Framtidens jobb hotas av allt sämre utbildningsutbud

TCObloggar 2015-06-15

Robat Robot Windows Free Wallpaper - wallpaperest.com.

I går publicerade Dagens Nyheter en artikel om min nya TCO-rapport, Ny kunskap för nya jobb, där jag visar att utbildningsutbudet för vidareutbildning i högskola och yrkeshögskola försämrats sedan 2008. Denna utveckling sammanfaller dessvärre med att kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar och att teknikutvecklingen ställer allt högre krav på kompetensutveckling. Om Sverige ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och finansiera välfärden måste människor kunna ställa om till de nya jobben. TCO anordnar ett seminarium om detta under årets Almedalsvecka.

Runtom i världen förändras arbetsmarknaden i snabb takt, som en följd av teknisk utveckling och globalisering. Maskiner och mjukvara tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor och det spekuleras om alltifrån förarlösa bilar till datoriserade jurister. I Sverige försvinner omkring 450 000 jobb varje år och ungefär lika många tillkommer. En stor del av de nya jobben kräver högre och ibland helt ny kompetens.

Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den kan också innebära enorma möjligheter – om vi ser till att ge människor rätt verktyg. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning.

I rapporten ger jag följande argument för ökade satsningar på eftergymnasial vidareutbildning:

  • Strukturomvandling – En stor andel av jobben kan påverkas eller försvinna de kommande åren och många av de nya jobben kräver annan kompetens.
    • Rörlighet och produktivitet – Vidareutbildning kan bidra till att öka arbetskraftens produktivitet och rörlighet, vilket är nödvändigt om vi i framtiden ska klara välfärdens finansiering.
      • Högre utbildningsnivå ­– De högskoleutbildade blir allt fler och tar del av vidareutbildning i betydligt högre utsträckning än lågutbildade.
        • Längre arbetsliv ­– Hög utbildningsnivå och tillgång till vidareutbildning bidrar till ett längre och mer produktivt arbetsliv, vilket ökar tillväxten och minskar försörjningsbördan.
          • Innovationer och entreprenörskap – En hög utbildningsnivå ökar befolkningens förmåga att utveckla, ta till sig och efterfråga innovationer.
          • Med detta som utgångspunkt har jag och min kollega Lena Orpana bearbetat antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under åren 2008-2014. Det som presenteras i rapporten är den första nationella undersökningen om eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma. Vi kan konstatera att det finns ett antal brister i utbildningsutbudet och att utvecklingen dessutom går åt fel håll.

            • Endast var femte antagen till högskolan finns på korta utbildningar (max ett år), en andel som dessutom minskat den tidsperiod vi studerat (2008-2014). Denna utveckling har regeringens särskilde utredare Lars Haikola kallat en ”programmifiering” av högskolan, eftersom en allt större del av utbildningsvolymen domineras av långa program som i första hand riktar sig till unga studenter. I yrkeshögskolan är andelen korta utbildningar något lägre, 17 procent.
              • Andelen antagna till korta deltidsutbildningar i högskolan är endast 8 procent och har minskat. Inom yrkeshögskolan är andelen hälften så stor.
                • Andelen antagna till korta distansutbildningar är endast 7 procent inom både högskolan och yrkeshögskolan.
                  • Andelen antagna till sommarkurser och till korta utbildningar på kväll/helg i högskolan är endast tre procent och har minskat kraftigt. Inom yrkeshögskolan saknades helt sådana utbildningar åren 2008-2014.
                  • Parallellt med de ovan beskrivna förändringarna i utbildningsutbudet, har det skett en markant föryngring av studentpopulationen i högskolan (till skillnad från i yrkeshögskolan), där andelen studenter som var 35 år eller äldre minskade med hela 24 procent åren 2003-2013. Detta förklaras inte av demografiska förändringar, eftersom åldersgruppens andel av befolkningen samtidigt ökade med 8 procent.

                    Det är djupt bekymrande att allt detta sker samtidigt som behoven av återkommande utbildning ökar. I vår rapport föreslås därför en rad åtgärder som syftar till att vända den ovan beskrivna utvecklingen.

                    1. Dimensionera för yrkesverksamma
                    2. Snarare än fler helårsplatser på långa program kan det exempelvis röra sig om korta kurser och utbildningar på deltid, distans och kväll/helg/sommar. Detta bör givetvis åtföljas av resurstillskott och andra åtgärder för att stärka kvaliteten.

                      1. Ge utbildningsväsendet ett omställningsuppdrag
                      2. Ett omställningsuppdrag för den eftergymnasiala utbildningen bör omfatta styrmedel och aktörer på olika nivåer. Bland annat kan följande övervägas:

                        • Lärosäten bör beakta yrkesverksammas behov av vidareutbildning i sitt utbildningsutbud och samråda med det regionala näringslivet, omställningsorganisationer, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.
                          • I högskolans resurstilldelningssystem bör vissa utbildningsformer få lägre eller slopade prestationskrav. På sikt kan ett separat resurstilldelningssystem för omställning övervägas.
                            • I yrkeshögskolan behövs fler korta utbildningar (3-6 månader), även på kvalificerad nivå.
                              • De centrala myndigheterna på området bör få i uppdrag att beakta vidareutbildning. Det kan exempelvis röra sig om studieinformation, stöd till utbildningsanordnarna vad gäller utbildningsutbud och antagning, samt uppföljning och redovisning av aspekter som är särskilt relevanta för yrkesverksamma.
                                1. Se över studiemedel, antagning och studievägledning
                                  • Det enskilt största hindret för yrkesverksammas vidareutbildning är antagligen studiefinansieringen. Bland annat bör regler, åldersgränser, belopp och andra delar av studiemedlet ses över.
                                    • Antagningssystemet missgynnar på olika sätt äldre yrkesverksamma. Exempelvis är arbetslivserfarenhet sedan 2007 inte längre behörighetsgrundande, lärosätena använder inte det alternativa urvalet i tillräcklig omfattning och tillgodoräknande och validering av reell kompetens fungerar dåligt.
                                      • Studievägledning och -information är mycket ensidigt anpassad efter unga som vill gå en programutbildning och saknar erfarenhet av arbetsmarknaden.
                                      • Om Sverige ska kunna möta de ökande kunskapskraven och den snabba förändringstakten i ekonomin, måste eftergymnasial vidareutbildning bli betydligt mer tillgänglig än idag. Detta har förts fram i omtalade böcker som "The Second Machine Age" och nyligen även påtalats i uppmärksammade debattartiklar av bland andra KTH-professorerna Hans Lööf och Pontus Braunerhjelm.

                                        För TCO-förbundens medlemmar är detta inte bara en fråga om trygghet och anställningsbarhet – utan också om utvecklingspotential och karriärmöjligheter. Det handlar alltså inte primärt om att behålla sitt befintliga jobb så länge som möjligt, utan om möjligheten att karriärväxla, få ett nytt jobb, nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden.

                                        Det här är frågor som engagerar allt fler. Regeringen har redan en digitaliseringskommission och en analysgrupp för framtidens arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter har nyligen återupptagit förhandlingar om hur omställning och kompetensutveckling kan underlättas för yrkesverksamma, och SNS inledde tidigare i vår ett treårigt forskningsprogram om framtidens kompetensförsörjning.

                                        Det är hög tid att vi på allvar börjar diskutera angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet.

                                        Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

                                        Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

                                        Läs mer här

                                        Nu behövs maratonlöpare i politiken

                                        Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

                                        Läs mer här

                                        Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

                                        Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

                                        Läs mer här

                                        Hitta ditt fackförbund

                                        Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund