Regeringen tillsätter snart en skolkommission. När får högskolan en kvalitetskommission?

TCObloggar 2015-03-31

Kvaliteten i den högre utbildningen är en nyckelfråga för Sveriges framtida konkurrenskraft och därmed för finansieringen av vår välfärd. En viktig pusselbit är det förslag till nytt kvalitetssäkringssystem som regeringen nu har skickat ut på remiss. TCO är en av remissinstanserna och har länge arbetat med kvalitetsfrågor. Bland annat har vi under fem år genomfört Sveriges enda nationella undersökning om lärarledd undervisningstid, vilken bidragit till att kvalitetsbristerna i den högre utbildningens fått allt större uppmärksamhet.

Våra undersökningar visar bland annat att hälften av högskolestudenterna får mindre än nio timmars undervisning i veckan – den miniminivå för undervisningstid som fastslogs när vårt nuvarande resurstilldelningssystem infördes för drygt tjugo år sedan. I dag är de flesta studenter inte i närheten av detta, inom humaniora och samhällsvetenskap får så många som åtta av tio studenter mindre undervisning än lägstanivån.

Dessutom undervisas studenterna ofta i stora grupper, även i början av utbildningarna då kontakten med lärarna är som viktigast. Detta är särskilt allvarligt för studenter från studieovana hem, som kan behöva mer stöd. Det ökar risken för att de hoppar av utbildningen, vilket förstås innebär en stor och onödig kostnad för både samhället och den enskilde studenten.

Men det är inte bara i Sverige som kvalitetsfrågorna rör sig uppåt på dagordningen. De länder som vill hävda sig i den globala konkurrensen om kunskapsintensiva jobb med en välutbildad befolkning måste klara av att bygga ut sina högskolesystem utan att urholka kvaliteten. När regeringen nu aviserat att vi återigen står inför en period av utbyggnad är det viktigt att vi redan i förväg ser till att det inte går ut över utbildningskvaliteten.

Regeringen avser att inrätta en skolkommission för att komma tillrätta med den negativa kunskapsutvecklingen i skolan. Man borde också överväga att tillsätta en oberoende kvalitetskommission för den högre utbildningen, som får i uppdrag att identifiera och följa upp kvalitetsbrister, samt föreslå åtgärder som kan vidtas av regering och riksdag, lärosäten och berörda myndigheter.

En viktig princip bör i så fall vara att detta inte får öka lärosätenas administrativa börda – tvärtom bör den minska. Kvalitetskommissionen bör därför sätta kvalitetsutvärderingssystemet i ett större sammanhang. För närvarande planeras ett antal nya utvärderingssystem av Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet och Vinnova. Utöver dessa tillkommer granskningar som görs av bland andra Universitets- och högskolerådetRiksrevisionen, Statskontoret och av lärosätena själva. Det finns alltså goda skäl att se över högskolesektorns många kontroll- och uppföljningssystem. Målsättningen måste vara att minska belastningen på lärosätena och skapa bättre förutsättningar för dem att ägna sig åt sin kärnverksamhet: utbildning och forskning.

Men om vi ska kunna stärka kvaliteten i den högre utbildningen är ett nytt kvalitetssäkringssystem naturligtvis inte tillräckligt. Vi behöver en bred palett av åtgärder. Några av de nyckelfaktorer som bör beaktas av en kvalitetskommission är följande.

Kvalitetsutvärdering. Det nya förslaget till kvalitetssäkringssystem, som regeringen nu skickat på remiss, har tagits fram av professor Harriet Wallberg, nuvarande universitetskansler. TCO välkomnar stora delar av förslaget, särskilt att utvärderingarna ska ske i samverkan med arbetslivet och att systemet ska få internationell legitimitet. Det är också att bra att förslaget grundas på lärosätenas eget kvalitetssäkringsarbete och beaktar olika slags utbildningars profilering och särart. Men förslaget behöver utvecklas i andra delar – bland annat hur man ska väga in arbetslivets synpunkter, hur utbildningens användbarhet ska bedömas och hur man ska kunna jämföra motsvarande utbildningar på olika lärosäten. Harriet Wallbergs förslag togs fram på uppdrag av dåvarande utbildningsminister Jan Björklund, med direktiv som även den nuvarande regeringen ställer sig bakom. Det torde därför finnas goda förutsättningar för en blocköverskridande samsyn, vilket är viktigt eftersom ett riksdagsbeslut sannolikt kommer att krävas om den modell som föreslås ska bli verklighet.

Resurser. Regeringen har aviserat fortsatta satsningar på kvalitet. Det är välkommet, men både TCO och andra aktörer bedömer de utlovade satsningarna på mellan 125 och 250 miljoner kronor som otillräckliga, givet den kraftiga urholkning som resurserna till högre utbildning genomgått de senaste tjugo åren. Dessutom finns det anledning att fundera över hur resurserna används. I våra undersökningar har vi inte kunnat konstatera att de stora kvalitetssatsningar som alliansregeringen gjorde under åren 2007-2013 har lett till vare sig mer lärarledd tid eller mindre undervisningsgrupper. Universitetskanslersämbetet har fått i uppdrag att följa upp kvalitetssatsningarna och ska redovisa sina slutsatser i maj.

Pedagogik. Undervisningstiden och gruppstorlekarna är inte de enda kvalitetsfaktorer där det råder stora brister. Såväl TCO som Sveriges förenade studentkårer har i rapporter visat att pedagogiken har stor betydelse för lärandet. Utvecklingspotentialen här är enorm och mycket återstår att göra när det gäller exempelvis innovativ undervisning, högskolepedagogisk forskning och ny teknik. Dessutom behöver forskningsanknytningen stärkas inom vissa stora utbildningsområden som vård- och lärarutbildningar.

Samverkan. Arbetslivskoppling bör inte ses som ett komplement till utbildningens akademiska kvalitet, utan som en kvalitetsfaktor i sig. Förutom djupare inlärning och bättre övergång till arbetsmarknaden, kan arbetslivskoppling och samverkan med det omgivande samhället bidra till minskad social snedrekrytering och ökad genomströmning, alltså att fler klarar sina studier.

TCO tar tydligt ställning för en utbyggd högskola. Sverige behöver fler högskoleplatser på lärosäten runtom i landet. Att fler unga och yrkesverksamma får möjlighet att både grund- och vidareutbilda sig på högskolenivå är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och därmed för att vi även i framtiden ska kunna ha en stark välfärd och ett jämlikt samhälle. Men då krävs att kvaliteten i utbildningarna kan upprätthållas och helst stärkas. En fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen måste därför ske parallellt med omfattande satsningar på kvalitet.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund