Kompetenspåfyllnad genom korta kurser i yrkeshögskolans regi

Omställning

Blogg

2020-01-28

I december gav regeringen Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att förbereda införandet av korta och flexibla kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan. Som ett led i det arbetet har förordningsändringar nyligen trätt i kraft som kan sägas öppna upp kursutbudet för delvis nya grupper av sökande såsom yrkesverksamma med högskoleutbildning. Det är välkommet och i linje med ett mer cirkulärt förhållningssätt till utbildning för att möta förändringar på arbetsmarknaden drivna av megatrender som digitalisering och automation.

TCO har länge argumenterat för att utbildningssystemet måste bli mer flexibelt till både innehåll och form för att möjliggöra studier i omställningssyfte. Det är också anledningen till att TCO driver frågan om ett omställningsuppdrag för högskola och yrkeshögskola. För personer som efter några år i arbetslivet av ett eller annat skäl behöver kompetenspåfyllnad så finns idag få alternativ. Med mer av korta kurser på deltid, kvällstid, distans eller i moduler kan emellertid vidareutbildning tillgängliggöras för fler.

TCO:s egna undersökningar bekräftar bilden av ett betydande behov av vidareutbildning bland yrkesverksamma tjänstemän, likaså en efterfrågan på nytänkande kring utbildningars form, takt och innehåll. Aktuell statistik från TRR Trygghetsrådet visar också på att fler uppsagda tjänstemän studerar under sin omställning och att suget är stort efter just yrkeshögskoleutbildningar. Det gäller både grupper som vill fördjupa sin befintliga kompetens och grupper som vill bredda sina kunskaper för att kunna yrkesväxla. 

Förutsättningarna att ställa om mitt i livet är också ett centralt tema i forskningen kring arbetslivets utmaningar. Som Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, nyligen sammanfattade det i en artikel om morgondagens arbete: ”Vi kommer allt mer att behöva vara beredda på att vidareutbilda oss under livet, både för att behålla ett jobb som förändras eller hitta ett nytt om det man har automatiseras bort. Samhället måste erbjuda möjligheter till förkovran under livets gång.”
Annorlunda uttryckt behövs fler system som uppmanar till samt möjliggör omställning och återkommande utveckling i arbetslivet.
Införandet av korta kurser inom yrkeshögskolan är såklart ingen universallösning på dessa frågor. Räknat i kronor och ören så rör det sig om en jämförelsevis blygsam satsning som dessutom genomförs som försöksverksamhet. Med det sagt är signalvärdet desto större i och med att fokus tydligt riktas mot yrkeshögskolan som potentiellt verktyg för livslångt lärande. 

Samtidigt som utgångspunkten alltjämt är att utbildningarna ska tillgodose arbetslivets behov av kompetens så finns här ytterligare en dimension som handlar om att stärka möjligheten till omställning i stort. Ett konkret uttryck för det är målsättningen att studenterna ska kunna bedriva studier och arbeta samtidigt.

Redan i höst är tanken att de första utbildningarna ska dra igång och även om fokus i nuläget ligger på genomförandet som sådant är det viktigt att satsningen kan skalas upp och omfatta fler utbildningsplatser och utbildningsområden på sikt. Kontinuitet i uppdraget framstår också som centralt för att lyckas.

Bättre offentlig infrastruktur för vidareutbildning samt ökade möjligheter för individen att lära om och lära nytt tjänar alla på. Det blir därför intressant att följa satsningen på korta kurser inom yrkeshögskolan. Förhoppningsvis följs den av fler initiativ i riktning mot en mer sammanhängande kompetensförsörjningsspolitik som Sverige så väl behöver för att svara upp mot behoven hos både arbetsgivare och arbetstagare. 
Texten är skriven av Kristina Lovén Seldén, tidigare utredare på TCO.