Framtidens jobb hotas av allt sämre utbildningsutbud

TCObloggar 2015-06-15

Robat Robot Windows Free Wallpaper - wallpaperest.com.

I går publicerade Dagens Nyheter en artikel om min nya TCO-rapport, Ny kunskap för nya jobb, där jag visar att utbildningsutbudet för vidareutbildning i högskola och yrkeshögskola försämrats sedan 2008. Denna utveckling sammanfaller dessvärre med att kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar och att teknikutvecklingen ställer allt högre krav på kompetensutveckling. Om Sverige ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och finansiera välfärden måste människor kunna ställa om till de nya jobben. TCO anordnar ett seminarium om detta under årets Almedalsvecka.

Runtom i världen förändras arbetsmarknaden i snabb takt, som en följd av teknisk utveckling och globalisering. Maskiner och mjukvara tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor och det spekuleras om alltifrån förarlösa bilar till datoriserade jurister. I Sverige försvinner omkring 450 000 jobb varje år och ungefär lika många tillkommer. En stor del av de nya jobben kräver högre och ibland helt ny kompetens.

Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den kan också innebära enorma möjligheter – om vi ser till att ge människor rätt verktyg. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning.

I rapporten ger jag följande argument för ökade satsningar på eftergymnasial vidareutbildning:

 

 

  • Strukturomvandling – En stor andel av jobben kan påverkas eller försvinna de kommande åren och många av de nya jobben kräver annan kompetens.

 

 

 

  • Rörlighet och produktivitet – Vidareutbildning kan bidra till att öka arbetskraftens produktivitet och rörlighet, vilket är nödvändigt om vi i framtiden ska klara välfärdens finansiering.

 

 

 

  • Högre utbildningsnivå ­– De högskoleutbildade blir allt fler och tar del av vidareutbildning i betydligt högre utsträckning än lågutbildade.

 

 

 

  • Längre arbetsliv ­– Hög utbildningsnivå och tillgång till vidareutbildning bidrar till ett längre och mer produktivt arbetsliv, vilket ökar tillväxten och minskar försörjningsbördan.

 

 

 

  • Innovationer och entreprenörskap – En hög utbildningsnivå ökar befolkningens förmåga att utveckla, ta till sig och efterfråga innovationer.

 

Med detta som utgångspunkt har jag och min kollega Lena Orpana bearbetat antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under åren 2008-2014. Det som presenteras i rapporten är den första nationella undersökningen om eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma. Vi kan konstatera att det finns ett antal brister i utbildningsutbudet och att utvecklingen dessutom går åt fel håll.

 

 

  • Endast var femte antagen till högskolan finns på korta utbildningar (max ett år), en andel som dessutom minskat den tidsperiod vi studerat (2008-2014). Denna utveckling har regeringens särskilde utredare Lars Haikola kallat en ”programmifiering” av högskolan, eftersom en allt större del av utbildningsvolymen domineras av långa program som i första hand riktar sig till unga studenter. I yrkeshögskolan är andelen korta utbildningar något lägre, 17 procent.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta deltidsutbildningar i högskolan är endast 8 procent och har minskat. Inom yrkeshögskolan är andelen hälften så stor.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta distansutbildningar är endast 7 procent inom både högskolan och yrkeshögskolan.

 

 

 

  • Andelen antagna till sommarkurser och till korta utbildningar på kväll/helg i högskolan är endast tre procent och har minskat kraftigt. Inom yrkeshögskolan saknades helt sådana utbildningar åren 2008-2014.

 

Parallellt med de ovan beskrivna förändringarna i utbildningsutbudet, har det skett en markant föryngring av studentpopulationen i högskolan (till skillnad från i yrkeshögskolan), där andelen studenter som var 35 år eller äldre minskade med hela 24 procent åren 2003-2013. Detta förklaras inte av demografiska förändringar, eftersom åldersgruppens andel av befolkningen samtidigt ökade med 8 procent.

Det är djupt bekymrande att allt detta sker samtidigt som behoven av återkommande utbildning ökar. I vår rapport föreslås därför en rad åtgärder som syftar till att vända den ovan beskrivna utvecklingen.

 

 

  • Dimensionera för yrkesverksamma

 

Snarare än fler helårsplatser på långa program kan det exempelvis röra sig om korta kurser och utbildningar på deltid, distans och kväll/helg/sommar. Detta bör givetvis åtföljas av resurstillskott och andra åtgärder för att stärka kvaliteten.

 

 

  • Ge utbildningsväsendet ett omställningsuppdrag

 

Ett omställningsuppdrag för den eftergymnasiala utbildningen bör omfatta styrmedel och aktörer på olika nivåer. Bland annat kan följande övervägas:

 

 

  • Lärosäten bör beakta yrkesverksammas behov av vidareutbildning i sitt utbildningsutbud och samråda med det regionala näringslivet, omställningsorganisationer, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.

 

 

 

  • I högskolans resurstilldelningssystem bör vissa utbildningsformer få lägre eller slopade prestationskrav. På sikt kan ett separat resurstilldelningssystem för omställning övervägas.

 

 

 

  • I yrkeshögskolan behövs fler korta utbildningar (3-6 månader), även på kvalificerad nivå.

 

 

 

  • De centrala myndigheterna på området bör få i uppdrag att beakta vidareutbildning. Det kan exempelvis röra sig om studieinformation, stöd till utbildningsanordnarna vad gäller utbildningsutbud och antagning, samt uppföljning och redovisning av aspekter som är särskilt relevanta för yrkesverksamma.

 

 

 

  • Se över studiemedel, antagning och studievägledning

 

 

 

  • Det enskilt största hindret för yrkesverksammas vidareutbildning är antagligen studiefinansieringen. Bland annat bör regler, åldersgränser, belopp och andra delar av studiemedlet ses över.

 

 

 

  • Antagningssystemet missgynnar på olika sätt äldre yrkesverksamma. Exempelvis är arbetslivserfarenhet sedan 2007 inte längre behörighetsgrundande, lärosätena använder inte det alternativa urvalet i tillräcklig omfattning och tillgodoräknande och validering av reell kompetens fungerar dåligt.

 

 

 

  • Studievägledning och -information är mycket ensidigt anpassad efter unga som vill gå en programutbildning och saknar erfarenhet av arbetsmarknaden.

 

Om Sverige ska kunna möta de ökande kunskapskraven och den snabba förändringstakten i ekonomin, måste eftergymnasial vidareutbildning bli betydligt mer tillgänglig än idag. Detta har förts fram i omtalade böcker som "The Second Machine Age" och nyligen även påtalats i uppmärksammade debattartiklar av bland andra KTH-professorerna Hans Lööf och Pontus Braunerhjelm.

För TCO-förbundens medlemmar är detta inte bara en fråga om trygghet och anställningsbarhet – utan också om utvecklingspotential och karriärmöjligheter. Det handlar alltså inte primärt om att behålla sitt befintliga jobb så länge som möjligt, utan om möjligheten att karriärväxla, få ett nytt jobb, nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden.

Det här är frågor som engagerar allt fler. Regeringen har redan en digitaliseringskommission och en analysgrupp för framtidens arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter har nyligen återupptagit förhandlingar om hur omställning och kompetensutveckling kan underlättas för yrkesverksamma, och SNS inledde tidigare i vår ett treårigt forskningsprogram om framtidens kompetensförsörjning.

Det är hög tid att vi på allvar börjar diskutera angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet.

Efter pandemin krävs lag om personliga integriteten

Pandemin har lett till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. För att ta vara på fördelarna men samtidigt behålla tilliten krävs tydliga regler om hur information får användas.

 

Läs mer

Debatt

Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet

Efter pandemin måste en lag om personlig integritet i arbetslivet införas, det kräver TCO i ett brev till regeringen och i en artikel på Dagens nyheters debattsida.

Nyheter

Nya förslagen för arbetskraftinvandring räcker inte

Dagens system för arbetskraftsinvandring har flera brister som behöver åtgärdas. Men de förslag som presenteras i utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Sofia Råsmar - EU-jurist

10 maj, 2021

Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

EU

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.