Varför missar Riksbanken inflationsmålet?

TCObloggar 2014-11-06

På ett seminarium diskuterade jag och vice riksbankschef Martin Flodén "Riksbanken, penningpolitiken och lönebildningen". Se det inspelade seminarium här.

Jag menade att Riksbanken traditionellt underskattar lönernas betydelse för inflationen. Det är sant att konsumentprisinflationen på kort sikt bestäms av en mängd olika faktorer, såsom utländsk inflation, växelkursen, ändrade skatter och räntor, liksom av 1000-tals små prisförändringar.

På lite längre sikt är det en faktor som dominerar, nämligen skillnaden mellan löneökningarna och produktivitetstillväxten. Detta utgör inflationens hårda kärna och det är främst denna inflation som Riksbanken kan påverka med räntepolitiken.

Inflationen har underskridit målet i fyra år i rad, samtidigt som Riksbanken hela tiden varit övertygad om att en snabb uppgång låg runt hörnet. En viktig förklaring till dessa ständiga prognosmissar är att man inte tycks beakta löneutvecklingen i sin inflationsprognos.

2008 drabbades Sverige av finanskrisen. Fortfarande idag, sex år senare, är arbetslösheten hög. Detta beror på att den ekonomiska politiken sammantaget har varit för stram. Det gäller både i Sverige och andra industriländer. Inte minst gäller det Riksbankens räntepolitik.

Eftersom arbetslösheten varit så hög har löneökningarna blivit för låga för att inflationsmålet ska kunna uppnås.

Innebär detta att facket inte tog ut det löneutrymme som faktiskt fanns? Jag anser inte det. Löneavtal innebär alltid en kompromiss mellan de kostnader som arbetsgivarna anser sig kunna bära och den lönenivå löntagarna anser sig behöva för att upprätthålla sin konsumtion. men arbetsmarknadens parter har också ett gemensamt intresse för att svensk ekonomi går bra. Löner och vinster är bitar ur samma tårta.

Om facket hade försökt, och även lyckats, driva igenom betydligt högre löneökningar 2013 hade löntagarna antagligen på kort sikt fått en något starkare reallöneutveckling. Men en sak är säker: inflationen hade blivit betydligt högre och Riksbanken hade då höjt räntorna. Detta hade hotat hela den svaga återhämtningen i den svenska ekonomin. Arbetslösheten hade idag varit på väg upp istället för ner.

Borde vi då kanske snarare ha gått med på lägre löneökningar? Arbetsgivarna hävdar ju att den låga inflationen har lett till att reallönen har blivit för hög och att detta nu hotar jobben.

De bortser då – liksom Riksbanken gör – från att ännu lägre löner bara hade gett ännu lägre inflation, rent av deflation. Och detta utan att denna löne-återhållsamhet hade ”belönats” med ytterligare räntesänkningar.

I ett sådant läge hade ännu lägre löneökningar lett till färre jobb och inte fler, vilket bland annat Konjunkturinstitutet flera gånger påpekat.

Återhämtningen i svensk ekonomi är skör. Den drivs nästan helt av den privata konsumtionen. De stigande reallönerna är en viktig förutsättning för fortsatt tillväxt och fallande arbetslöshet.

Den senaste räntesänkning var välkommen men den kommer inte att förändra situationen i grunden. Med nollräntan har Riksbanken nått vägs ände, och kan inte ytterligare stimulera ekonomin. Tyvärr har vi också ett brett politiskt samförstånd om att finanspolitiken, trots mycket låg statsskuld och historiskt låga räntor, inte ska användas för att ytterligare stimulera ekonomin. Eventuella reformer ska finansieras ”krona för krona”.

Det innebär att återhämtningen kommer att ta flera år i anspråk. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kommer arbetsmarknaden åter vara i balans först 2018.

Risken är stor att vi kommer att få leva med en dämpad inflation under en lång tid framåt.

Senior ekonom

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund