrningen att fungera bättre.

I Coronapandemins spår har också många reformer av både tillfällig och permanent karaktär kommit på plats. Satsningar på korta kurser inom yrkeshögskola och högskola, omfördelning av socialfondsmedel för att kompetensutveckla varslad och korttidspermitterad personal samt en utvidgad möjlighet för omställningsorganisationer att köpa uppdragsutbildning av arbetsmarknadsskäl är några exempel.

Vad dessa initiativ åskådliggör är att arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken behöver växeldra för att möjliggöra kompetensutveckling för fler. Det är också ur det perspektivet som man kan förstå förslaget som presenterades i förra veckan att skriva in i högskolelagen att högskolorna i sin verksamhet ska främja ett livslångt lärande.

För att universitet och högskolor ska kunna axla ett sådant ansvar räcker det emellertid inte med ett förtydligande i högskolelagen utan erforderliga ekonomiska resurser måste naturligtvis också till. Men ord spelar roll och genom att i enlighet med TCO förorda det bredare begreppet livslångt lärande (till skillnad från Styr- och resursutredningens snävare fort- och vidareutbildning) så understryks att lärosätenas utbildningsutbud ska svara mot flera olika behov, varav ökade krav på omställning är ett.

Livslångt lärande har ibland beskrivits som ett buzzword, tomt på innehåll. Ska man våga sig på en förklaring till detta tror jag att otydligheten kan ha att göra med att vi fram tills nu lagt så mycket fokus på lärande utsträckt i tid, att vi missat eller åtminstone underskattat begreppets rumsliga dimension. Tolkat på det viset är det ett viktigt signalvärde att lyfta fram lärosätenas roll som en plats även för den här typen av lärande. I bästa fall kan det bidra till att ge konkretion åt begreppet, och därigenom göra övergången från politik till praktik enklare att åstadkomma. Förslaget överensstämmer också med en internationell begreppsapparat.

Och med det är vi tillbaka där startade, i antologin från Fores och den principiellt intressanta frågan om (institutionell) ansvarsfördelning och finansiering för omställning. Klart är att Coronakrisen kommer att påskynda omstruktureringen inom åtminstone delar av arbetsmarknaden. För att möta utvecklingen kommer det att krävas framsynta förslag och beslut vilket förutsätter att perspektiv bryts mot varandra. Oberoende av om man instämmer i de slutsatser som dras fyller mångvetenskapliga diskussioner likt dem som förs i antologin också ur det perspektivet en viktig funktion.

Utredare arbetsmarknadspolitik (tjänstledig)

Takten har avtagit mot ett mer jämställt föräldrapenningsuttag

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året, visar TCO:s jämställdhetsindex. Den ojämna fördelningen är en viktig förklaring till inkomstskillnadernamellan kvinnor och män. 

Se hela jämställdhetsindex

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Kvinnorna är förlorarna i pandemin

Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

15 april, 2021

Så åstadkommer vi ett stabilt pensionssystem

Pensionssystemet ska vara stabilt och det ska inte vara lätt att höja pensionsavgifterna, utan initiativet behöver komma från pensionsgruppen, som måste vara överens om genomförandet. Men nu har varningsklockorna ringt i flera år och alltfler etablerade aktörer har visat på kalkyler som ger anledning till oro och att en höjning av avgiften behövs.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.