Skolan behöver mindre sunt förnuft – inte mer

TCObloggar 2015-04-09

Häromveckan rapporterade webbtidningen Dagens Arena att Alliansregeringens avskaffande av den allmänna behörigheten i gymnasieskolans yrkesprogram genomfördes utan forskningsstöd. Nyheten kom knappast som en överraskning för särskilt många. Det är inte första gången omfattande skolreformer – och för den delen politiska reformer överhuvudtaget – drivs igenom utan annat stöd än så kallat ”sunt förnuft” (eller ännu värre, fromma förhoppningar).

Alliansregeringens tanke med att avskaffa högskolebehörigheten i yrkesprogrammen och minska undervisningstimmarna i engelska, svenska och matematik, var att fler elever skulle klara gymnasiet. De måhända skoltrötta elever som hoppade av yrkesprogrammen skulle inte göra det om de ”slapp” läsa så mycket teoretiska ämnen, lydde resonemanget. Man hoppades också att detta skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva.

Sunt förnuft, kan man tycka.

I stället har utvecklingen sedan 2011 enligt Svenska Dagbladet varit den rakt motsatta: andelen elever som inte slutför utbildningen (en tredjedel) är oförändrad, allt färre niondeklassare söker yrkesprogrammen och andelen elever på yrkesprogrammen som får högskolebehörighet har minskat kraftigt. Förhoppningarna tycks alltså ha kommit på skam i alla avseenden.

Det förefaller tämligen uppenbart att sunt förnuft inte är en lämplig grund för politiska reformer. Särskilt gäller detta stora komplexa system med svårbedömda, oförutsägbara och samverkande processer – som skolan. Och det borde inte komma som en överraskning. Exempel om incitament som slagit fel finns det gott om. Jag ska bjuda på två enkla sådana.

Den amerikanska nationalekonomen Steven Levitt, som bland annat är medförfattare till den populärvetenskapliga bästsäljaren ”Freakonomiks”, ville få sin treåriga dotter Amanda att sluta använda blöja. Hans metod var att ge henne M&M-godisar varje gång hon bad om att få kissa i pottan. Till en början fungerade det, men redan efter tre dagar märkte han att dottern började kissa påfallande ofta och i mycket små doser. Det som hade skett var att hon genomskådat hans incitamentsmodell och börjat ransonera sitt kissande för att få ut maximalt antal M&M:s. Levitt konstaterade fascinerat: om en disputerad Harvardekonom inte kan styra en treårings beteende i tre dagar med enkla incitament – hur kan man då förvänta sig att styra ett helt lands befolkning i ens tre timmar?

Ett annat uppmärksammat fall har beskrivits i en vetenskaplig artikel av de två israeliska beteendeekonomerna Uri Gneezy och Aldo Rustichini. De ville undersöka om man kunde få föräldrar att hämta sina barn tidigare i förskolan. För att åstadkomma detta införde man en straffavgift på ca 20 kronor för de föräldrar som kom efter stängningstiden klockan 16. Det överraskande resultatet blev att de sena hämtningarna inte alls minskade – utan tvärtom ökade! Förklaringen, enligt forskarna, var att böterna inte fick funktionen av ett straff, utan snarare uppfattades som en prissättning på sena ankomster. Därmed blev det mer legitimt att hämta barnen sent – man hade ju ändå betalat för det. Föräldrarna agerade alltså helt rationellt, men tvärtemot det som varit avsikten med förseningsavgiften. Ungefär som i fallet med avskaffandet av högskolebehörigheten i yrkesprogrammen.

Vilket var då kunskapsunderlaget som låg till grund för gymnasiereformen? Dagens Arena har frågat Anita Ferm, som ledde utredningen ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”, och fått följande svar: "Alltså forskningsstöd? Vi tittade på avhoppen och vi pratade med en förfärlig massa elever".

Inte mycket till forskningsstöd, med andra ord. Folkpartiets nuvarande utbildningspolitiska talesperson Christer Nylander hävdar då istället att man lutade sig på beprövad erfarenhet. Men det påståendet bygger på en missuppfattning om vad som avses med beprövad erfarenhet, vilket framgår av en enkel sökning Skolverkets hemsida: ”Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. Det räcker alltså inte med att ett antal lärare eller ett lärarlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet.” 

Det tycks alltför lätt att svänga sig med begrepp som ”forskningsbaserad”, ”beprövad erfarenhet” och ”evidensbaserad praktik”. I själva verket tycks bevekelsegrunden för politiska beslut påfallande ofta vara det man ”tror” är ”rätt”. Och skolan tycks vara särskilt utsatt för ”sunt förnuft”-reformer, något som bland annat uppmärksammats av idéhistorikern Sven-Eric Liedman i Dagens Nyheter. 

Hur kommer det sig då att vissa politiker tror sig veta vad som är bäst för elever, lärare, skolledare och samhället i stort – och hur kommer det sig att så många av oss tror dem?

Om detta skulle det nog behövas forskning, men var och en som använder sitt ”sunda förnuft” kan ju försöka sig på några kvalificerade gissningar. En uppenbar sådan är att alla har personlig erfarenhet av skolan. Vi har alla gått i skolan och många har barn i skolan eller känner andra som har det. Vi kanske har bekanta som är eller har varit lärare och skolledare. Därför är det (alltför) lätt att ha en egen uppfattning eller lita på politiker som har det – på ett helt annat sätt än vi antagligen skulle göra i frågor som exempelvis vaccinationsprogram, pensionssystemet eller regleringen av den finansiella sektorn, där vi skulle fästa betydligt större vikt vid bedömningar som görs av medicinsk expertis eller disputerade nationalekonomer.

Och samtidigt som skolan tycks vara särskilt utsatt för ”det sunda förnuftets politik”, finns det anledning att tro att den är särskilt olämplig som spelplan för just denna. För det första ska skolans verksamhet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet – kunskap ska stå i centrum, inte allmänt tyckande. För det andra är skolan en extremt komplex och svårförutsägbar verksamhet med en mängd olika aktörer i olika åldrar, med skilda mål, intressen och grader av inflytande. För det tredje får förändringar på skolans område långsiktiga konsekvenser med stora spridningseffekter i samhället.

Sammantaget gör dessa omständigheter att politiker och beslutsfattare bör iaktta särskild försiktighet och sträva efter så stort kunskapsunderlag som möjligt (därför är exempelvis tondövheten inför den massiva remissopinionen mot betyg från årskurs fyra så problematisk.)

Med detta sagt vill jag understryka att det inte per definition är fel med reformer som genomförs utan vetenskapligt stöd. Ibland saknas det relevant forskning, ibland är forskningsläget inte entydigt och ibland behöver politiker göra ideologiska avvägningar i målkonflikter av olika slag. Men att lägga enstaka förslag utan stöd i forskning är inte detsamma som att utforma stora delar av  skolpolitiken på samma lösa grund, eller att styvnackat vilja driva igenom förslag som går på tvärs med befintlig forskning.

Dessutom kan även ”sunt förnuft”-reformer genomföras på sätt som möjliggör utvärdering efter hand och som begränsar eventuella skadeverkningar och förebygger oavsedda incitament. Man kan genomföra reformer stegvis och med kontrollgrupper, man kan välja tydligt definierade och uppföljningsbara kriterier och kontrollstationer, man kan samarbeta med oberoende forskare i planering och implementering.

En del förslag i den riktningen lämnades i förra årets utredning ”Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer”, så förhoppningsvis blir det mindre sunt förnuft och mer kunskap och försiktighet i framtiden. Tanken är nog också att det nyinrättade Skolforskningsinstitutet och den idag tillsatta Skolkommissionen ska bidra till en mer kunskapsbaserad skolpolitik (även om man inte kan vara helt säker).

Men det yttersta ansvaret vilar tungt på de politiska partierna.

- - -

En nedkortad version av detta inlägg har publicerats som debattartikel på Dagens Arena.

En tidigare version har publicerats på bloggen Skola och samhälle.

 

LAS-utredningen borde aldrig tillsatts

Det är viktigt att komma ihåg att anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna. 

Läs mer

Debatt

Slutreplik: Vi ser fram emot en fortsatt konstruktiv diskussion

Det är glädjande att generaldirektören säger sig ha tagit till sig av kritiken rörande myndighetens bristande förmåga att utreda sjukförsäkringsärenden i tillräcklig utsträckning, skriver fackens representanter i en slutreplik.

