En generösare a-kassa vore bra för ekonomin

TCObloggar 2014-02-04

Det finns en vitt spridd uppfattning att en viktig orsak till den höga arbetslösheten i Sverige och annorstädes är att det inte lönar sig tillräckligt att arbeta. Generösa bidrag kombinerade med höga skatter gör att många helt enkelt inte tycker att det är värt ansträngningen att gå till jobbet. Denna uppfattning ligger till grund för både den svenska alliansregeringens arbetsmarknadspolitik och kraven på arbetsmarknadsreformer i de EU-länder som drabbats särskilt hårt av krisen.

Det vetenskapliga underlaget för denna uppfattning har alltid varit undermåligt och har dessutom undergrävts än mer av senare års forskning.

USA:s president Obamas ekonomiska rådgivare hävdade nyligen i en rapport att modern forskning visar att arbetslöshetsförsäkringen snarare har positiva ekonomiska effekter. Den har mycket små negativa effekter på sysselsättningen och upprätthåller i själva verket de arbetslösas sökaktivitet och arbetskraftsdeltagande.

Rapporten varnade också för att en indragen arbetslöshetsersättning i USA (som trädde i kraft vid årsskiftet) påtagligt skulle minska de amerikanska hushållens köpkraft och efterfrågan och därmed minska den amerikanska tillväxten. Sammanlagt skulle 240 000 amerikanska jobb riskera att gå förlorade. I en rapport från amerikanska Congressional Budget Office från 2010 beskrevs arbetslöshetsersättningen som den mest kostnadseffektiva formen av ekonomisk stimulansåtgärd som kunde vidtas.

Även i EU-kommissionens rapporter ifrågasätts allt oftare det negativa sambandet mellan a-kassa och sysselsättning. I en forskningsrapport finansierad av EU-kommissionen hittades exempelvis inget stöd på individnivå för att skatter eller olika former av bidrag skulle påverka arbetslösas eller inaktivas (icke-sysselsatta icke-arbetssökande) sannolikhet att övergå till sysselsättning (utom möjligen i vissa centraleuropeiska länder). Rapporten utgick från data över individers faktiskt betalda löner, skatter och bidrag, till skillnad från de teoretisk framräknade syntetiska skattesatser och ersättningsnivåer som har använts i andra studier och som ibland kan vara direkt vilseledande.

I EU-kommissionens rapport “Employment and Social Developments in Europe 2013” hittas heller inget negativt samband mellan arbetslöshetsersättningens täckningsgrad (andelen arbetslösa som får a-kassa) eller ersättningsgrad (hur stor del av arbetsinkomsten som försäkringen täcker) och sannolikheten för de arbetslösa att hitta jobb. Se diagram 42 på sid. 163 i rapporten.

En statistisk analys på individnivå visar tvärtom att arbetslösa som får arbetslöshetsersättning har en statistiskt signifikant större sannolikhet att få ett jobb än arbetslösa som inte får en sådan. Detta gäller även när hänsyn tas till övriga omständigheter som har betydelse för sannolikheten att få ett jobb (se sid.163-164).

I rapporten inkluderas också en tabell över faktorer som påverkar nivån på inkomststöd i de olika EU-länderna. Se första kolumnen i tabellen nedan eller på sid. 137 i rapporten.

På det hela taget klarar sig Sverige hyfsat bra i jämförelse med andra EU-länder. Utom på en punkt: andelen arbetslösa som över huvud taget får arbetslöshetsersättning. Endast 35 procent av de arbetslösa i Sverige får a-kassa. Att jämföra med 93 procent av danskarna och 90 procent av finnarna. Här tillhör vi EU:s absoluta bottenliga tillsammans med Polen, Bulgarien och Litauen.

Man bör påminna om att arbetslöshetsförsäkringens huvudsyfte är att försäkra individen mot alltför stora inkomstbortfall i samband med ofrivillig arbetslöshet. Det är naturligtvis viktigt att denna försäkring utformas så att den inte snedvrider incitamenten och leder till en sämre sysselsättningsutveckling. Ingenting tyder dock på att så skulle vara fallet.

Tvärtom tycks situationen vara den omvända. Den undermåliga svenska a-kassan framstår alltmer som ett samhällsekonomiskt problem som hämmar den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

 

EC-tabI

 

 

 

 

Senior ekonom

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund