Reformförslag vill vi se i våpen

Den ekonomiska riktlinjepropositionen, eller vårpropositionen lämnas till riksdagen den 15 april.

Samtidigt avlämnas vårändringsbudgeten, alltså de justeringar av innevarande års statsbudget som anses behövas. Detta brukar vara den produkt som åtnjuter mer offentlig debatt och uppmärksamhet i vanliga fall. Under 2020 lämnades dock 12 extra ändringsbudgetar, och hittills under årets tre första månader har fem extra ändringsbudgetar överlämnats till riksdagen.

Därför vore det en välgärning om debatten nu kunde handla om just riktlinjerna för den ekonomiska politiken, och hur krisåtgärder ska fortsätta växlas över i reformer för omställning, återhämtning och utveckling. Det behövs reformer för att skapa långsiktiga förutsättningar för fler och bättre jobb, nya och växande företag, social och miljömässig hållbarhet liksom för välfärdens långsiktigt stabila finansiering.

Enligt vår bedömning kommer strukturomvandlingen på många sätt få ett ökat tempo vilket inte minst ställer krav på omställning och vidareutbildning för att klara arbetskraftsförsörjningen. För såväl näringsliv som välfärdstjänster är arbetskrafts- och kompetensbrist ett mycket stort och växande hinder.

Viktiga exempel på reformer som borde aviseras är då:

En skattereform

TCO har länge arbetat för att en bred skattereform ska komma till stånd, och detta finns också uttryckt i januariavtalets punkt 4. Ändå har något arbete för att komma igång med det startat. En expertutredning bör därför tillsättas nu, i syfte att skapa ett genomarbetat underlag för en kommande bred skattereform. Utgångspunkten för detta bör vara att utgå från oförändrad skattekvot och i stället utarbeta underlag för skattesystemets struktur.

Välfärdens finansiering

Under det pandemiår som passerat har det blivit än mer tydligt att finansieringen av kommuner och regioner, välfärdens finansiering, behöver säkerställas på ett långsiktigt och förutsägbart sätt. Planeringsförutsättningarna för 2022 och åren efter behöver klargöras och systemet reformeras.

Fokus på omställning och utbildning

Samtidigt som stora grupper står utanför, eller hamnat utanför arbetsmarknaden råder stor brist på rätt utbildade personer inom både välfärdssektorn och näringsliv.

Reformer för omställning och kompetensförsörjning är därför nödvändiga, i det ingår väl fungerande sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring som säkerställer ekonomisk trygghet och vägar tillbaka till jobbet.

Att detta ska sättas igång vill jag gärna kunna läsa i vårproppen den 15 april!

Läs hela TCO:s förslag inför vårpropositionen nedan.

Detta vill TCO se i vårpropositionen

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken för 2022 och framåt bör främst vara inriktade på reformer för att skapa långsiktiga förutsättningar för fler och bättre jobb, nya och växande företag, social och miljömässig hållbarhet liksom för välfärdens långsiktigt stabila finansiering.

Enligt vår bedömning kommer strukturomvandlingen på många sätt få ett ökat tempo vilket inte minst ställer krav på omställning och vidareutbildning för att klara arbetskraftsförsörjningen. För såväl näringsliv som välfärdstjänster är arbetskrafts- och kompetensbrist ett mycket stort och växande hinder.

Skapa förutsättningar för en bred skattereform

Skattepolitikens utformning har under många år i hög grad bestått av enskilda skatteförändringar, så även de senaste åren. Sverige behöver en bred skattereform syftande till en struktur på skattepolitiken som bättre gynnar jobb och växande företag för att därmed långsiktigt finansiera välfärden. Det ska löna sig bättre att utbilda sig och ta ansvar.

En bred skattereform med denna inriktning finns med som en viktig punkt i januariavtalet. Något arbete med att genomföra punkten är dock inte påbörjat.

En expertutredning bör därför tillsättas nu, i syfte att skapa ett genomarbetat underlag för en kommande bred skattereform. Utgångspunkten för detta bör vara att utgå från oförändrad skattekvot och istället utarbeta underlag för skattesystemets struktur.

Välfärdens finansiering behöver säkras

Utvecklingen under 2020 där kommuner och regioner vid ett mycket stort antal tillfällen fick olika typer av extra pengar, generella såväl som riktade mot väldigt olika verksamheter visar på behovet av förutsägbara och långsiktiga ekonomiska förutsättningar. Att kommunsektorn visar ett stort ekonomiskt överskott för 2020 är ett bevis för att välfärdens finansiering behöver en reform.

Kommuner och regioner behöver besked nu om planeringsförutsättningar för ekonomin för 2022 liksom för åren som kommer därefter.

Det behöver genomföras en statsbidragsreform där mängden riktade och tillfälliga statsbidrag kraftigt reduceras till förmån för generella statsbidrag eller statsbidrag som är klustrade sektorsvis. 

För att skapa långsiktigt förutsägbara planeringsförutsättningar för utbildning, vård och omsorg behöver också relationen mellan stat och kommuner förändras så att staten tar hela det ekonomiska ansvaret för konjunkturella förändringar i kommunsektorns skatteinkomster. Likaså behöver staten ta ansvar för ej förutsägbara eller extraordinära kostnader, såsom de extra kostnader som även fortsatt kan uppstå på grund av pandemin.

Fortsatt överbryggning växlas till omställning

Denna ekonomiska kris är inte genererad av ekonomiska obalanser utan av ett virus. Samtidigt var en ekonomisk avmattning på väg redan innan pandemin, förstärkt av ett försämrat internationellt samarbets- och handelsklimat. Strukturomvandlingen påskyndas sannolikt då nedstängning övergår i återhämtning.

De överbryggningsinsatser som är nu gällande kan fortsatt behöva förlängas förbi nuvarande slutdatum, i syfte att så få livskraftiga företag som möjligt ska läggas ner och så få personer som möjligt ska bli arbetslösa.

Samtidigt kommer företag att slås ut och förnyelsen i ekonomin förstärkas i kraft och hastighet. Det gäller inte minst effekter av den allt snabbare digitaliseringen. Därför behöver ansträngningarna att utbilda och kompetensförsörja verksamheter som nu har rekryteringssvårigheter fortsätta stärkas.

Arbetsmarknadspolitik med fokus på omställning och utbildning

Läget på arbetsmarknaden är mycket besvärligt. De sektorer som sysselsätter många unga, korttidsutbildade och nyanlända har drabbats hårt vilket kräver insatser för utbildning och matchning. Men krisen på arbets­marknaden har även slagit hårt mot tjänstemännen; antalet arbetslösa medlemmar i TCO-förbundens arbetslöshetskassor har ökat kraftigt samtidigt som antalet tjänstemän som är eller riskerar att bli långtids­arbetslösa stigit brant.

Arbetsmarknadspolitiken måste därför inriktas ytterligare mot utbildnings- och omställningsinsatser och att tidigt identifiera de personer som riskerar att bli långtidsarbetslösa.

• Säkerställ att Arbetsförmedlingens resurser används fullt ut och att insatser sätts in tidigare under arbetslöshetsperioden.
• Utöka Arbetsförmedlingens möjligheter att anvisa arbetslösa till reguljär utbildning såväl inom komvux, yrkesvux, yrkeshögskola som högskola. Detta är särskilt viktigt för tjänstemannagrupperna.
• Öka antalet som deltar i arbetsmarknadsutbildning och foku­sera utbildningarna ytterligare mot yrken och kompetenser där det är brist på arbetskraft.
• För att utnyttja det utbyggda utbildningsutbudet fullt ut krävs en förstärkt studie- och yrkesvägledning, inte minst för vuxna som behöver ställa om och byta yrke.
• Utbildningsutbudet behöver också anpassas efter yrkesverksammas behov och förutsättningar. Fler flexibla utbildningsplatser inom högskola och universitet såväl som yrkeshögskola och gymnasial vuxenutbildning är en förutsättning för omställning och livslångt lärande.

För TCO är det angeläget att den svenska återhämtningsplan som ligger till grund för stöd från EU:s återhämtningsfond innehåller insatser som ökar anställningsbarheten bland de tjänstemän som berörs av krisen på arbetsmarknaden. Det är också centralt att arbetsmarknadens parter ges verkliga möjligheter påverka hur återhämtningsplanen utformas.

Trygghetssystem för omställning

Väl fungerande socialförsäkringar är viktiga för överbryggning och omställning, såväl för individen som för arbetsmarknaden. Skyddsnätet måste fungera när sjukdom eller arbetslöshet drabbar och människor få goda möjligheter till återkomst i arbetslivet.

• Arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras så att den omfattar fler och täcker mer, med bredare kvalifikationsregler och högre tak. De högre taken och breddningen under 2020-2022 är värdefulla men arbetslöshetsförsäkringen behöver en långsiktig reform.
• Sjukförsäkringen måste reformeras, rättssäkerheten måste stärkas genom att arbetsförmåga prövas mot angivet normalt förekommande arbete, och fokus på rehabilitering måste stärkas genom att fler får tillgång till rehabiliteringsersättning och fler får möjlighet att fullfölja sin rehabilitering.

Återhämtningen av EU:s ekonomi

Den ekonomiska återhämtningen i Sverige är helt avhängig utvecklingen i övriga EU. Viktiga åtgärder innefattar fortsatt utveckling av inre marknaden, återupprättande av den fria rörligheten för personer samt insatser för att främja internationell handel och hållbara värdekedjor. Vidare behövs satsningar på omställningssystem och social välfärd, liksom nationella reformer för en jämställd arbetsmarknad, i EU-länderna.

Här spelar den gemensamma återhämtningsfonden och medlemsländernas återhämtningsplaner en viktig roll, och då särskilt att reformer följs upp effektivt inom ramen för den europeiska terminen. Den nya rättsstatsmekanismen måste bidra till att säkerställa medlemsländernas respekt för rättsstaten och grundläggande värden.

Den sociala pelaren bör utvecklas som verktyg för att stärka sociala rättigheter och ökad jämställdhet, med tydliga mål, social dialog och uppföljning via planeringsterminen som centrala metoder. Regeringen bör vidare agera för att värna den svenska partsmodellen och verka för att EU bidrar till att bygga kapacitet för partssamverkan i medlemsländerna.