Nej, regeringen frångår inte Friskolekommitténs uppgörelse

TCObloggar 2014-10-04

Omedelbart efter att statsminister Stefan Löfven idag läst upp sin regeringsförklaring gick den avgående utbildningsministern Jan Björklund till attack mot följande formulering i texten:

"Kommunerna ges ett avgörande inflytande över nya skoletableringar som hindrar arbetet för att motverka segregation." (Min kursivering.)

Regeringens avsikt att ge kommunerna ett "avgörande inflytande över nya skoletableringar" föranledde Jan Björklund att lämna en mycket skarp kommentar till TT:

"Om regeringen kallar till samtal kommer vi så klart, men vi har lärt oss en läxa i dag. Samarbetsöverenskommelser med Socialdemokraterna är inte värda pappren de är skrivna på (...)."

Under dagen har Jan Björklund upprepat denna kritik och bland annat gjort följande uttalande till SVT:s Aktuellt:

"Om vi nya får inviter till nya samarbeten kommer vi se ganska kallsinnigt på det, såklart. Kan man inte hålla de uppgörelser som redan finns, ens på regeringens första dag, då finns det ingen större trovärdighet i att ingå nya uppgörelser."

Folkpartiledaren menar alltså att regeringens formulering är ett anmärkningsvärt avsteg från den överenskommelse som samtliga partier utom V och SD enades om förra året i den så kallade Friskolekommittén. Stefan Löfven å sin sida hävdar tvärtom att S tydligt markerade denna avsikt redan då. Det förefaller som om ord står mot ord. Och det stämmer förvisso. I det här fallet finns det dessutom skrivna ord att gå tillbaka till.

Så låt oss titta närmare på det dokument som Jan Björklund hänvisar till, nämligen Friskolekommitténs betänkande (SOU 2013:56). Den sista texten i betänkandet är ett "särskilt yttrande" från ledamöterna Ibrahim Baylan och Louise Malmström (min kursiv), som här återges i dess helhet (Min kursivering.):

"Särskilt yttrande av ledamöterna Ibrahim Baylan (S) och Louise Malmström (S)

Friskolekommittén föreslår ett obligatoriskt samråd vid nyetableringar av fristående skolor. Det är ett steg framåt. Vi menar att kommunerna behöver få ett avgörande inflytande vid etableringar av nya skolor. Anledningen till det är huvudsakligen två.

För det första ser vi att skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. För att motverka den växande skolsegregationen och för att säkerställa att barn och ungdomar med olika bakgrund och förutsättningar möts och ges likvärdiga chanser, krävs att kommunerna som ansvariga för skolan får möjlighet att aktivt planera när och var nya skolor ska etableras.

För det andra har det nuvarande sättet att ge tillstånd till skoletablering lett till en kraftig överetablering av skolor. Det riskerar att leda till att många skolor blir tvungna att lägga ned. Att det idag saknas samordning mellan de kommunala och de fristående skolorna leder till att skolans resurser inte används på det bästa sättet för eleverna och att elever kan tvingas byta skola mitt under pågående utbildning. Elever, och deras föräldrar, ska kunna veta att när de påbörjar en utbildning ska de också kunna slutföra den på ett bra sätt.

Vi anser därför att det ska krävas ett samarbetsavtal med kommunen för att etablera en ny fristående skola. Staten ska därtill säkra den nationella likvärdigheten vid tillståndsprövningen av nya fristående skolor."

Det framgår alltså tydligt att de skrivningar som finns i statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring (avgörande inflytande och motverka segregation) är ordagrant hämtade ur Friskolekommitténs betänkande – alltså just den uppgörelse som Jan Björklund nu hävdar att regeringen frångår. Detsamma gäller regeringsförklaringens skrivningar om att "syftet med skolverksamhet ska vara utbildning, inte att dela ut vinst till ägarna", som återfinns i ett annat särskilt yttrande i Friskolekommitténs betänkande . Oavsett vad man tycker om formuleringarna som sådana, har uppenbarligen såväl den nye utbildningsministern Gustav Fridolin som Stefan Löfven rätt när de säger att de redan då markerade att avsåg att gå längre i dessa frågor.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén uppmanar partierna att "sansa sig" och konstaterar att "konfrontationspolitikens tid är förbi". "Kan man inte samarbeta sviker man eleverna", säger hon till TT.

Låt oss nu hoppas att de politiker i båda blocken som har både ansvaret och möjligheten att vända utvecklingen i den svenska skolan börjar lyssna på varandras argument i god tro. Även om de har skilda utgångspunkter och delvis olika målsättningar, har samtliga goda avsikter och skulle tjäna på att gå varandra till mötes för att åstadkomma de breda överenskommelser och den långsiktighet som skolan så väl behöver. Det är vitalt för tryggheten och stabiliteten i det skolarbete som ytterst måste utföras varje dag i klassrummen av lärare och elever. Ingen är betjänt av politiskt käbbel om enskilda formuleringar, som vem som helst faktiskt kan kontrollera genom att helt enkelt läsa innantill. Och det är ju något man lär sig redan i skolan.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund