Framtidens jobb hotas av allt sämre utbildningsutbud

TCObloggar 2015-06-15

Robat Robot Windows Free Wallpaper - wallpaperest.com.

I går publicerade Dagens Nyheter en artikel om min nya TCO-rapport, Ny kunskap för nya jobb, där jag visar att utbildningsutbudet för vidareutbildning i högskola och yrkeshögskola försämrats sedan 2008. Denna utveckling sammanfaller dessvärre med att kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar och att teknikutvecklingen ställer allt högre krav på kompetensutveckling. Om Sverige ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och finansiera välfärden måste människor kunna ställa om till de nya jobben. TCO anordnar ett seminarium om detta under årets Almedalsvecka.

Runtom i världen förändras arbetsmarknaden i snabb takt, som en följd av teknisk utveckling och globalisering. Maskiner och mjukvara tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor och det spekuleras om alltifrån förarlösa bilar till datoriserade jurister. I Sverige försvinner omkring 450 000 jobb varje år och ungefär lika många tillkommer. En stor del av de nya jobben kräver högre och ibland helt ny kompetens.

Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den kan också innebära enorma möjligheter – om vi ser till att ge människor rätt verktyg. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning.

I rapporten ger jag följande argument för ökade satsningar på eftergymnasial vidareutbildning:

 

 

  • Strukturomvandling – En stor andel av jobben kan påverkas eller försvinna de kommande åren och många av de nya jobben kräver annan kompetens.

 

 

 

  • Rörlighet och produktivitet – Vidareutbildning kan bidra till att öka arbetskraftens produktivitet och rörlighet, vilket är nödvändigt om vi i framtiden ska klara välfärdens finansiering.

 

 

 

  • Högre utbildningsnivå ­– De högskoleutbildade blir allt fler och tar del av vidareutbildning i betydligt högre utsträckning än lågutbildade.

 

 

 

  • Längre arbetsliv ­– Hög utbildningsnivå och tillgång till vidareutbildning bidrar till ett längre och mer produktivt arbetsliv, vilket ökar tillväxten och minskar försörjningsbördan.

 

 

 

  • Innovationer och entreprenörskap – En hög utbildningsnivå ökar befolkningens förmåga att utveckla, ta till sig och efterfråga innovationer.

 

Med detta som utgångspunkt har jag och min kollega Lena Orpana bearbetat antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under åren 2008-2014. Det som presenteras i rapporten är den första nationella undersökningen om eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma. Vi kan konstatera att det finns ett antal brister i utbildningsutbudet och att utvecklingen dessutom går åt fel håll.

 

 

  • Endast var femte antagen till högskolan finns på korta utbildningar (max ett år), en andel som dessutom minskat den tidsperiod vi studerat (2008-2014). Denna utveckling har regeringens särskilde utredare Lars Haikola kallat en ”programmifiering” av högskolan, eftersom en allt större del av utbildningsvolymen domineras av långa program som i första hand riktar sig till unga studenter. I yrkeshögskolan är andelen korta utbildningar något lägre, 17 procent.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta deltidsutbildningar i högskolan är endast 8 procent och har minskat. Inom yrkeshögskolan är andelen hälften så stor.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta distansutbildningar är endast 7 procent inom både högskolan och yrkeshögskolan.

 

 

 

  • Andelen antagna till sommarkurser och till korta utbildningar på kväll/helg i högskolan är endast tre procent och har minskat kraftigt. Inom yrkeshögskolan saknades helt sådana utbildningar åren 2008-2014.

 

Parallellt med de ovan beskrivna förändringarna i utbildningsutbudet, har det skett en markant föryngring av studentpopulationen i högskolan (till skillnad från i yrkeshögskolan), där andelen studenter som var 35 år eller äldre minskade med hela 24 procent åren 2003-2013. Detta förklaras inte av demografiska förändringar, eftersom åldersgruppens andel av befolkningen samtidigt ökade med 8 procent.

Det är djupt bekymrande att allt detta sker samtidigt som behoven av återkommande utbildning ökar. I vår rapport föreslås därför en rad åtgärder som syftar till att vända den ovan beskrivna utvecklingen.

 

 

  • Dimensionera för yrkesverksamma

 

Snarare än fler helårsplatser på långa program kan det exempelvis röra sig om korta kurser och utbildningar på deltid, distans och kväll/helg/sommar. Detta bör givetvis åtföljas av resurstillskott och andra åtgärder för att stärka kvaliteten.

 

 

  • Ge utbildningsväsendet ett omställningsuppdrag

 

Ett omställningsuppdrag för den eftergymnasiala utbildningen bör omfatta styrmedel och aktörer på olika nivåer. Bland annat kan följande övervägas:

 

 

  • Lärosäten bör beakta yrkesverksammas behov av vidareutbildning i sitt utbildningsutbud och samråda med det regionala näringslivet, omställningsorganisationer, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.

 

 

 

  • I högskolans resurstilldelningssystem bör vissa utbildningsformer få lägre eller slopade prestationskrav. På sikt kan ett separat resurstilldelningssystem för omställning övervägas.

 

 

 

  • I yrkeshögskolan behövs fler korta utbildningar (3-6 månader), även på kvalificerad nivå.

 

 

 

  • De centrala myndigheterna på området bör få i uppdrag att beakta vidareutbildning. Det kan exempelvis röra sig om studieinformation, stöd till utbildningsanordnarna vad gäller utbildningsutbud och antagning, samt uppföljning och redovisning av aspekter som är särskilt relevanta för yrkesverksamma.

 

 

 

  • Se över studiemedel, antagning och studievägledning

 

 

 

  • Det enskilt största hindret för yrkesverksammas vidareutbildning är antagligen studiefinansieringen. Bland annat bör regler, åldersgränser, belopp och andra delar av studiemedlet ses över.

 

 

 

  • Antagningssystemet missgynnar på olika sätt äldre yrkesverksamma. Exempelvis är arbetslivserfarenhet sedan 2007 inte längre behörighetsgrundande, lärosätena använder inte det alternativa urvalet i tillräcklig omfattning och tillgodoräknande och validering av reell kompetens fungerar dåligt.

 

 

 

  • Studievägledning och -information är mycket ensidigt anpassad efter unga som vill gå en programutbildning och saknar erfarenhet av arbetsmarknaden.

 

Om Sverige ska kunna möta de ökande kunskapskraven och den snabba förändringstakten i ekonomin, måste eftergymnasial vidareutbildning bli betydligt mer tillgänglig än idag. Detta har förts fram i omtalade böcker som "The Second Machine Age" och nyligen även påtalats i uppmärksammade debattartiklar av bland andra KTH-professorerna Hans Lööf och Pontus Braunerhjelm.

För TCO-förbundens medlemmar är detta inte bara en fråga om trygghet och anställningsbarhet – utan också om utvecklingspotential och karriärmöjligheter. Det handlar alltså inte primärt om att behålla sitt befintliga jobb så länge som möjligt, utan om möjligheten att karriärväxla, få ett nytt jobb, nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden.

Det här är frågor som engagerar allt fler. Regeringen har redan en digitaliseringskommission och en analysgrupp för framtidens arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter har nyligen återupptagit förhandlingar om hur omställning och kompetensutveckling kan underlättas för yrkesverksamma, och SNS inledde tidigare i vår ett treårigt forskningsprogram om framtidens kompetensförsörjning.

Det är hög tid att vi på allvar börjar diskutera angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet.

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.