Framtidens jobb hotas av allt sämre utbildningsutbud

TCObloggar 2015-06-15

Robat Robot Windows Free Wallpaper - wallpaperest.com.

I går publicerade Dagens Nyheter en artikel om min nya TCO-rapport, Ny kunskap för nya jobb, där jag visar att utbildningsutbudet för vidareutbildning i högskola och yrkeshögskola försämrats sedan 2008. Denna utveckling sammanfaller dessvärre med att kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar och att teknikutvecklingen ställer allt högre krav på kompetensutveckling. Om Sverige ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och finansiera välfärden måste människor kunna ställa om till de nya jobben. TCO anordnar ett seminarium om detta under årets Almedalsvecka.

Runtom i världen förändras arbetsmarknaden i snabb takt, som en följd av teknisk utveckling och globalisering. Maskiner och mjukvara tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor och det spekuleras om alltifrån förarlösa bilar till datoriserade jurister. I Sverige försvinner omkring 450 000 jobb varje år och ungefär lika många tillkommer. En stor del av de nya jobben kräver högre och ibland helt ny kompetens.

Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den kan också innebära enorma möjligheter – om vi ser till att ge människor rätt verktyg. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning.

I rapporten ger jag följande argument för ökade satsningar på eftergymnasial vidareutbildning:

 

 

  • Strukturomvandling – En stor andel av jobben kan påverkas eller försvinna de kommande åren och många av de nya jobben kräver annan kompetens.

 

 

 

  • Rörlighet och produktivitet – Vidareutbildning kan bidra till att öka arbetskraftens produktivitet och rörlighet, vilket är nödvändigt om vi i framtiden ska klara välfärdens finansiering.

 

 

 

  • Högre utbildningsnivå ­– De högskoleutbildade blir allt fler och tar del av vidareutbildning i betydligt högre utsträckning än lågutbildade.

 

 

 

  • Längre arbetsliv ­– Hög utbildningsnivå och tillgång till vidareutbildning bidrar till ett längre och mer produktivt arbetsliv, vilket ökar tillväxten och minskar försörjningsbördan.

 

 

 

  • Innovationer och entreprenörskap – En hög utbildningsnivå ökar befolkningens förmåga att utveckla, ta till sig och efterfråga innovationer.

 

Med detta som utgångspunkt har jag och min kollega Lena Orpana bearbetat antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under åren 2008-2014. Det som presenteras i rapporten är den första nationella undersökningen om eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma. Vi kan konstatera att det finns ett antal brister i utbildningsutbudet och att utvecklingen dessutom går åt fel håll.

 

 

  • Endast var femte antagen till högskolan finns på korta utbildningar (max ett år), en andel som dessutom minskat den tidsperiod vi studerat (2008-2014). Denna utveckling har regeringens särskilde utredare Lars Haikola kallat en ”programmifiering” av högskolan, eftersom en allt större del av utbildningsvolymen domineras av långa program som i första hand riktar sig till unga studenter. I yrkeshögskolan är andelen korta utbildningar något lägre, 17 procent.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta deltidsutbildningar i högskolan är endast 8 procent och har minskat. Inom yrkeshögskolan är andelen hälften så stor.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta distansutbildningar är endast 7 procent inom både högskolan och yrkeshögskolan.

 

 

 

  • Andelen antagna till sommarkurser och till korta utbildningar på kväll/helg i högskolan är endast tre procent och har minskat kraftigt. Inom yrkeshögskolan saknades helt sådana utbildningar åren 2008-2014.

 

Parallellt med de ovan beskrivna förändringarna i utbildningsutbudet, har det skett en markant föryngring av studentpopulationen i högskolan (till skillnad från i yrkeshögskolan), där andelen studenter som var 35 år eller äldre minskade med hela 24 procent åren 2003-2013. Detta förklaras inte av demografiska förändringar, eftersom åldersgruppens andel av befolkningen samtidigt ökade med 8 procent.

Det är djupt bekymrande att allt detta sker samtidigt som behoven av återkommande utbildning ökar. I vår rapport föreslås därför en rad åtgärder som syftar till att vända den ovan beskrivna utvecklingen.

 

 

  • Dimensionera för yrkesverksamma

 

Snarare än fler helårsplatser på långa program kan det exempelvis röra sig om korta kurser och utbildningar på deltid, distans och kväll/helg/sommar. Detta bör givetvis åtföljas av resurstillskott och andra åtgärder för att stärka kvaliteten.

 

 

  • Ge utbildningsväsendet ett omställningsuppdrag

 

Ett omställningsuppdrag för den eftergymnasiala utbildningen bör omfatta styrmedel och aktörer på olika nivåer. Bland annat kan följande övervägas:

 

 

  • Lärosäten bör beakta yrkesverksammas behov av vidareutbildning i sitt utbildningsutbud och samråda med det regionala näringslivet, omställningsorganisationer, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.

 

 

 

  • I högskolans resurstilldelningssystem bör vissa utbildningsformer få lägre eller slopade prestationskrav. På sikt kan ett separat resurstilldelningssystem för omställning övervägas.

 

 

 

  • I yrkeshögskolan behövs fler korta utbildningar (3-6 månader), även på kvalificerad nivå.

 

 

 

  • De centrala myndigheterna på området bör få i uppdrag att beakta vidareutbildning. Det kan exempelvis röra sig om studieinformation, stöd till utbildningsanordnarna vad gäller utbildningsutbud och antagning, samt uppföljning och redovisning av aspekter som är särskilt relevanta för yrkesverksamma.

 

 

 

  • Se över studiemedel, antagning och studievägledning

 

 

 

  • Det enskilt största hindret för yrkesverksammas vidareutbildning är antagligen studiefinansieringen. Bland annat bör regler, åldersgränser, belopp och andra delar av studiemedlet ses över.

 

 

 

  • Antagningssystemet missgynnar på olika sätt äldre yrkesverksamma. Exempelvis är arbetslivserfarenhet sedan 2007 inte längre behörighetsgrundande, lärosätena använder inte det alternativa urvalet i tillräcklig omfattning och tillgodoräknande och validering av reell kompetens fungerar dåligt.

 

 

 

  • Studievägledning och -information är mycket ensidigt anpassad efter unga som vill gå en programutbildning och saknar erfarenhet av arbetsmarknaden.

 

Om Sverige ska kunna möta de ökande kunskapskraven och den snabba förändringstakten i ekonomin, måste eftergymnasial vidareutbildning bli betydligt mer tillgänglig än idag. Detta har förts fram i omtalade böcker som "The Second Machine Age" och nyligen även påtalats i uppmärksammade debattartiklar av bland andra KTH-professorerna Hans Lööf och Pontus Braunerhjelm.

För TCO-förbundens medlemmar är detta inte bara en fråga om trygghet och anställningsbarhet – utan också om utvecklingspotential och karriärmöjligheter. Det handlar alltså inte primärt om att behålla sitt befintliga jobb så länge som möjligt, utan om möjligheten att karriärväxla, få ett nytt jobb, nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden.

Det här är frågor som engagerar allt fler. Regeringen har redan en digitaliseringskommission och en analysgrupp för framtidens arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter har nyligen återupptagit förhandlingar om hur omställning och kompetensutveckling kan underlättas för yrkesverksamma, och SNS inledde tidigare i vår ett treårigt forskningsprogram om framtidens kompetensförsörjning.

Det är hög tid att vi på allvar börjar diskutera angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet.

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats de senaste 40 åren och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Färre än en av sju får idag 80 procent av sin lön i ersättning. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Läs mer här.

Debatt

Regeringen måste säkra ekonomisk trygghet för egenföretagare

Egenföretagandet kommer sannolikt att öka i Sverige till följd av de nya möjligheterna till distansarbete. Men pandemin har visat på flera brister i försäkringssystemen som gör att de med eget företag ofta hamnar i kläm. Det skriver Therese Svanström, ordförande för TCO.

Nyheter

Therese Svanströms tal mot Rysslands krig i Ukraina

Den 30 mars höll TCO:s ordförande Therese Svanström ett tal mot Rysslands krigsföring i Ukraina. Talet hölls vid en demonstration utanför Ryska Ambassaden i Stockholm.

Pressmeddelanden

Hot och våld mot tjänstemän hotar demokratin

Var femte tjänsteman har utsatts för hat, hot och våld från tredje man. Det handlar om knuffar, slag, direkta hot på jobbet eller hot i mejl och sociala medier. Det visar en ny undersökning från TCO. Och att tjänstemän utsätts är ett hot mot demokratin, anser nio av tio förvärvsarbetande.

Debatt

Sjukskrivna i välfärden får inte nog hjälp att komma tillbaka till jobbet

Många kvinnliga tjänstemän får inte tillräcklig hjälp under sjukskrivningen för att komma tillbaka till jobbet. Bristerna är stora bland långtidssjukskrivna sjuksköterskor, poliser och socialsekreterare, visar en ny rapport. Vi har tre förslag för att fler ska få snabbare rehabilitering, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström.

Nyheter

Joint Nordic Statement on the FNPR support for the Russian aggression in Ukraine

TCO, som en del av Nordens fackliga samorganisation (NFS), fördömer i ett gemensamt uttalande det den ryska fackliga centralorganisationen FNPR sagt om Rysslands invastion i  Ukraina. NFS vill att FNPR omedelbart tar tillbaka sitt uttalande, och om man inte gör det vill man att FNPR utesluts ur ITUC (International Trade Union Confederation).

Pressmeddelanden

Ny rapport: En urholkad a-kassa slår mot hushållens ekonomi

A-kassan har urholkats år för år och ersätter en allt mindre del av lönen vid arbetslöshet. Bara drygt 15 procent får 80 procent i ersättning, visar en ny rapport från TCO. För den som blir arbetslös kan det leda till drastiska förändringar i familjens ekonomi.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

28 april, 2022

Ingen ska skadas, bli sjuk eller dö av sitt jobb

Arbetsmiljöarbetet behöver prioriteras. För att ingen ska skadas, bli sjuk eller dö på eller av sitt jobb. För att säkra kompetensförsörjningen till bristyrken inom välfärden. För att alla som vill ska kunna arbeta heltid med hälsan i behåll, och för att alla ska ges möjlighet till ett tryggt, hållbart och utvecklande arbetsliv ända fram till pensionen.

Arbetsmiljö

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

09 maj, 2022

En renässans för fredsprojektet

Sjuttio år av utveckling och kompromisser har gett ett på många sätt framgångsrikt EU. Historien visar att det är i tider av kris som de stora utvecklingsstegen brukar tas. Så frågan är, vad blir nästa kliv framåt för Europa? Det skriver gästkrönikör Oscar Wåglund Söderström, internationell chef, TCO.​

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

11 april, 2022

Det behöver löna sig att arbeta för sin pension

Inför den kommande vårpropositionen den 19 april har TCO ett antal förslag vad gäller pensionen. Det handlar om långsiktiga lösningar för ett hållbart arbetsliv och en höjning av pensionsrätt och pensionsavgift med bevarande av autonomi och åtskillnad från statsbudgeten.

Trygghetssystem, Pension

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

04 april, 2022

Vårbudget 2022 – i kristid

När osäkerheten är stor såväl om säkerhetsläge som ekonomisk utveckling är det viktigt att stärka vår motståndskraft. Sverige behöver rustas för omställning och utveckling. Det är nödvändigt för kompetensförsörjningen av ett växande näringsliv och välfärdens tjänster, och behöver ske såväl som stärkt försvar och säkerhet. Det vill TCO skicka med partierna nu när vårpropositionen är på intågande.

Ekonomi och tillväxt, EU, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

28 mars, 2022

Klimatomställning och jämställdhet i fokus på FN:s kvinnokommissions toppmöte

Den 25 mars avslutades det årliga två veckor långa internationella toppmötet med FN:s kvinnokommission CSW66 (den 66:e sessionen av Commission on the Status of Women). TCO:s Åsa Forsell har deltagit och skriver om några lärdomar och insikter från mötet.

Internationellt, Jämställdhet

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

24 mars, 2022

Ett pärlband av propositioner om kompetensförsörjning

Den 22 mars var sista dagen för regeringen att lämna de propositioner som riksdagen ska behandla innan riksmötets avslutande vilket innebar att mängden pressmeddelanden från Regeringskansliet nådde rekordnivåer.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

A-kassan urholkas år efter år – Så påverkas hushållens ekonomi

Den här rapporten visar hur ersättningen från a-kassan ser ut i dag och hur den urholkats över tid. Arbetslöshetsförsäkringen ersätter bara runt 60 procent av en medianlön. För tjänstemännen är a-kassan ännu lägre, cirka 50 procent av medianlönen.

Läs vidare

Rapporter

Vägen från sjukskrivning till arbete

Att komma tillbaka från en långtidssjukskrivning kan ta tid och att få rehabilitering är många gånger centralt för att snabbare kunna avsluta sjukskrivningen och börja jobba igen. I den här rapporten visar TCO att det finns betydande brister i rehabiliteringen för tjänstemän. Bristerna finns i alla sektorer men är särskilt tydliga för vissa grupper. Det handlar om kvinnliga tjänstemän i kommunal…

Läs vidare

Rapporter

Svensk a-kassa allt sämre

Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

Läs vidare

Rapporter

Hur mår skyddsombuden?

I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.