Jämställdhet handlar om makt. Pengar är makt. Alltså handlar jämställdhet om pengar. Pengar är inte allt. Men en hel del.
Ändå har ekonomi och ekonomisk politik förblivit ett manligt område och förändringen går långsammare än på de flesta andra samhällsområden.
1929 disputerade den första kvinnan, Karin Kock, i nationalekonomi. Någon vanlig professur fick hon aldrig, men regeringen utnämnde henne 1945 till professor och hon var dessutom en kort tid Sveriges första kvinnliga statsråd. Det dröjde till 1970-talet innan nästa kvinna disputerade i nationalekonomi och än i dag finns bara 3 kvinnliga professorer på Handelshögskolan i Stockholm.
1991 fick Sverige sin första kvinnliga finansminister i Anne Wibble. Det skulle dröja 23 år innan en kvinna igen utsågs, Magdalena Andersson tillträdde som chef för finansdepartementet 2014. Än idag finns det flera partier som aldrig har haft en kvinna som främsta företrädare i den ekonomiska politiken.
Under 1900-talet genomfördes en mycket lång rad reformer för kvinnors rättigheter och ökad jämställdhet, allt från införandet av den allmänna rösträtten 1921 till den första pappa – förlåt – öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen 1994.
Men en av de sannolikt mera avgörande jämställdhetsreformerna var införandet av individuell inkomstbeskattning i en skattereform genomförd 1971. Före detta beskattades gifta pars inkomster tillsammans, i ett system med kraftigt progressiv skatteskala. Det var helt enkelt på marginalen väldigt olönsamt att arbeta. Detta synsätt var trögt att förändra.
TCO tog dock 1964 ställning för individuell beskattning och pläderade för särbeskattning. Den partipolitiska opinionen började svänga inte minst på grund av att kvinnor i flera olika partier drev frågan. Från 1970 till 1990 ökade kvinnors förvärvsfrekvens från 59 till 84 procent. Den individuella beskattningen var en mycket starkt bidragande orsak. Ändå diskuteras nästan aldrig skattepolitik på samma dag som jämställdhetsfrågor.
Ekonomisk politik är alldeles för viktigt för att i så hög grad lämnas över åt män. Viktiga jämställdhetsaspekter kan dessutom döljas bakom de mest ogenomträngliga rubriker. I Finansdepartementets promemoria ”Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017” döljer sig ytterligare ett förslag som gör det mindre lönsamt för många kvinnor att utbilda sig och ta ansvar på arbetet.
TCO anser att det måste löna sig bättre att utbilda sig, särskilt att fortbilda sig och gå vidare i yrkesutveckling. Detta gäller särskilt många av de högutbildade kvinnorna i ansvarsfulla yrken. Men steg för steg får fler och fler genom politiska beslut betala statlig inkomstskatt, och får därmed en marginalskatt på drygt 50 % om de får en löneökning. Genom förslaget i ovan nämnda promemoria handlar det om ca 40 000 personer. Men det är ännu ett steg i fel riktning.
TCO anser istället att det behövs en bred skattereform, där en utgångspunkt är just att det måste löna sig bättre att utbilda sig och ta ansvar. En sådan behöver dessutom ha bred politisk förankring för att vara mer stabil över tiden. En skattereform hade varit ett efterlängtat besked från finansministern såhär på internationella kvinnodagen.
Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.
LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.
REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.
Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.
Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".
Läs mer Anmäl dig här!Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?
Läs merDen ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
