Det är lätt att deklarera, men svårt att veta hur skatten är beräknad

TCObloggar 2021-03-22

Nu kan nästan alla deklarera själva, det är otroligt lätt. Men går det att förstå och förutspå vilken skatt en vanlig löntagare ska betala? Mindre lätt. I takt med att deklarationsbestyren förenklats har skatteskalan istället försvårats. Det är därför dags att ta itu med en skattereform.

Kommer du ihåg när de flesta anlitade en deklarationsbyrå och det var fullt av reklam för det så här års? Bara om du är 50+.

I slutet av 1980-talet blev det betydligt enklare för de allra flesta att deklarera genom att Skattemyndigheten förtryckte flertalet uppgifter på den blankett som skickades ut. 
I takt med digitaliseringens ökade möjligheter och förenklingar av regler har sedan steg för steg deklarationsarbetet gjorts så enkelt att nästan alla idag bara behöver trycka ”godkänner”.

Senast 2 maj ska det vara gjort, själv deklarerade jag på 5 minuter idag. Att det tog så pass lång tid beror på att jag trots allt kollade igenom siffrorna. Man kan göra det på skatteverket.se, i en app, med mobilt bank-ID, genom ett sms eller ett telefonsamtal.

Att själv kunna förutse och förstå vilken skatt man ska betala på sin inkomst är dock en helt annan fråga. För om deklarationsförfarandet de senaste 30 åren blivit otroligt mycket enklare, så har inkomstskatteskalan blivit betydligt krångligare.

Från ”århundradets skattereform” gällde att de allra flesta skulle betala kommunalskatten på ca 30%, med ett grundavdrag som visserligen varierade i storlek, och vid lite högre inkomst tillkom en statlig inkomstskatt på 20%.

Det gick dock inte så många år innan en tillfällig värnskatt gjordes permanent, så att den statliga inkomstskatten blev 25% på högre inkomster. Denna togs dock bort 2020.
2007 infördes vad som kallas jobbskatteavdrag. Det är dock inte ett avdrag utan en skattereduktion, som ges för inkomster av arbete. Det har flera gånger utökats och på olika sätt, senast 2019. Hur man räknar ut sitt jobbskatteavdrag är inte helt uppenbart (se bild). 



Om man är över 65 år är dock jobbskatteavdraget ett annat, betydligt större, på arbetsinkomster. Om man är över 65 och istället har pensionsinkomst ser grundavdraget helt annorlunda ut än för dem under 65, och är betydligt större för de flesta.

På senare år har en särskild skattereduktion införts för dem som har inkomst av sjukersättning, men inte för sjukpenning. Den, liksom föräldrapenning och arbetslöshetsersättning beskattas fullt ut, men med grundavdrag som alltså varierar i storlek.

I år har en skattereduktion på 1500 kr per år, 125 kr per månad, också införts. Den gäller för alla sorters förvärvsinkomster.

För i år ska också en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster införas, för inkomster på mellan 21 000 och 26 000 per månad ska den vara 185 kronor, vid lägre inkomster trappas in och högre trappas ut så att det vid 42 000 per månad inte finns någon skattereduktion kvar. Detta har dock inte beslutats i riksdagen ännu, och kommer därför inte med i det preliminära skatteavdraget. Pengarna kommer istället som skatteåterbäring nästa år.

Låter det krångligt? Är det svårt att veta vad som blir kvar av ett extra arbetspass eller en löneförhöjning vid en extra insats? Om en sjuksköterska tar några extra nattpass, eller skjuter på sin semester är det inte möjligt att förstå vad som blir kvar. Om en redovisningsekonom vidareutbildar sig till controller och får en löneförhöjning är det svårt att förutse vad den är värd.

Det är lätt att deklarera, men svårt att veta hur skatten är beräknad.
Detta är ett av många skäl till varför det behövs en bred skattereform. En sådan finns med i januariavtalet, men arbetet har inte påbörjats.

Därför är det hög tid att sätta igång, i första hand med att tillsätta en expertutredning som kan ta fram underlag för kommande politiskt arbete. Exempelvis förslag på en inkomstskatteskala som är begriplig.

 

Ekonomisk politik

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.