Finska glädjekalkyler

TCObloggar 2015-09-16

Den nytillträdda finländska regeringen presenterade i somras ett strategiskt program för att komma till rätta med landets ekonomiska problem. Diagnosen är lika tvärsäker som missriktad och följer tidigare europeiskt mönster.  De menar att Finlands problem är strukturella, inte konjunkturella och att Finland lider av för höga offentliga utgifter och för höga löner.

Regeringen har  aviserat ett sparprogram som totalt omfattar 10 miljarder euro, eller 5 procent av BNP. Den första vändan omfattar omkring 4 miljarder euro i nedskärningar, 5 procents sänkning av arbetskostnaderna och diverse reformer främst på arbetsmarknadens område. Bland annat införs tvingande regler som inkräktar på framtida kollektivavtal. De finländska facken reaktion har inte varit nådig. En strejk har utlysts till på fredag.

Men vad blir de samhällsekonomiska effekterna av denna politik? Enligt den finländska regeringen bryts uppgången i den offentliga skulden och 110 000 nya jobb skapas fram till 2019.

Finlands bank har gjort en kalkyl som inte är fullt lika optimistisk. Skuldökningen saktar in men bryts inte. Den totala sysselsättningsökningen fram till 2019 blir mindre än hälften så stor som regeringen antar och politikens bidrag till sysselsättningsutvecklingen blir negativ, om än endast marginellt.*

Trots att Finlands bank visar att nedskärningarna sänker tillväxten, förefaller beräkningen vara optimistisk i överkant. Erfarenheterna från andra euroländer som genomfört kraftiga besparingar under kristider tyder på att de negativa effekterna kan bli mångdubbelt större (se även studie av IMF  och denna studie på finska data). Dels blir effekten av framför allt utgiftsnedskärningar betydligt större när centralbanken inte kan mildra effekten genom räntesänkningar. Dels tycks Finlands bank bortse ifrån att kraftiga nedgångar i BNP i sin tur försämrar de offentliga finanserna. Grekland har exempelvis fått spara ihop till sitt enorma underskott flera gånger om.

Finlands banks beräkningar av effekterna av de förslagna lönesänkningarna förefaller dessutom,vara rena glädjekalkylen. Kalkylen antar att huvuddelen av förbättringen av enhetsarbetskostnaden (arbetskostnad justerad för produktivitet) sker via ökad produktivitet och bara en mindre del genom faktiska lönesänkningar. En sådan produktivitetsökning vore kanske välkommen - i scenariot är den dock så kraftig att sysselsättningen faktiskt faller - men jag har svårt att se hur regeringspolitiken skulle kunna åstadkomma en sådan.

Inflationen blir mycket låg så reallönen ökar betydligt snabbare än i basscenariot. Export, privat konsumtion och BNP ökar därför mycket snabbt. Fan tro't.

Normalt tänker man sig att sänkta löner gynnar exportindustrin eftersom den inhemska exportindustrins konkurrenskraft gynnas på andra länders bekostnad. Men lägre löner sänker samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre löner innebär lägre disponibel inkomst och därmed lägre konsumtion. Lägre inflation betyder också högre realränta, åtminstone så länge centralbanken inte sänker styrräntan. I allmänhet kan det vara svårt att avgöra vilken effekt som dominerar. Om man, som Finland, befinner sig i en lågkonjunktur och inte har en egen centralbank som kan sänka räntan är risken stor att att lägre löneökningar faktiskt leder till lägre sysselsättning.

Historiskt har sambandet mellan löneökningar och sysselsättning visat sig mycket svagare än många ekonomer tänker sig. För OECD-länderna finns exempelvis inget samband mellan ökningen av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (1995-2014). På kortare sikt och för mer homogena grupper av länder förefaller sambandet snarare vara positivt. I euro-zonen fanns det exempelvis ett starkt positivt och statistiskt signifikant samband 1995-2008 mellan ökning av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (se diagrammet nedan).

Det finns således god grund för att misstänka att den finländska regeringens åtstramnings- och lönesänkarpolitiken kommer att stå det finländska folket dyrt. Mycket dyrare än vad både den finländska regeringen och Finlands bank vill låtsas om. Finland riskerar att få uppleva flera år till av kräftgång, med stagnerande eller fallande BNP och sysselsättning.

ULC_H_95_08___________________________________________________________________________

* Fotnot: Sysselsättningseffekten redovisas märkligt nog inte explicit i Finlands banks rapport. Den kan dock enkelt beräknas som kvoten mellan BNP och produktivitet per sysselsatt.

 

Senior ekonom

Sverige behöver TCO:arna mer än någonsin

TCO-förbundens medlemmar har länge visat, och alldeles extra under denna pandemi, att de är samhällsbärare. Tack för ert jobb!

Läs bloggen

Debatt

Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet

Arbetsgivare och anställda måste ta vara på de möjligheter som distansrevolutionen innebär. Det skriver TCO på Dagens Nyheters debattsida.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco: Långtidsarbetslösheten kräver omedelbara insatser

LO, TCO och Saco kräver krafttag mot den historiskt höga långtidsarbetslösheten. Idag lämnar de tre centralorganisationerna därför över ett 16-punktsprogram till regeringen med förslag på åtgärder.

Debatt

Arbetslösa förtjänar en a-kassa värd namnet

Mer än hälften tycker att ersättningen vid arbetslöshet ska ligga på ett europeiskt genomsnitt. Verkligheten är en annan. Sverige ligger i botten vid en jämförelse av ersättningen vid arbetslöshet och är sämst av de nordiska länderna, skriver Therese Svanström, ordförande TCO.

Nyheter

Demokratin och yttrandefriheten på tillbakagång

Idag presenterar Världsfacket rapporten Global Rights Index 2021 som mäter hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 149 länder. Granskningen visar att demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 64 länder, jämfört med 56 år 2020. Denna utveckling sker inte på andra sidan jorden utan i vårt närområde; EU:s grannland Belarus är åter med på listan bland de värsta länderna.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 juli, 2021

Tack alla TCO:are!

Våren 2021 blev inte heller den en "vanlig" vår. Pandemin höll oss i sitt grepp, och på olika sätt har vi gjort både förändringar och uppoffringar i vår tillvaro för att anpassa oss och hantera de utmaningar vi mött, såväl i arbetslivet som privat.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

14 juli, 2021

Förslaget till ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, vad innebär det?

TCO har i dagarna skickat in ett yttrande över EU-kommissionens förslag om ett nytt hållbarhetsrapporteringsdirektiv, CSRD - Corporate Sustainability Reporting Directive, som är tänkt att från och med år 2023 ersätta det nuvarande direktivet från 2014, NFRD- Non-Financial Reporting Directive.

EU, Internationellt

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

06 juli, 2021

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism: är det nu det händer?

FN:s, Europarådets och EU kommissionens åtaganden mot strukturell rasism mot svarta människor skapar historia, och vi har förhoppningar om det kommer bidra till att skapa en bättre framtid.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

02 juli, 2021

Livslängden ökar – men även variationen beroende på utbildning och yrke

Att medellivslängden ökar och vi förväntas leva och även förbli relativt friska längre är ju glädjande. Men det kan också medföra påfrestningar för pensionssystemet. Flera aktörer har visat att fler äldre skulle kunna och vilja arbeta längre upp i åren – med rätt förutsättningar. Resultaten visar också att om inget görs riskerar klyftorna mellan olika kategorier pensionärer att öka, mer än klyftorna mellan olika kategorier arbetskraft.

Trygghetssystem

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

01 juli, 2021

Att engagera sig fackligt är långt ifrån en självklarhet för många

Världen över blir det allt farligare att organisera sig fackligt. Enligt Världsfackets nyligen publicerade Global Rights index 2021 utsätts arbetstagare för våld i 45 länder och fackligt aktiva mördades i sex länder. I 87 procent av de granskade länderna är strejkrätten begränsad, i 79 procent av länderna får fackförbunden inte vara med och förhandla och i 74 procent av länderna är rätten att gå med i ett fackförbund begränsad.

Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

24 juni, 2021

Efter anti-HBTQI-lagen: EU måste öka trycket på Ungern

Ungern har just antagit en lag som förbjuder medier att visa innehåll som visar eller främjar homosexualitet riktat till personer under 18 år. En rad EU-länder protesterar massivt, och nu gäller det att hålla i och visa att man menar allvar. TCO uppmanar medlemsländerna att fullfölja artikel 7-processen mot Ungern och säkerställa att inga EU-medel betalas ut förrän landet upphör med diskriminering och visar att man respekterar rättsstat och grundläggande rättigheter fullt ut.

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Distansrevolutionen

Frågan om distansarbete är högaktuell. Aldrig tidigare har en förändring genomförts så snabbt och genomgripande för så stora tjänstemannagrupper. Det blir alltmer uppenbart att arbetslivet kanske aldrig kommer att bli sig riktigt likt. Ett kraftigt ökat inslag av distansarbete kommer att vara en bestående förändring på många arbetsplatser.

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.