Yrkeshögskolan kan bli en trampolin för jobbhopping

Runtom i världen förändras arbetsmarknaden i snabb takt, som en följd av framför allt teknisk utveckling och globalisering. Maskiner och mjukvara tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor och det spekuleras om alltifrån obemannade snabbmatsrestauranger och förarlösa bilar till datoriserade jurister. En stor del av de nya jobben som växer fram kräver högre och ibland helt ny kompetens.

Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den kan också innebära enorma möjligheter – om människor får bättre förutsättningar att ställa om till nya kunskapskrav och nya jobb. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning. Jag har tidigare skrivit om behovet av förändringar i högskolan. I det här blogginlägget kommer jag att fokusera på yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolan har i sin nuvarande form funnits sedan 2009, och även om resultaten vad gäller studenternas etablering på arbetsmarknaden är goda, börjar det nu bli dags att se över och förbättra utbildningsformen i olika avseenden.

TCO har nyligen lämnat ett remissvar till utbildningsdepartementet, om en promemoria med en rad intressanta förslag. Framför allt välkomnar vi en utredning om införandet av kurser i yrkeshögskolan. Idag finns det bara programutbildningar, som ofta är alltför långa för att en person som har ett jobb ska kunna ta del av dem. Fristående kurser skulle göra yrkeshögskoleutbildningarna mer flexibla och mer tillgängliga för yrkesverksamma

Ett annat bra förslag är att möjliggöra längre utbildningstillstånd än dagens tvååriga, så att sökande kan vara säkra på att en utbildning kommer att finnas under längre tid. En längre planeringshorisont skulle också ge utbildningsanordnare större möjligheter att bygga en utbildningsverksamhet av hög kvalitet och med god lärarkompetens.

När det gäller utbildningarnas kvalitet är det också positivt att man föreslår tydligare krav på utbildningsanordnarnas kompetens och att Yrkeshögskolemyndighetens kvalitetsgranskningar ska redovisas på utbildningsnivå och vägas in vid fördelning av statsbidrag. Med tanke på detta och på regeringens ambition att kraftigt bygga ut yrkeshögskolan, menar TCO att det också bör införas ett mer heltäckande kvalitetssäkringssystem i yrkeshögskolan.

I huvudsak är vi alltså positiva till promemorian, med undantag för några förslag som begränsar möjligheterna att använda särskilda förkunskapskrav och att använda tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet som urvalsgrunder i yrkeshögskolan.

Yrkeshögskolan är en viktig eftergymnasial utbildningsform som behöver göras mer tillgänglig för yrkesverksamma personer som vill eller behöver ställa om till nya jobb. TCO menar att förslagen i promemorian, om de genomförs, vore steg i den riktningen.