Skolan behöver mindre sunt förnuft – inte mer

TCObloggar 2015-04-09

Häromveckan rapporterade webbtidningen Dagens Arena att Alliansregeringens avskaffande av den allmänna behörigheten i gymnasieskolans yrkesprogram genomfördes utan forskningsstöd. Nyheten kom knappast som en överraskning för särskilt många. Det är inte första gången omfattande skolreformer – och för den delen politiska reformer överhuvudtaget – drivs igenom utan annat stöd än så kallat ”sunt förnuft” (eller ännu värre, fromma förhoppningar).

Alliansregeringens tanke med att avskaffa högskolebehörigheten i yrkesprogrammen och minska undervisningstimmarna i engelska, svenska och matematik, var att fler elever skulle klara gymnasiet. De måhända skoltrötta elever som hoppade av yrkesprogrammen skulle inte göra det om de ”slapp” läsa så mycket teoretiska ämnen, lydde resonemanget. Man hoppades också att detta skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva.

Sunt förnuft, kan man tycka.

I stället har utvecklingen sedan 2011 enligt Svenska Dagbladet varit den rakt motsatta: andelen elever som inte slutför utbildningen (en tredjedel) är oförändrad, allt färre niondeklassare söker yrkesprogrammen och andelen elever på yrkesprogrammen som får högskolebehörighet har minskat kraftigt. Förhoppningarna tycks alltså ha kommit på skam i alla avseenden.

Det förefaller tämligen uppenbart att sunt förnuft inte är en lämplig grund för politiska reformer. Särskilt gäller detta stora komplexa system med svårbedömda, oförutsägbara och samverkande processer – som skolan. Och det borde inte komma som en överraskning. Exempel om incitament som slagit fel finns det gott om. Jag ska bjuda på två enkla sådana.

Den amerikanska nationalekonomen Steven Levitt, som bland annat är medförfattare till den populärvetenskapliga bästsäljaren ”Freakonomiks”, ville få sin treåriga dotter Amanda att sluta använda blöja. Hans metod var att ge henne M&M-godisar varje gång hon bad om att få kissa i pottan. Till en början fungerade det, men redan efter tre dagar märkte han att dottern började kissa påfallande ofta och i mycket små doser. Det som hade skett var att hon genomskådat hans incitamentsmodell och börjat ransonera sitt kissande för att få ut maximalt antal M&M:s. Levitt konstaterade fascinerat: om en disputerad Harvardekonom inte kan styra en treårings beteende i tre dagar med enkla incitament – hur kan man då förvänta sig att styra ett helt lands befolkning i ens tre timmar?

Ett annat uppmärksammat fall har beskrivits i en vetenskaplig artikel av de två israeliska beteendeekonomerna Uri Gneezy och Aldo Rustichini. De ville undersöka om man kunde få föräldrar att hämta sina barn tidigare i förskolan. För att åstadkomma detta införde man en straffavgift på ca 20 kronor för de föräldrar som kom efter stängningstiden klockan 16. Det överraskande resultatet blev att de sena hämtningarna inte alls minskade – utan tvärtom ökade! Förklaringen, enligt forskarna, var att böterna inte fick funktionen av ett straff, utan snarare uppfattades som en prissättning på sena ankomster. Därmed blev det mer legitimt att hämta barnen sent – man hade ju ändå betalat för det. Föräldrarna agerade alltså helt rationellt, men tvärtemot det som varit avsikten med förseningsavgiften. Ungefär som i fallet med avskaffandet av högskolebehörigheten i yrkesprogrammen.

Vilket var då kunskapsunderlaget som låg till grund för gymnasiereformen? Dagens Arena har frågat Anita Ferm, som ledde utredningen ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”, och fått följande svar: "Alltså forskningsstöd? Vi tittade på avhoppen och vi pratade med en förfärlig massa elever".

Inte mycket till forskningsstöd, med andra ord. Folkpartiets nuvarande utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander hävdar då istället att man lutade sig på beprövad erfarenhet. Men det påståendet bygger på en missuppfattning om vad som avses med beprövad erfarenhet, vilket framgår av en enkel sökning Skolverkets hemsida: ”Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Det räcker alltså inte med att ett antal lärare eller ett lärarlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet.” 

Det tycks alltför lätt att svänga sig med begrepp som ”forskningsbaserad”, ”beprövad erfarenhet” och ”evidensbaserad praktik”. I själva verket tycks bevekelsegrunden för politiska beslut påfallande ofta vara det man ”tror” är ”rätt”. Och skolan tycks vara särskilt utsatt för ”sunt förnuft”-reformer, något som bland annat uppmärksammats av idéhistorikern Sven-Eric Liedman i Dagens Nyheter. 

Hur kommer det sig då att vissa politiker tror sig veta vad som är bäst för elever, lärare, skolledare och samhället i stort – och hur kommer det sig att så många av oss tror dem?

Om detta skulle det nog behövas forskning, men var och en som använder sitt ”sunda förnuft” kan ju försöka sig på några kvalificerade gissningar. En uppenbar sådan är att alla har personlig erfarenhet av skolan. Vi har alla gått i skolan och många har barn i skolan eller känner andra som har det. Vi kanske har bekanta som är eller har varit lärare och skolledare. Därför är det (alltför) lätt att ha en egen uppfattning eller lita på politiker som har det – på ett helt annat sätt än vi antagligen skulle göra i frågor som exempelvis vaccinationsprogram, pensionssystemet eller regleringen av den finansiella sektorn, där vi skulle fästa betydligt större vikt vid bedömningar som görs av medicinsk expertis eller disputerade nationalekonomer.

Och samtidigt som skolan tycks vara särskilt utsatt för ”det sunda förnuftets politik”, finns det anledning att tro att den är särskilt olämplig som spelplan för just denna. För det första ska skolans verksamhet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet – kunskap ska stå i centrum, inte allmänt tyckande. För det andra är skolan en extremt komplex och svårförutsägbar verksamhet med en mängd olika aktörer i olika åldrar, med skilda mål, intressen och grader av inflytande. För det tredje får förändringar på skolans område långsiktiga konsekvenser med stora spridningseffekter i samhället.

Sammantaget gör dessa omständigheter att politiker och beslutsfattare bör iaktta särskild försiktighet och sträva efter så stort kunskapsunderlag som möjligt (därför är exempelvis tondövheten inför den massiva remissopinionen mot betyg från årskurs fyra så problematisk.)

Med detta sagt vill jag understryka att det inte per definition är fel med reformer som genomförs utan vetenskapligt stöd. Ibland saknas det relevant forskning, ibland är forskningsläget inte entydigt och ibland behöver politiker göra ideologiska avvägningar i målkonflikter av olika slag. Men att lägga enstaka förslag utan stöd i forskning är inte detsamma som att utforma stora delar av  skolpolitiken på samma lösa grund, eller att styvnackat vilja driva igenom förslag som går på tvärs med befintlig forskning.

Dessutom kan även ”sunt förnuft”-reformer genomföras på sätt som möjliggör utvärdering efter hand och som begränsar eventuella skadeverkningar och förebygger oavsedda incitament. Man kan genomföra reformer stegvis och med kontrollgrupper, man kan välja tydligt definierade och uppföljningsbara kriterier och kontrollstationer, man kan samarbeta med oberoende forskare i planering och implementering.

En del förslag i den riktningen lämnades i förra årets utredning ”Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer”, så förhoppningsvis blir det mindre sunt förnuft och mer kunskap och försiktighet i framtiden. Tanken är nog också att det nyinrättade Skolforskningsinstitutet och den idag tillsatta Skolkommissionen ska bidra till en mer kunskapsbaserad skolpolitik (även om man inte kan vara helt säker).

Men det yttersta ansvaret vilar tungt på de politiska partierna.

- - -

En nedkortad version av detta inlägg har publicerats som debattartikel på Dagens Arena.

En tidigare version har publicerats på bloggen Skola och samhälle.

 

TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

Läs mer

Debatt

Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

Debatt

TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

Nyheter

TCO lanserar nytt EU-politiskt program

Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

Pressmeddelanden

Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 augusti, 2021

Ta vara på distansrevolutionen!

Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

Arbetsmiljö, Corona

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

02 september, 2021

Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

Jämställdhet, Distansarbete

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

26 augusti, 2021

Håll ögonen på budgetbollen

Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

20 augusti, 2021

Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Oktober

Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

En nystart för den fria rörligheten

Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

Läs mer Anmäl dig här

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.