Granskning av kommunal utjämning med brister

TCObloggar 2019-10-25

Riksrevisionens granskning av det kommunala utjämningssystemet faller i en logisk kullerbytta, men rapporten är ändå intressant. Den pekar på att vissa faktorer såsom glesbygdsvillkor inte fullt ut fångas in i systemet. Utjämningssystemet behöver reformeras, som en del i att säkra välfärdens långsiktiga finansiering. Men ännu viktigare är att se till att de tillskott i finansiering som behövs kan säkras, utan att de kommunala inkomstskatterna höjs.

Ett väl fungerande skatteutjämningssystem är en viktig princip. Alla invånare måste kunna få äldreomsorg eller utbildning efter sina egna behov, inte grannarnas lönekuvert. Eller beroende av om många grannar också behöver äldreomsorg.

Om detta, och TCO:s syn på behovet av en renovering av systemet har jag skrivit många gånger tidigare, t ex i denna blogg.

Igår presenterade Riksrevisionen sin granskning av det kommunala utjämningssystemet. Systemet ska ge alla kommuner likvärdiga förutsättningar att finansiera verksamheten. Därför ska skillnader i opåverkbara faktorer utjämnas. Men skillnader i effektivitet och prioriteringar ska inte påverka utjämningens resultat.

Det blir då lite märkligt att använda metoden att mäta det faktiska kostnadsutfallet i kommunerna och därifrån dra slutsatser om systemet som ska kompensera det ej påverkbara är rätt utformat.  Detta har dock vad Riksrevisionen gjort.

Det blir helt enkelt en logisk kullerbytta att mäta det ekonomiska utfallet utan att ta hänsyn till de strukturella skillnaderna som sådana. Därför är de siffror och beräkningar som presenteras i rapporten från Riksrevisionen av lite mindre intresse i sig.

”Under 2017 utjämnades kostnadsskillnader till ett nettobelopp på 7,2 miljarder kronor. Enligt våra beräkningar borde summan i stället ha varit 10,8 miljarder kronor” skriver Riksrevisionen. Men då ska man sätta detta i perspektiv av att den primärkommunala sektorns kostnader är över 700 miljarder, utjämningen motsvarar alltså ungefär en procentenhet av detta. Samtidigt räknar Finansdepartementet att det behövs ett tillskott på ungefär 60 miljarder kronor de närmaste åren.

Även om Riksrevisionens granskning i sig inte är helt relevant, är rapporten ändå ännu en bekräftelse på att reformering behövs. När civilminister Lena Micko tillträdde uppmanade vi henne därför  att trycka på för att få igång arbetet med en bred skattereform där den långsiktiga finansieringen av välfärden säkras.

Läs mer om TCO:s syn på den kommunala inkomstskatten.

Skattepolitisk expert och utredare

Hur har metoo påverkat arbetslivet?

Novus har på uppdrag av TCO ställt frågor till yrkesverksamma i Sverige om hur de uppfattar att deras arbetsplats har påverkats av metoo.

Ta del av resultaten

Hur motverkar du sexuella trakasserier på arbetsplatsen?

En utbildningsserie framtagen av LO, TCO och SACO

Till utbildningen

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund