Kompletterande visselblåsarskydd på gång inom EU

Den principöverenskommelse som nu har nåtts finns tillgänglig här: consilium.europa.eu. Överenskommelsen innebär bl.a. följande:

Tillämpningsområde

Direktivet ska enbart gälla för personer som larmar om överträdelser mot EU-rätten inom ett antal olika områden, bl.a. offentlig upphandling, finansiella tjänster och skydd mot penningtvätt, produkt- och konsumentsäkerhet, skydd för miljön m.m. Medlemsstaterna kan välja att genom nationell lagstiftning utöka tillämpningsområdet till att omfatta fler områden än de som räknas upp i överenskommelsen.

Vilka personer avser direktivet att skydda? 

Direktivet ska gälla för personer som kan få tillgång till information om överträdelser i arbetsrelaterade sammanhang, exempelvis arbetstagare, men också personer som underlättar för den rapporterande personen att larma (så kallade facilitators).

När gäller skyddet?

För att omfattas av direktivets skydd måste visselblåsaren för det första ha skälig anledning att tro att den rapporterade informationen är sann vid rapporteringstillfället och att den avser överträdelser av de EU-rättsakter som faller inom direktivets tillämpningsområde. Rapporteringen måste också, för det andra, ske enligt en i direktivet fastställd ordning.

Utgångspunkten är att visselblåsaren i första hand bör vända sig till arbetsgivaren med ett så kallat internt larm. Visselblåsaren har dock möjlighet att välja att genom ett så kallat externt larm rapportera direkt till en behörig myndighet. För publika larm, dvs. larm direkt till allmänheten, krävs dock att vissa ytterligare förutsättningar är uppfyllda för att visselblåsaren ska vara skyddad enligt direktivet.

Vad innebär skyddet? 

Direktivet föreskriver att medlemsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att skydda visselblåsare som omfattas av direktivet mot repressalier. Som exempel på repressalier nämns i överenskommelsen arbetsrättsliga åtgärder till följd av rapporteringen, som till exempel uppsägning, diskriminering, utebliven kompetensutveckling m.m.

Vad har varit viktigt för TCO i förhandlingarna? 

Trialog-förhandlingarna om direktivet har periodvis varit svåra och TCO har tillsammans med LO och Saco samt genom Eurocadres – vår europeiska organisation för chefer och specialister – arbetat hårt för att åstadkomma en så ändamålsenlig reglering som möjligt med ett effektivt skydd för visselblåsare.

För TCO:s del var det viktigt att direktivet skulle möjliggöra för visselblåsare att vända sig till sitt fackförbund för hjälp i ärenden som rör larm om överträdelser. En annan viktig sak har varit att direktivet inte inskränker den svenska meddelarfriheten, som bl.a. innebär att offentligt anställda kan lämna uppgifter direkt till media för publicering.

TCO kan konstatera att den preliminära överenskommelsen innehåller skrivningar till skydd för rätten att vända sig till facket och för att värna den svenska meddelarfriheten. Mot denna bakgrund välkomnar TCO överenskommelsen. Det är viktigt att EU uppmuntrar till rapportering av information om aktiviteter som kan vara skadliga för samhället, samtidigt som den som möjliggör rapporteringen – visselblåsaren – skyddas mot repressalier.

Vad händer med den svenska visselblåsarlagen? 

Sedan januari 2017 gäller den svenska visselblåsarlagen i Sverige. Lagen finns tillgänglig här: riksdagen.se. När EU-direktivet formellt har antagits på EU-nivå har Sverige och de andra medlemsländerna två år på sig att införa direktivet i nationell lagstiftning. Det vanliga är att regeringen tillsätter en utredning som lägger ett förslag hur det ska gå till och sedan remissbehandlas förslaget innan regeringen kommer med en proposition om de lagändringar som krävs för att Sverige ska leva upp till direktivet.

I principöverenskommelsen ingår en så kallad non regression-klausul som innebär att om man redan har mer fördelaktig lagstiftning nationellt så innebär inte direktivet att man behöver sänka och försämra skyddet när man genomför direktivet.