Regeringen vill se över studiemedlet för att underlätta omställning

TCObloggar 2015-09-28

I torsdags anordnade TCO ett seminarium (se det på video eller läs ett referat) om det vi kallar ”jobbhopping”. Med det menar vi att yrkesverksamma, alltså människor som har jobb idag, ska kunna byta jobb eller arbetsuppgifter genom att vidareutbilda sig. Det finns många orsaker till att människor vill eller behöver jobbhoppa. Man kanske har ett yrke eller arbetsuppgifter som inte finns kvar om några år, på grund av digitalisering och automatisering, eller som kan flyttas till andra länder på grund av globaliseringen. Andra har ett arbete som gör en sjuk eller omotiverad och därmed mindre produktiv. Kanske vill man helt enkelt söka sig till nya utmaningar i livet.

TCO ser i grunden jobbhopping och omställning som något positivt, men människor måste kunna göra det under förutsättningar som hjälper dem framåt i livet och som ökar deras livschanser – inte minskar dem. Människors möjlighet att ställa om till nya jobb eller arbetsuppgifter är också avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft, för vår ekonomiska tillväxt och därmed vår välfärd. En nyckelfaktor för att yrkesverksamma ska klara av den här omställningen är tillgången till vidareutbildning. På seminariet presenterade jag en rapport som med omfattande statistik för åren 2008-2014 beskriver hur utbildningsutbudet i högskolan och yrkeshögskolan har försämrats på en rad punkter på senare år, när det gäller vidareutbildning för yrkesverksamma. Rapporten kan laddas ned här och en sammanfattning av innehållet och TCOs förslag, som jag tidigare publicerat på den utredarbloggen, finns här.

Efter min presentation vidtog ett intressant panelsamtal mellan gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialić (s)Christer Nylander (fp), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, Patrick Krassén, policyanalytiker och ansvarig för immaterialrättsfrågor på Svenskt Näringsliv och TCOs ordförande Eva Nordmark.

Om jag ska plocka ut en enskild höjdpunkt från seminariet var det Aida Hadzialics oväntade besked om att steg två i regeringens kunskapslyft bland annat kommer att innehålla en översyn av studiemedlet: ”Det som vi tänker oss ska vara steg två, bland annat, är att vi ska se över studiefinansieringen”. ”Studiefinansieringen måste helt enkelt komma att spegla både dagens och framtidens arbetsmarknad på ett bättre sätt, och jag ämnar dra igång ett sådant arbete inom den kommande tiden”, meddelade statsrådet. Detta är ett mycket välkommet besked, och något som såväl TCO som vårt största medlemsförbund Unionen länge efterlyst.

Gymnasie- och kunskapslyftsministern konstaterade också att regeringen delar utredaren Lars Haikolas bedömning att utbudet av fristående kurser inte bör minska. Men i den här frågan gav hon inte lika tydliga besked om vad regeringen tänker sig för att minska lärosätenas incitament att dra ned på deltidskurser, distanskurser, sommarkurser och kurser på kvällas och helger. Hadzialic menade att regeringen ogärna vill göra alltför stora ingrepp i lärosätenas autonomi (”vi ska inte in och detaljstyra”), det vill säga deras frihet att själva bestämma över sitt utbildningsutbud. Men det resonemanget , påpekade jag, är svårt att få ihop med den nyss presenterade budgetpropositionen, där regeringen öronmärker en betydande andel av utbildningsanslagen för vissa utpekade utbildningar till olika bristyrken. Enligt samma resonemang borde man, menar jag, kunna vidta åtgärder för att göra utbildningsutbudet mer anpassat för yrkesverksamma.

Statsmakterna gör med andra ord redan inskränkningar av lärosätenas autonomi genom ingrepp i dimensioneringen av olika utbildningar – vilket förstås inte är orimligt i en skattefinansierad verksamhet av vitalt samhälleligt intresse. I mina möten med rektorer och akademiker på lärosäten runtom i landet har jag fått det bestämda intrycket att många av dem är besjälade av det livslånga lärandet och inte vill något hellre än att kunna erbjuda ett rikt utbud av fristående kurser och göra sina utbildningar tillgängliga för människor i olika åldrar och livssituationer. Därför tror jag att en sådan reform inte alls skulle bemötas som ett ingrepp i lärosätenas autonomi, utan tvärtom välkomnas av dem – under förutsättning att den utformas så att de kan satsa på fristående kurser och andra flexibla utbildningsformer utan att missgynnas ekonomiskt, såsom är fallet idag.

Ett annat välkommet besked är att regeringen vill göra utbildningarna i yrkeshögskolan kursbaserade, vilket skulle göra dem betydligt mer tillgängliga för yrkesverksamma än de 1-2-åriga program som man kan läsa idag. Detta är mer komplicerat än det låter och detaljerna är långtifrån klara än, men det är utmärkt att regeringen lägger fram förslag i syfte att göra utbildningsutbudet i yrkeshögskolan mer flexibelt och tillgängligt för yrkesverksamma.

Det här var ett axplock av det som sades på seminariet. Den som vill ta del av rapportpresentationen och panelsamtalet kan göra det via video eller i ett referat.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Så kan Sverige klara en lågkonjunktur

Vi har en komplex situation att hantera inför och under nästa konjunkturcykel. Men prognosen säger också att det är läge att investera – primärt i människor, skriver Eva Nordmark på SvD debatt.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund