Finska glädjekalkyler

TCObloggar 2015-09-16

Den nytillträdda finländska regeringen presenterade i somras ett strategiskt program för att komma till rätta med landets ekonomiska problem. Diagnosen är lika tvärsäker som missriktad och följer tidigare europeiskt mönster.  De menar att Finlands problem är strukturella, inte konjunkturella och att Finland lider av för höga offentliga utgifter och för höga löner.

Regeringen har  aviserat ett sparprogram som totalt omfattar 10 miljarder euro, eller 5 procent av BNP. Den första vändan omfattar omkring 4 miljarder euro i nedskärningar, 5 procents sänkning av arbetskostnaderna och diverse reformer främst på arbetsmarknadens område. Bland annat införs tvingande regler som inkräktar på framtida kollektivavtal. De finländska facken reaktion har inte varit nådig. En strejk har utlysts till på fredag.

Men vad blir de samhällsekonomiska effekterna av denna politik? Enligt den finländska regeringen bryts uppgången i den offentliga skulden och 110 000 nya jobb skapas fram till 2019.

Finlands bank har gjort en kalkyl som inte är fullt lika optimistisk. Skuldökningen saktar in men bryts inte. Den totala sysselsättningsökningen fram till 2019 blir mindre än hälften så stor som regeringen antar och politikens bidrag till sysselsättningsutvecklingen blir negativ, om än endast marginellt.*

Trots att Finlands bank visar att nedskärningarna sänker tillväxten, förefaller beräkningen vara optimistisk i överkant. Erfarenheterna från andra euroländer som genomfört kraftiga besparingar under kristider tyder på att de negativa effekterna kan bli mångdubbelt större (se även studie av IMF  och denna studie på finska data). Dels blir effekten av framför allt utgiftsnedskärningar betydligt större när centralbanken inte kan mildra effekten genom räntesänkningar. Dels tycks Finlands bank bortse ifrån att kraftiga nedgångar i BNP i sin tur försämrar de offentliga finanserna. Grekland har exempelvis fått spara ihop till sitt enorma underskott flera gånger om.

Finlands banks beräkningar av effekterna av de förslagna lönesänkningarna förefaller dessutom,vara rena glädjekalkylen. Kalkylen antar att huvuddelen av förbättringen av enhetsarbetskostnaden (arbetskostnad justerad för produktivitet) sker via ökad produktivitet och bara en mindre del genom faktiska lönesänkningar. En sådan produktivitetsökning vore kanske välkommen - i scenariot är den dock så kraftig att sysselsättningen faktiskt faller - men jag har svårt att se hur regeringspolitiken skulle kunna åstadkomma en sådan.

Inflationen blir mycket låg så reallönen ökar betydligt snabbare än i basscenariot. Export, privat konsumtion och BNP ökar därför mycket snabbt. Fan tro't.

Normalt tänker man sig att sänkta löner gynnar exportindustrin eftersom den inhemska exportindustrins konkurrenskraft gynnas på andra länders bekostnad. Men lägre löner sänker samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre löner innebär lägre disponibel inkomst och därmed lägre konsumtion. Lägre inflation betyder också högre realränta, åtminstone så länge centralbanken inte sänker styrräntan. I allmänhet kan det vara svårt att avgöra vilken effekt som dominerar. Om man, som Finland, befinner sig i en lågkonjunktur och inte har en egen centralbank som kan sänka räntan är risken stor att att lägre löneökningar faktiskt leder till lägre sysselsättning.

Historiskt har sambandet mellan löneökningar och sysselsättning visat sig mycket svagare än många ekonomer tänker sig. För OECD-länderna finns exempelvis inget samband mellan ökningen av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (1995-2014). På kortare sikt och för mer homogena grupper av länder förefaller sambandet snarare vara positivt. I euro-zonen fanns det exempelvis ett starkt positivt och statistiskt signifikant samband 1995-2008 mellan ökning av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (se diagrammet nedan).

Det finns således god grund för att misstänka att den finländska regeringens åtstramnings- och lönesänkarpolitiken kommer att stå det finländska folket dyrt. Mycket dyrare än vad både den finländska regeringen och Finlands bank vill låtsas om. Finland riskerar att få uppleva flera år till av kräftgång, med stagnerande eller fallande BNP och sysselsättning.

ULC_H_95_08___________________________________________________________________________

* Fotnot: Sysselsättningseffekten redovisas märkligt nog inte explicit i Finlands banks rapport. Den kan dock enkelt beräknas som kvoten mellan BNP och produktivitet per sysselsatt.

 

Senior ekonom

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Efter en ovanlig vår och ett ovanligt år summerar Therese Svanström året hittills och med hopp går hon in i semestern och ser fram emot den osäkra, men intressanta hösten. Glad sommar! 

Läs mer

Debatt

Ökade sjuktal kräver en reformerad försäkring

Sjuktalen går upp i Hallands län – då är det viktigt med en sjukförsäkring som ger de försäkrade inkomsttrygghet och som främjar rehabilitering och återgång i arbete, skriver Therese Svanström i Hallandsposten.

Nyheter

Kompromisskampen firar fem år - fast i höst

Det började som en rolig idé 2016 - att få de politiska ungdomsförbunden att kompromissa sig fram till lösningar på scenen i Almedalen. Sedan dess har vi sett spännande samarbeten och nya vänskaper uppstå i TCO-landet. I år blir det inget Almedalen, men det blir Kompromisskampen. Skriv redan nu in 7 oktober i din kalender, då firar vi fem år av lösningar istället för låsningar i politiken.

Pressmeddelanden

TCO välkomnar en a-kassa anpassad efter dagens arbetsmarknad

TCO är positiva till a-kasseutredningen som överlämnades till regeringen måndagen 15 juni. Utredningens förslag leder till att a-kassan breddas så att även de som jobbar som egenföretagare eller i atypiska anställningsformer kvalificeras för ersättning. En förändring som betyder mycket för tjänstemannagrupperna, det välkomnar TCO.

Debatt

Nya grupper på arbetsmarknaden får inte del av trygghetssystemen

Endast ungefär hälften av alla öppet arbetslösa får i dag ersättning från a-kassan. Därför är det bra att en aktuell utredning föreslår att a-kassan ska breddas. Det gynnar exempelvis egenföretagare och kombinatörer, skriver Therese Svanström, TCO på Altinget.se.

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2020

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

TCO starkt kritiska till LAS-utredningen

TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen som överlämnas till regeringen idag. Godtyckliga uppsägningar, försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet är några av konsekvenserna som skulle uppstå om utredningens förslag blir verklighet. TCO ser det som otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 juli, 2020

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Sommarhälsningar av det här slaget brukar alltid vara lättsamma och glada. Den del av året som vi lämnar bakom oss brukar summeras och vi brukar kunna lämna jobbet bakom oss för några veckors efterlängtad ledighet. Men i år är inget vanligt år. Min inledning börjar därför tyvärr i moll, men avslutas med både hopp och glädje.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

02 juli, 2020

Kris och brexit i fokus när Tyskland tar över EU-klubban

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: räddningspaketet och brexit.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

30 juni, 2020

Ett regelverk som uppmuntrar till visselblåsning är viktigt

Igår presenterades förslaget till hur EU:s direktiv om skydd för visselblåsare ska införas i svensk rätt. TCO välkomnar ett förbättrat skydd för visselblåsare men pekar på risken för ett omfattande och krångligt regelverk. Det ska alltid vara enkelt att slå larm om missförhållande, det är en viktig princip som TCO vill värna om.

Arbetsrätt, EU

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

18 juni, 2020

EU:s midsommartoppmöte: Kompromissvilja krävs för att vända krisen till framtidstro

På midsommarafton inleder EU-ledarna förhandlingar om det nya räddningspaketet som ska bidra till att Europas ekonomi kommer på rätt köl. TCO driver på för att EU ska enas kring en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning - som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling. I förhandlingarna krävs att Sverige och övriga länder står upp för Europasamarbetet och agerar konstruktivt och lösningsorienterat, för läget är allvarligt. Bara genom kompromissvilja och handlingskraft kan krisen vändas till framtidstro.

Ekonomi och tillväxt, EU, Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 juni, 2020

Midsommarförhandlingar i EU

I morgon, på midsommarafton, möts EU-ländernas stats- och regeringschefer digitalt för att bland annat diskutera formerna för och finansieringen av unionens krisåtgärder men också långtidsbudgeten. Det finns olika syn på hur det ska gå till men också om hur budgeten ska utformas och finansieras. Utsikterna för att man skulle komma överens i morgon får anses vara små.

Ekonomi och tillväxt, EU, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

17 juni, 2020

Viktiga besked om arbetslöshetsförsäkringen

En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är en central del av förmågan till omställning på arbetsmarknaden. En brist som finns i dagens lagstiftning är att för få kan kvalificera sig för att få ersättning. De förslag som a-kasseutredningen presenterade tidigare i veckan innebär en breddning så att fler kan få a-kassa. Det är en fråga som vi i TCO drivit under många år och vi är glada att utredningen föreslår detta.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.