Det är lätt att deklarera, men svårt att veta hur skatten är beräknad

Kommer du ihåg när de flesta anlitade en deklarationsbyrå och det var fullt av reklam för det så här års? Bara om du är 50+.

I slutet av 1980-talet blev det betydligt enklare för de allra flesta att deklarera genom att Skattemyndigheten förtryckte flertalet uppgifter på den blankett som skickades ut. 
I takt med digitaliseringens ökade möjligheter och förenklingar av regler har sedan steg för steg deklarationsarbetet gjorts så enkelt att nästan alla idag bara behöver trycka ”godkänner”.

Senast 2 maj ska det vara gjort, själv deklarerade jag på 5 minuter idag. Att det tog så pass lång tid beror på att jag trots allt kollade igenom siffrorna. Man kan göra det på skatteverket.se, i en app, med mobilt bank-ID, genom ett sms eller ett telefonsamtal.

Att själv kunna förutse och förstå vilken skatt man ska betala på sin inkomst är dock en helt annan fråga. För om deklarationsförfarandet de senaste 30 åren blivit otroligt mycket enklare, så har inkomstskatteskalan blivit betydligt krångligare.

Från ”århundradets skattereform” gällde att de allra flesta skulle betala kommunalskatten på ca 30%, med ett grundavdrag som visserligen varierade i storlek, och vid lite högre inkomst tillkom en statlig inkomstskatt på 20%.

Det gick dock inte så många år innan en tillfällig värnskatt gjordes permanent, så att den statliga inkomstskatten blev 25% på högre inkomster. Denna togs dock bort 2020.
2007 infördes vad som kallas jobbskatteavdrag. Det är dock inte ett avdrag utan en skattereduktion, som ges för inkomster av arbete. Det har flera gånger utökats och på olika sätt, senast 2019. Hur man räknar ut sitt jobbskatteavdrag är inte helt uppenbart (se bild). 

Om man är över 65 år är dock jobbskatteavdraget ett annat, betydligt större, på arbetsinkomster. Om man är över 65 och istället har pensionsinkomst ser grundavdraget helt annorlunda ut än för dem under 65, och är betydligt större för de flesta.

På senare år har en särskild skattereduktion införts för dem som har inkomst av sjukersättning, men inte för sjukpenning. Den, liksom föräldrapenning och arbetslöshetsersättning beskattas fullt ut, men med grundavdrag som alltså varierar i storlek.

I år har en skattereduktion på 1500 kr per år, 125 kr per månad, också införts. Den gäller för alla sorters förvärvsinkomster.

För i år ska också en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster införas, för inkomster på mellan 21 000 och 26 000 per månad ska den vara 185 kronor, vid lägre inkomster trappas in och högre trappas ut så att det vid 42 000 per månad inte finns någon skattereduktion kvar. Detta har dock inte beslutats i riksdagen ännu, och kommer därför inte med i det preliminära skatteavdraget. Pengarna kommer istället som skatteåterbäring nästa år.

Låter det krångligt? Är det svårt att veta vad som blir kvar av ett extra arbetspass eller en löneförhöjning vid en extra insats? Om en sjuksköterska tar några extra nattpass, eller skjuter på sin semester är det inte möjligt att förstå vad som blir kvar. Om en redovisningsekonom vidareutbildar sig till controller och får en löneförhöjning är det svårt att förutse vad den är värd.

Det är lätt att deklarera, men svårt att veta hur skatten är beräknad.
Detta är ett av många skäl till varför det behövs en bred skattereform. En sådan finns med i januariavtalet, men arbetet har inte påbörjats.

Därför är det hög tid att sätta igång, i första hand med att tillsätta en expertutredning som kan ta fram underlag för kommande politiskt arbete. Exempelvis förslag på en inkomstskatteskala som är begriplig.