Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
Nu kan nästan alla deklarera själva, det är otroligt lätt. Men går det att förstå och förutspå vilken skatt en vanlig löntagare ska betala? Mindre lätt. I takt med att deklarationsbestyren förenklats har skatteskalan istället försvårats. Det är därför dags att ta itu med en skattereform.
Kommer du ihåg när de flesta anlitade en deklarationsbyrå och det var fullt av reklam för det så här års? Bara om du är 50+.
I slutet av 1980-talet blev det betydligt enklare för de allra flesta att deklarera genom att Skattemyndigheten förtryckte flertalet uppgifter på den blankett som skickades ut.
I takt med digitaliseringens ökade möjligheter och förenklingar av regler har sedan steg för steg deklarationsarbetet gjorts så enkelt att nästan alla idag bara behöver trycka ”godkänner”.
Senast 2 maj ska det vara gjort, själv deklarerade jag på 5 minuter idag. Att det tog så pass lång tid beror på att jag trots allt kollade igenom siffrorna. Man kan göra det på skatteverket.se, i en app, med mobilt bank-ID, genom ett sms eller ett telefonsamtal.
Att själv kunna förutse och förstå vilken skatt man ska betala på sin inkomst är dock en helt annan fråga. För om deklarationsförfarandet de senaste 30 åren blivit otroligt mycket enklare, så har inkomstskatteskalan blivit betydligt krångligare.
Från ”århundradets skattereform” gällde att de allra flesta skulle betala kommunalskatten på ca 30%, med ett grundavdrag som visserligen varierade i storlek, och vid lite högre inkomst tillkom en statlig inkomstskatt på 20%.
Det gick dock inte så många år innan en tillfällig värnskatt gjordes permanent, så att den statliga inkomstskatten blev 25% på högre inkomster. Denna togs dock bort 2020.
2007 infördes vad som kallas jobbskatteavdrag. Det är dock inte ett avdrag utan en skattereduktion, som ges för inkomster av arbete. Det har flera gånger utökats och på olika sätt, senast 2019. Hur man räknar ut sitt jobbskatteavdrag är inte helt uppenbart (se bild).
Om man är över 65 år är dock jobbskatteavdraget ett annat, betydligt större, på arbetsinkomster. Om man är över 65 och istället har pensionsinkomst ser grundavdraget helt annorlunda ut än för dem under 65, och är betydligt större för de flesta.
På senare år har en särskild skattereduktion införts för dem som har inkomst av sjukersättning, men inte för sjukpenning. Den, liksom föräldrapenning och arbetslöshetsersättning beskattas fullt ut, men med grundavdrag som alltså varierar i storlek.
I år har en skattereduktion på 1500 kr per år, 125 kr per månad, också införts. Den gäller för alla sorters förvärvsinkomster.
För i år ska också en tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster införas, för inkomster på mellan 21 000 och 26 000 per månad ska den vara 185 kronor, vid lägre inkomster trappas in och högre trappas ut så att det vid 42 000 per månad inte finns någon skattereduktion kvar. Detta har dock inte beslutats i riksdagen ännu, och kommer därför inte med i det preliminära skatteavdraget. Pengarna kommer istället som skatteåterbäring nästa år.
Låter det krångligt? Är det svårt att veta vad som blir kvar av ett extra arbetspass eller en löneförhöjning vid en extra insats? Om en sjuksköterska tar några extra nattpass, eller skjuter på sin semester är det inte möjligt att förstå vad som blir kvar. Om en redovisningsekonom vidareutbildar sig till controller och får en löneförhöjning är det svårt att förutse vad den är värd.
Det är lätt att deklarera, men svårt att veta hur skatten är beräknad.
Detta är ett av många skäl till varför det behövs en bred skattereform. En sådan finns med i januariavtalet, men arbetet har inte påbörjats.
Därför är det hög tid att sätta igång, i första hand med att tillsätta en expertutredning som kan ta fram underlag för kommande politiskt arbete. Exempelvis förslag på en inkomstskatteskala som är begriplig.
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.
Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.
Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.
Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.