Riksbanken sänkte idag sin styrränta, reporäntan, till (minus) -0,1 procent. Reporäntan är normerande för de korta räntorna i ekonomin, såsom rörlig bostadsränta. Räntan bedöms förbli negativ tills konsumentprisinflationen med fast ränta (KPIF) åter än ”nära 2 procent”.
Dessutom har Riksbanken börjat stödköpa statsobligationer i syfte att tvinga ner även de lite längre räntorna.
Mycket välbefogad kritik har riktats mot Riksbankens beslut att från sommaren 2010 börja höja reporäntan liksom mot dess saktfärdighet att åter sänka den när det väl stod klart att politikomläggningen hade slagit fel.
Riksbankens misstag kostade den svenska ekonomin tiotusentals jobb och är en bidragande orsak till att inflationen idag underskrider dess inflationsmål.
USA:s centralbank Federal Reserve började redan 2008 köpa upp värdepapper på marknaden i syfte att hålla de längre räntorna nere. Många menar att denna politik hade klara positiva effekter på den amerikanska ekonomin.
Men situationen idag i Sverige skiljer sig radikalt från den som rådde i USA 2008. Både BNP och sysselsättningen växer idag i Sverige, om än långsammare än vi skulle vilja se. De svenska långräntorna är redan extremt låga. Igår låg den tioåriga statsobligationen på 0,62 procent.
Det är inte särskilt troligt att de penningpolitiska åtgärder som Riksbanken idag aviserade kommer att få någon egentlig effekt på svensk ekonomi.
Svensk ekonomi skulle dock må bra av en mer expansiv ekonomisk politik. Eftersom penningpolitiken redan har spelat ut sin roll faller ansvaret på finanspolitiken.
Både den svenska statsskulden och statslåneräntorna är mycket låga, både i ett historiskt och ett internationellt perspektiv. Det finns därmed ett stort utrymme för ökade offentliga investeringar, vilket skulle kunna ha stora positiva effekter på svensk ekonomi.
Tyvärr finns ett blocköverskridande samförstånd i Sverige att en sådan politik skulle strida mot överskottsmålet och därför inte är att tänka på.
Detta är ett politiskt misslyckade av stora mått.
Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen.
I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.
Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.
Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.
Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.
EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
