Omställningsfrågorna saknas i långtidsutredningens underlagsrapport

TCObloggar 2015-10-27

I fredags presenterades bilagan Utbildning för framtidens arbetsmarknad, som är en underlagsrapport till långtidsutredningen på Finansdepartementet. Bilagan är skriven av Eva Löfbom och Per Sonnerby, som tidigare skrivit en omfattande rapport om högskolan för ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi).

Rapportförfattarna har sannerligen tagit på sig ett stort uppdrag. Spännvidden är svindlande – hela utbildningssystemet synas med syftet att ”identifiera utmaningar för utbildningsväsendets förmåga att förbereda för nästa utbildningsnivå eller för arbetslivet”. Det innebär att man lägger förslag på reformer från grundskolan till högskolan. Ett monumentalt åtagande, med andra ord. Omfånget är för stort för att kunna diskuteras i detalj här på bloggen, så jag begränsar mig till att kommentera vissa delar.

Inledningsvis kan jag konstatera att bilagan ger ett gediget stöd för TCO:s syn på utbildningens betydelse för Sveriges ekonomiska tillväxt och på behovet av bättre matchning mellan utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Många av förslagen som förs fram är också väl värda att överväga för att utbildningssystemet ska kunna förbereda elever och studenter bättre för framtidens arbetsmarknad. Det är också bra att rapportförfattarna har blicken fastnaglad på de kvalitetsbrister som dessvärre finns på alla nivåer i vårt utbildningsväsende.

Några förslag som jag särskilt vill uppmärksamma och som både en av rapportförfattarna och TCO tidigare har fört fram, är att heltidsstudier på högskola verkligen ska motsvara heltid, att övergången mellan grundnivå och avancerad nivå på högskolan bör göras mer flexibel och att resurstilldelningssystemet för högre utbildning behöver ses över för att skapa andra incitament för lärosätena. Det är också positivt att man föreslår en fortsatt utvärdering av yrkeshögskolan och förbättring av informationen inför utbildningsval, som är viktig för att elever och studenter ska kunna göra välinformerade studieval.

Författarna lyfter också något som jag påpekat tidigare och som borde vara en självklarhet, nämligen att politiska reformer bör vara mer evidensbaserade och bygga på systematiskt utvärderade försök. Ett synnerligen dåligt exempel som tas upp i bilagan, är den försöksverksamhet med betyg i årskurs fyra som regeringen och allianspartierna kom överens om att genomföra i högst hundra skolor som på egen hand får anmäla intresse om att delta i testet. Rapportförfattarnas slutsats om försökets utformning är lika lakonisk som dräpande: ”Genom att göra försöksdeltagande frivilligt för kommuner och andra skolhuvudmän försvåras eller omöjliggörs en relevant jämförelse av effekterna av betyg i årskurs 4.”

Sympatiskt nog menar författarna att den reformagenda de själva för fram i bilagan lämpar sig väl för – och dessutom bör genomgå – den typ av systematiska utvärderingar som de själva förordar. Det hedrar dem och visar på en självinsikt och saklighet som är sällsynt i den politiska debatten.

Men med tanke på att bilagans fokus ligger på utbildningsreformer som rustar människor för framtidens arbetsmarknad, är det förvånande att man nästan helt bortsett ifrån det livslånga lärandet. När arbetsmarknaden förändras i allt snabbare takt ökar behovet av vidareutbildning, så att människor kan ställa om till nya jobb eller arbetsuppgifter. I bilagan finns ett visserligen insiktsfullt men väldigt kortfattat resonemang om att arbetsmarknadens tilltagande polarisering innebär att det är ”viktigt att gruppen i mitten av kvalifikationsfördelningen inte tvingas konkurrera om lägre kvalificerade jobb, utan har möjligheter att ställa om till framväxande jobb på samma eller högre kvalifikationsnivå”. Tyvärr stannar man vid denna analys och lämnar inga förslag annat än fortsatt utvärdering av yrkeshögskolan.

Jag har i en TCO-rapport visat att det finns stora brister i det eftergymnasiala utbildningsutbudet och pekat på behovet av ett mer flexibelt utbildningsutbud i högskola och yrkeshögskola, men också en studiefinansiering som är anpassad för yrkesverksamma och en bättre fungerande validering för att yrkesverksamma ska bli behöriga till eftergymnasial utbildning. Vi har kallat det ett omställningsuppdrag till högskola och yrkeshögskola.

En annan brist i rapporten är att man helt valt bort att analysera friskolereformerna som genomfördes i början av 1990-talet, och som bidragit till ökad skolsegregation, minskad likvärdighet och möjligen även till sjunkande skolresultat. Detta är en medveten och förståelig avgränsning från rapportförfattarnas sida, eftersom det är en stor och komplex fråga som dessutom är politiskt känslig. Men friskolereformerna är en så viktig del av de senaste decenniernas skolpolitik att avgränsningen ändå måste betraktas som en blind fläck i en omfattande underlagsrapport med sikte på framtidens arbetsmarknad. Detta hade kunnat lösas genom att långtidsutredningen beställt en separat underlagsrapport med fokus på grundskolan. Med det sagt är det mycket välkommet att man vill se över resursfördelningen i förhållande till skolans likvärdighetsuppdrag.

Bilagans analyser och förslag ska nu utgöra en del av underlaget till långtidsutredningens huvudbetänkande, som ska lämnas senare i år, och ska alltså inte betraktas som förslag från långtidsutredningen. Som underlagsrapport är bilagan gedigen och konstruktiv i de utbildningsfrågor som tas upp. Men i långtidsutredningens slutbetänkande, där fokus ligger på de långsiktiga förutsättningarna för produktivitetsutveckling och tillväxt, bör omställningsfrågorna ges betydligt större utrymme. På framtidens arbetsmarknad blir vidareutbildning avgörande för både individens och ekonomins omställningsförmåga.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund