Finska glädjekalkyler

TCObloggar 2015-09-16

Den nytillträdda finländska regeringen presenterade i somras ett strategiskt program för att komma till rätta med landets ekonomiska problem. Diagnosen är lika tvärsäker som missriktad och följer tidigare europeiskt mönster.  De menar att Finlands problem är strukturella, inte konjunkturella och att Finland lider av för höga offentliga utgifter och för höga löner.

Regeringen har  aviserat ett sparprogram som totalt omfattar 10 miljarder euro, eller 5 procent av BNP. Den första vändan omfattar omkring 4 miljarder euro i nedskärningar, 5 procents sänkning av arbetskostnaderna och diverse reformer främst på arbetsmarknadens område. Bland annat införs tvingande regler som inkräktar på framtida kollektivavtal. De finländska facken reaktion har inte varit nådig. En strejk har utlysts till på fredag.

Men vad blir de samhällsekonomiska effekterna av denna politik? Enligt den finländska regeringen bryts uppgången i den offentliga skulden och 110 000 nya jobb skapas fram till 2019.

Finlands bank har gjort en kalkyl som inte är fullt lika optimistisk. Skuldökningen saktar in men bryts inte. Den totala sysselsättningsökningen fram till 2019 blir mindre än hälften så stor som regeringen antar och politikens bidrag till sysselsättningsutvecklingen blir negativ, om än endast marginellt.*

Trots att Finlands bank visar att nedskärningarna sänker tillväxten, förefaller beräkningen vara optimistisk i överkant. Erfarenheterna från andra euroländer som genomfört kraftiga besparingar under kristider tyder på att de negativa effekterna kan bli mångdubbelt större (se även studie av IMF  och denna studie på finska data). Dels blir effekten av framför allt utgiftsnedskärningar betydligt större när centralbanken inte kan mildra effekten genom räntesänkningar. Dels tycks Finlands bank bortse ifrån att kraftiga nedgångar i BNP i sin tur försämrar de offentliga finanserna. Grekland har exempelvis fått spara ihop till sitt enorma underskott flera gånger om.

Finlands banks beräkningar av effekterna av de förslagna lönesänkningarna förefaller dessutom,vara rena glädjekalkylen. Kalkylen antar att huvuddelen av förbättringen av enhetsarbetskostnaden (arbetskostnad justerad för produktivitet) sker via ökad produktivitet och bara en mindre del genom faktiska lönesänkningar. En sådan produktivitetsökning vore kanske välkommen - i scenariot är den dock så kraftig att sysselsättningen faktiskt faller - men jag har svårt att se hur regeringspolitiken skulle kunna åstadkomma en sådan.

Inflationen blir mycket låg så reallönen ökar betydligt snabbare än i basscenariot. Export, privat konsumtion och BNP ökar därför mycket snabbt. Fan tro't.

Normalt tänker man sig att sänkta löner gynnar exportindustrin eftersom den inhemska exportindustrins konkurrenskraft gynnas på andra länders bekostnad. Men lägre löner sänker samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre löner innebär lägre disponibel inkomst och därmed lägre konsumtion. Lägre inflation betyder också högre realränta, åtminstone så länge centralbanken inte sänker styrräntan. I allmänhet kan det vara svårt att avgöra vilken effekt som dominerar. Om man, som Finland, befinner sig i en lågkonjunktur och inte har en egen centralbank som kan sänka räntan är risken stor att att lägre löneökningar faktiskt leder till lägre sysselsättning.

Historiskt har sambandet mellan löneökningar och sysselsättning visat sig mycket svagare än många ekonomer tänker sig. För OECD-länderna finns exempelvis inget samband mellan ökningen av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (1995-2014). På kortare sikt och för mer homogena grupper av länder förefaller sambandet snarare vara positivt. I euro-zonen fanns det exempelvis ett starkt positivt och statistiskt signifikant samband 1995-2008 mellan ökning av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (se diagrammet nedan).

Det finns således god grund för att misstänka att den finländska regeringens åtstramnings- och lönesänkarpolitiken kommer att stå det finländska folket dyrt. Mycket dyrare än vad både den finländska regeringen och Finlands bank vill låtsas om. Finland riskerar att få uppleva flera år till av kräftgång, med stagnerande eller fallande BNP och sysselsättning.

ULC_H_95_08___________________________________________________________________________

* Fotnot: Sysselsättningseffekten redovisas märkligt nog inte explicit i Finlands banks rapport. Den kan dock enkelt beräknas som kvoten mellan BNP och produktivitet per sysselsatt.

 

Senior ekonom

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.