Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
Riksbanken sänkte idag sin styrränta, reporäntan, till (minus) -0,1 procent. Reporäntan är normerande för de korta räntorna i ekonomin, såsom rörlig bostadsränta. Räntan bedöms förbli negativ tills konsumentprisinflationen med fast ränta (KPIF) åter än ”nära 2 procent”.
Dessutom har Riksbanken börjat stödköpa statsobligationer i syfte att tvinga ner även de lite längre räntorna.
Mycket välbefogad kritik har riktats mot Riksbankens beslut att från sommaren 2010 börja höja reporäntan liksom mot dess saktfärdighet att åter sänka den när det väl stod klart att politikomläggningen hade slagit fel.
Riksbankens misstag kostade den svenska ekonomin tiotusentals jobb och är en bidragande orsak till att inflationen idag underskrider dess inflationsmål.
USA:s centralbank Federal Reserve började redan 2008 köpa upp värdepapper på marknaden i syfte att hålla de längre räntorna nere. Många menar att denna politik hade klara positiva effekter på den amerikanska ekonomin.
Men situationen idag i Sverige skiljer sig radikalt från den som rådde i USA 2008. Både BNP och sysselsättningen växer idag i Sverige, om än långsammare än vi skulle vilja se. De svenska långräntorna är redan extremt låga. Igår låg den tioåriga statsobligationen på 0,62 procent.
Det är inte särskilt troligt att de penningpolitiska åtgärder som Riksbanken idag aviserade kommer att få någon egentlig effekt på svensk ekonomi.
Svensk ekonomi skulle dock må bra av en mer expansiv ekonomisk politik. Eftersom penningpolitiken redan har spelat ut sin roll faller ansvaret på finanspolitiken.
Både den svenska statsskulden och statslåneräntorna är mycket låga, både i ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Det finns därmed ett stort utrymme för ökade offentliga investeringar, vilket skulle kunna ha stora positiva effekter på svensk ekonomi.
Tyvärr finns ett blocköverskridande samförstånd i Sverige att en sådan politik skulle strida mot överskottsmålet och därför inte är att tänka på.
Detta är ett politiskt misslyckade av stora mått.
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.
Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.
Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.
Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.