Nyheter

LAS-utredningen borde aldrig tillsatts

På måndag 1 juni kommer LAS-utredningen att presentera sina förslag. TCO har redan från börjat varit tydliga med att utredningen aldrig borde ha tillsatts. Anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna. Det är viktigt att komma ihåg.

Pressmeddelanden

Välkommet omställningsuppdrag för högskolan

TCO har under flera år varit drivande i frågan om att ge högskolan ett omställningsuppdrag. I takt med att arbetsmarknaden förändras och vi arbetar längre upp i åldrarna ökar behoven av att kunna ställa om och ändra riktning i arbetslivet. Coronapandemin har ställt dessa behov på sin spets.

Debatt

Replik: Vi förstår inte Försäkringskassan

Försäkringskassan sågar förslagen till en ny sjukförsäkring. Vi har svårt att förstå myndighetens onyanserade och svepande kritik, skriver företrädare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

Fler korta högskolekurser är helt rätt väg

De senaste veckorna har regeringen och samarbetspartierna presenterat flera satsningar på högskolans roll i det livslånga lärandet och omställning. Senast i raden är beskedet att tillföra ytterligare medel som ska användas till korta högskolekurser, och det är helt i linje med tjänstemännens behov.

Pressmeddelanden

TCO delar ut priser till kulturskapare

TCO:s kulturpris och kulturstipendium 2020 delades ut digitalt på tisdagseftermiddagen. Årets kulturpristagare är regissören Amanda Kernell. Kulturstipendiet tilldelas bildkonstnären Kent Wisti.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 maj, 2020

Måndag med möten med ministrar och skådespelare från Dramaten

Måndagsmorgonen rivstartade med ett digitalt möte om situationen för ensamföretagare. Tillsammans med ordförandena för Unionen, Journalistförbundet och Teaterförbundet hade jag en sittning med arbetsmarknadsministern, näringsministern och kulturministern. Min bedömning är att man försöker hitta en lösning, men att det går alldeles för långsamt. För mig är det här en av de frågor som har högsta prioritet. Många TCO-förbundsmedlemmar som är ensamföretagare har en extremt pressad situation. De förtjänar också stöd från det allmänna och den ökade trygghet det skulle innebära.

Corona

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

20 maj, 2020

Mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar

Kristina Lovén Seldén kommenterar Fores antologi Arbetsmarknad i förändring i en blogg.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning, Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

19 maj, 2020

Blogg – vägen mot ett omställningsuppdrag

TCO har länge verkat för att ge universitet och högskolor ett omställningsuppdrag och glädjen var därför stor när regeringen i början av maj föreslog ändringar i högskolelagen för att tydliggöra lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Det var ett viktigt steg i rätt riktning men utan kompletterande styrsignaler riskerar det att bli symbolpolitik och ett ansvar utan innehåll. Det är därför väldigt glädjande att regeringen och samarbetspartierna under den senaste veckan fortsatt att presentera satsningar och förslag som sakta men säkert fyller lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet med innehåll.

Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

11 maj, 2020

TCO vill se EU-pakt för jobb, sammanhållning och global utveckling

I lördags firades Europadagen, mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden. Pandemin har på några veckor lett till något av det som EU under årtionden arbetat för att förhindra: stängda gränser i Europa och att flera medlemsländer åsidosatt demokratin genom undantagslagar. EU är ett ömtåligt bygge. Pandemin visar hur viktigt det är att hela tiden prata om vad vi vill ha EU till, och vilka regler som vi absolut inte kan tumma på. När EU:s ekonomi nu ska återstartas vill TCO se en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning, som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling.

Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 maj, 2020

Europadagen: Gemenskap och solidaritet

Tidigare i veckan var det 75 år sedan andra världskriget tog slut. Idag, den 9 maj, firar vi Europadagen. För 70 år sedan såg Robert Schumans deklaration om att skapa ett enat Europa, byggt på fred och stabilitet, dagens ljus.

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

06 maj, 2020

Så påverkar Covid-19 pensionerna

Pensionsmyndigheterna har i dagarna lämnat sin prognos till regeringen om utgifterna för kommande år. I prognosen anges bland annat att inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet räknas ned med ungefär 1,5 procent under år 2021.

Pension, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.