Finska glädjekalkyler

TCObloggar 2015-09-16

Den nytillträdda finländska regeringen presenterade i somras ett strategiskt program för att komma till rätta med landets ekonomiska problem. Diagnosen är lika tvärsäker som missriktad och följer tidigare europeiskt mönster.  De menar att Finlands problem är strukturella, inte konjunkturella och att Finland lider av för höga offentliga utgifter och för höga löner.

Regeringen har  aviserat ett sparprogram som totalt omfattar 10 miljarder euro, eller 5 procent av BNP. Den första vändan omfattar omkring 4 miljarder euro i nedskärningar, 5 procents sänkning av arbetskostnaderna och diverse reformer främst på arbetsmarknadens område. Bland annat införs tvingande regler som inkräktar på framtida kollektivavtal. De finländska facken reaktion har inte varit nådig. En strejk har utlysts till på fredag.

Men vad blir de samhällsekonomiska effekterna av denna politik? Enligt den finländska regeringen bryts uppgången i den offentliga skulden och 110 000 nya jobb skapas fram till 2019.

Finlands bank har gjort en kalkyl som inte är fullt lika optimistisk. Skuldökningen saktar in men bryts inte. Den totala sysselsättningsökningen fram till 2019 blir mindre än hälften så stor som regeringen antar och politikens bidrag till sysselsättningsutvecklingen blir negativ, om än endast marginellt.*

Trots att Finlands bank visar att nedskärningarna sänker tillväxten, förefaller beräkningen vara optimistisk i överkant. Erfarenheterna från andra euroländer som genomfört kraftiga besparingar under kristider tyder på att de negativa effekterna kan bli mångdubbelt större (se även studie av IMF  och denna studie på finska data). Dels blir effekten av framför allt utgiftsnedskärningar betydligt större när centralbanken inte kan mildra effekten genom räntesänkningar. Dels tycks Finlands bank bortse ifrån att kraftiga nedgångar i BNP i sin tur försämrar de offentliga finanserna. Grekland har exempelvis fått spara ihop till sitt enorma underskott flera gånger om.

Finlands banks beräkningar av effekterna av de förslagna lönesänkningarna förefaller dessutom,vara rena glädjekalkylen. Kalkylen antar att huvuddelen av förbättringen av enhetsarbetskostnaden (arbetskostnad justerad för produktivitet) sker via ökad produktivitet och bara en mindre del genom faktiska lönesänkningar. En sådan produktivitetsökning vore kanske välkommen - i scenariot är den dock så kraftig att sysselsättningen faktiskt faller - men jag har svårt att se hur regeringspolitiken skulle kunna åstadkomma en sådan.

Inflationen blir mycket låg så reallönen ökar betydligt snabbare än i basscenariot. Export, privat konsumtion och BNP ökar därför mycket snabbt. Fan tro't.

Normalt tänker man sig att sänkta löner gynnar exportindustrin eftersom den inhemska exportindustrins konkurrenskraft gynnas på andra länders bekostnad. Men lägre löner sänker samtidigt den inhemska efterfrågan. Lägre löner innebär lägre disponibel inkomst och därmed lägre konsumtion. Lägre inflation betyder också högre realränta, åtminstone så länge centralbanken inte sänker styrräntan. I allmänhet kan det vara svårt att avgöra vilken effekt som dominerar. Om man, som Finland, befinner sig i en lågkonjunktur och inte har en egen centralbank som kan sänka räntan är risken stor att att lägre löneökningar faktiskt leder till lägre sysselsättning.

Historiskt har sambandet mellan löneökningar och sysselsättning visat sig mycket svagare än många ekonomer tänker sig. För OECD-länderna finns exempelvis inget samband mellan ökningen av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (1995-2014). På kortare sikt och för mer homogena grupper av länder förefaller sambandet snarare vara positivt. I euro-zonen fanns det exempelvis ett starkt positivt och statistiskt signifikant samband 1995-2008 mellan ökning av enhetsarbetskostnad och arbetade timmar (se diagrammet nedan).

Det finns således god grund för att misstänka att den finländska regeringens åtstramnings- och lönesänkarpolitiken kommer att stå det finländska folket dyrt. Mycket dyrare än vad både den finländska regeringen och Finlands bank vill låtsas om. Finland riskerar att få uppleva flera år till av kräftgång, med stagnerande eller fallande BNP och sysselsättning.

ULC_H_95_08___________________________________________________________________________

* Fotnot: Sysselsättningseffekten redovisas märkligt nog inte explicit i Finlands banks rapport. Den kan dock enkelt beräknas som kvoten mellan BNP och produktivitet per sysselsatt.

 

Senior ekonom

Sjukföräkringen förbättras i den riktning som TCO drivit

Beskedet att sjukförsäkringen nu ändras åt det håll TCO jobbat för under många år kommer få stor betydelse för tjänstemannagrupperna på arbetsmarknaden, skriver Therese Svanström.

Läs bloggen

Debatt

Inrätta expertkommitté – behövs underlag för samlad skattereform

I dagarna är det 31 år sedan "Århundradets skattereform" presenterades. Sedan dess har mycket hänt, både i omvärlden och i skattesystemet. Globalisering, digitalisering, klimathot och förändrad demografi skapar andra krav på skattesystemet. Samtidigt har skattesystemet, av goda, och ibland mindre goda, skäl getts många förändringar som även gör det mindre transparent, begripligt och förutsägbart.

Nyheter

Förändringar på arbetsmarknaden i fokus för Eurofound

Kristina Lovén Seldén, arbetsmarknadspolitisk utredare på TCO, har nyligen blivit invald som styrelseledamot i Eurofound - en gemensam institution inom EU vars styrelse består av företrädare för regeringar, arbetsmarknadens parter och EU-kommissionen. Eurofounds uppdrag är att på basis av forskning förmedla kunskap för att stödja utvecklingen av en bättre social-, sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitik i EU. Lovén Seldén representerar de svenska facken.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Välfärdskommissionen: It-krånglet i välfärden ska minska

Digitaliseringens fulla potential uppnås inte i dag. Som ett resultat av Välfärdskommissionens arbete inleder därför regeringen och SKR förhandlingar om en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för välfärden, skriver bland andra TCO:s representant i Välfärdskommissionen Veronica Magnusson, finansminister Magdalena Andersson (S) och SKR:s ordförande Anders Knape (M).

Nyheter

Se våra webbinarier: Så påverkas arbetsmiljön av coronapandemin

Coronapandemin har förändrat arbetslivet, både för de som jobbat hemma och de som gått till jobbet. Men hur har det påverkat arbetsmiljön? I tre olika seminarier diskuterar vi detta, men även vilka lärdomar vi kan ta med oss in i framtiden. Du kan se seminarierna här.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 november, 2020

Sjukförsäkringen förbättras i den riktning som TCO drivit – hurra!

Sjukförsäkringen kommer att förändras, vilket är väldigt positivt. Vi i TCO har bedrivit ett aktivt påverkansarbete i många år för att förbättra försäkringen och besked vi fick under torsdagen 26 november är en viktig delseger. Det kommer att få stor betydelse inte minst för tjänstemannagrupperna på arbetsmarknaden.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 december, 2020

Sätt igång jobbet med en skattereform

"Ser inte skogen för alla träd" är en bra metafor för skattepolitiken just nu. Dussintals mindre ändringar ska prickas av. Men i januariöverenskommelsen finns en punkt 4 om en samlad skattereform. Det är hög tid att sätta igång det arbetet.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

27 november, 2020

Black Friday - TCO kräver EU-lag för mänskliga rättigheter

Idag är det Black Friday. Hela veckan har mejlkorgen fylls av erbjudanden om stora rabatter på elektronik, mode, sportartiklar och massor av annat. Men under vilka förhållanden tillverkas de här produkterna? Runt om i världen har människor fått det bättre tack vare global handel, men det finns också allvarliga missförhållanden på företag runt om i världen. TCO vill se en ny EU-lag som kräver att företag visar att varor och tjänster tillverkas på ett ansvarsfullt sätt och att fackliga och andra mänskliga rättigheter respekteras fullt ut. För att lagen inte ska bli tandlös krävs att facket får en tydlig roll, både när regelverket tas fram och när den ska tillämpas i praktiken.

EU, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

20 november, 2020

Gör partsmodellen (och dig själv) en tjänst – tacka ditt fackliga ombud

Under förra veckan lyfte ett av de politiska ungdomsförbunden sin frustration över de då pågående löneförhandlingarna inom handelns område som riskerade leda till konflikt. Tyvärr drog de väldigt stora växlar på en utmaning som parterna på svensk arbetsmarknad är vana att hantera – en oenighet om löner och villkor. Det brukar i slutändan brukar lösa sig och det var väldigt länge sedan vi hade större strejker i det här landet som fick allvarliga konsekvenser för anställda, företag eller organisationer. Ungdomsförbundet ville helt enkelt ge facket sparken. Helt och hållet. Fuck facken löd slagorden.

Partsmodellen

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

19 november, 2020

Sätt press på Polen och Ungern om rättsstat och EU-budget

Europaparlamentet och ministerrådet har enats om en ”rättsstatsmekanism” för att garantera att pengar från EU:s budget och den stora återhämtningsfonden bara går till länder som respekterar rättsstatens principer. Men Polen och Ungern håller emot och lägger veto. Vid det extra EU-toppmötet idag är det viktigt att den svenska regeringen sätter kraftig press på Polen och Ungern. Att koppla utbetalning av EU-pengar till respekt för rättsstaten var ett av TCO:s viktigaste krav på regeringen för att stödja förslaget om återhämtningsplanen i somras.

Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

17 november, 2020

Vad innebär kvällstidningarnas superpension?

Pensionerna är ett återkommande tema på kvällstidningarnas löpsedlar. Nu senast handlade det om ”superpengar” i form av tillägg och avdrag. Men vad innebär det?

Arbetsrätt, Omställning och utbildning, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.