Stora effekter av höjda socialavgifter?

TCObloggar 2014-09-10

Handelns utredningsinstitut (HUI) kom nyligen med en rapport som försöker göra troligt att avskaffandet av socialavgiftsrabatten för ungdomar kommer leda till att vi förlorar betydligt fler jobb än den ursprungliga reformen gav upphov till.

Rapporten menar att det finns ett teoretiskt stöd för en sådan asymmetrisk effekt. När rabatten införs faller arbetskostnaden och efterfrågan på arbetskraft ökar. Men eftersom löneutrymmet nu är högre ökar även lönekraven. Sysselsättningsuppgången dämpas av stigande löner. När rabatten tas bort ökar arbetskostnaden och efterfrågan minskar. Men eftersom löner normalt inte faller (är "stela nedåt")  kommer nedgången inte att dämpas av fallande löner. Sysselsättningseffekten blir i detta fall betydligt större.

Denna asymmetri gäller dock bara på kort sikt. På längre sikt anpassar sig priser och löner och sysselsättningen återgår - i bägge fallen - till sin ursprungliga nivå. Detta gäller inte bara enligt den teori som HUI stöder sig på. Det är också en av fundamental utgångspunkt för svensk lönebildning. När utrymmet för lönehöjningar ska beräknas måste hela arbetskostnaden beaktas. Om socialavgifterna höjs minskar löneutrymmet och vice versa.

Saken kompliceras om avgiftssänkningen inte är generell utan riktas mot en specifik grupp, som i detta fall ungdomar. Det är inte säkert att övervältringen på ungdomslönerna inte är fullständig ens på längre sikt. Det är därför tänkbart att ungas arbetskostnad och därmed sysselsättning i någon mån påverkas även på längre sikt. Detta torde dock endast vara relativ sysselsättningsförändring. Fler unga och färre äldre anställda.

Storleken på dessa effekter är dock mycket osäker. De empiriska studier som gjorts tyder på  att införandet av avgiftsrabatten för unga fick mycket blygsamma effekter. Trots att kostnaden för dessa reformer var betydande.

De studier som gjorts av Skedinger (2014) respektive Egebark och Kaunitz (2013) fann mycket små men signifikanta sysselsättningseffekter av införandet av avgiftsrabatten. Detta ligger i linje med andra nordiska utvärderingar av

Enligt Egebark och Kaunitz gav den första sänkningen (2007)  ca 8 000 fler unga sysselsatta medan den andra (2009) inte fick några mätbara effekter alls.

Forskarna varnade dessutom för att denna siffra "grovt överskattar antalet jobb som skapats". Den metod som forskarna använder sig av kan endast uppmäta relativa sysselsättningseffekter. I värsta fall var det bara 4 000 fler unga och 4 000 färre äldre som fick jobb.

Kostnaden per jobb uppgick till 1,2 miljoner eller arbetskostnaden för fyra ungdomsjobb i motsvarande löneläge. Räknas även kostnaden för 2009 års sänkning in (för vilken forskarna inte lyckades uppmäta någon effekt) uppgick kostnaden på jobb till 2,1 miljoner motsvarande sju ungdomsjobb.

 

 

Senior ekonom

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund