Saco är fel ute med kravet på att stoppa högskoleutbyggnaden

TCObloggar 2015-05-19

Att det finns kvalitetsbrister i den högre utbildningen är ett väl belagt faktum som det råder stor enighet om såväl i högskolesektorn som i den politiska debatten. Jag har i flera TCO-rapporter visat att omkring hälften av studenterna får mindre än nio timmars lärarledd undervisning i veckan, ofta i mycket stora studentgrupper. Dessutom visade min senaste rapport att pedagogiken sällan är upplagd på sätt som enligt högskolepedagogisk forskning gynnar lärande.

Därför har TCO krävt en rad åtgärder för att komma tillrätta med kvalitetsbristerna. Bland annat, men inte enbart, behövs mer resurser för undervisning och pedagogisk utveckling. Vi menar att detta måste ske samtidigt som vi bygger ut högskolan, så att fler får möjlighet att studera och dessutom slutföra sina studier.

Häromdagen publicerade Saco en rapport där man kommer fram till att det finns kvalitetsskillnader mellan lärosäten och att studenter från icke-akademiska hem är överrepresenterade på de lärosäten där kvaliteten enligt Saco är lägst. Saco kommer till slutsatsen att det behövs mer resurser till kvalitet och att högskolan inte bör byggas ut med fler platser förrän alla utbildningar håller hög kvalitet.

Det är välkommet att Saco liksom TCO lyfter kvalitetsfrågor och att man argumenterar för mer resurser till kvalitetssatsningar. Men att ställa kvalitet mot kvantitet, som Saco gör när man kräver ett stopp för fler utbildningsplatser, är fel väg att gå. I ett läge när söktrycket är på historiska nivåer och Sverige halkar efter andra länder vad gäller andelen högutbildade, kan vi inte välja mellan kvalitet och kvantitet. Vi måste satsa på bådadera. Glädjande nog finns det en bred politisk enighet om detta i riksdagen.

Med det sagt kan man konstatera att sambandet mellan resurser och kvalitet inte är så direkt som man skulle kunna tro. Alliansregeringen höjde ersättningen till de mest eftersatta områden (humaniora och samhällsvetenskap) med drygt en miljard kronor per år, utan några nämnvärda kvalitetsförbättringar. Statens möjligheter att styra utbildningsanslagen är begränsade och uppföljningen av hur de används lämnar minst sagt en del att önska. Det skulle sannolikt kunna göras en hel del för att öka effektiviteten och kvaliteten (vilket inte innebär att det inte behövs resurstillskott, för det gör det). Dessutom kan lärosätena själva fördela om sina resurser mellan olika utbildningar, men det sker i mycket liten omfattning.

Saco menar att deras undersökning visar att lönerna skiljer sig mellan personer som gått på lärosäten med hög respektive låg kvalitet. Det kan mycket väl stämma, men frågan är vad det betyder? Jag låter det vara osagt i vilken mån de kvalitetsskillnader mellan lärosäten som Saco säger sig påvisa faktiskt föreligger och är av den omfattning man hävdar, för att inte tala om eventuella samband mellan kvalitetsskillnader och utfall som lönenivå, prestationsgrad och tidpunkt för familjebildande. Dels kan de kvalitetsfaktorer som Saco byggt undersökningen på problematiseras, även om man säger sig ha baserat dem på metoder som används i (nationalekonomisk) forskning. Dels är ingen kausalitet belagd, trots att man i rapporten försöker kontrollera resultaten för olika faktorer. Det innebär att skillnaderna mellan studenter som gått på olika lärosäten mycket väl kan bero på andra, icke observerbara, egenskaper.

Man kan också ifrågasätta Sacos resonemang med utgångspunkt i en uppmärksammad rapport från Entreprenörskapsforum, som förra året visade att högskoleutbyggnaden bidrog till den kraftiga ekonomiska tillväxten i Sverige åren 2001-2010. Högskoleutbildade stod för hälften av tillväxten under den tidsperioden och de var upp till tre gånger mer produktiva än lågutbildade. Det ska också sägas att merparten av denna ökade andel högskoleutbildade i arbetskraften utbildades just vid de lärosäten som Saco menar har låg kvalitet under just den tidsperiod som Saco har undersökt. Så frågan är vilken slutsats man ska dra av Sacos resonemang – borde utbyggnaden inte ha skett?

Entreprenörskapsforum drar vidare slutsatsen att det finns matchningsproblem och att fler borde välja ”relevanta” utbildningar som matchar arbetsmarknadens behov. Men vilka dessa utbildningar är (särskilt på längre sikt) och hur den matchningen ska åstadkommas är det egentligen ingen som vet. Sannolikt är det bästa metoden att låta individer själva välja, men förbättra information och studievägledning för att ge potentiella studenter (särskilt från icke-akademiska hem) ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Dessutom kan lärosätenas samverkan med det omgivande samhället, samt deras bedömningsunderlag och omvärldsbevakning vad gäller arbetsmarknadens behov utvecklas avsevärt.

En sista fundering. Om det nu skulle vara så som Saco hävdar, att det finns stora kvalitetsskillnader mellan lärosäten och man av det skälet skulle stoppa vidare utbyggnad tills dess att alla utbildningar håller hög kvalitet – då är väl den enda rimliga slutsatsen att alla kommande resurstillskott oavkortat ska riktas mot just dessa utbildningar (eller lärosäten, om man ska utgå ifrån Sacos rapport) och inga andra? Det har jag i ärlighetens namn svårt att tro att Saco menar. Men i så fall innebär ju Sacos resonemang att man hellre än fler utbildningsplatser vill satsa kvalitetsresurser på lärosäten och utbildningar där kvaliteten redan är hög. Och då är det sannolikt något annat än en oro för kvalitetsbrister som ligger bakom Sacos krav.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund