Framtidens jobb hotas av allt sämre utbildningsutbud

TCObloggar 2015-06-15

Robat Robot Windows Free Wallpaper - wallpaperest.com.

I går publicerade Dagens Nyheter en artikel om min nya TCO-rapport, Ny kunskap för nya jobb, där jag visar att utbildningsutbudet för vidareutbildning i högskola och yrkeshögskola försämrats sedan 2008. Denna utveckling sammanfaller dessvärre med att kunskapskraven på arbetsmarknaden ökar och att teknikutvecklingen ställer allt högre krav på kompetensutveckling. Om Sverige ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft och finansiera välfärden måste människor kunna ställa om till de nya jobben. TCO anordnar ett seminarium om detta under årets Almedalsvecka.

Runtom i världen förändras arbetsmarknaden i snabb takt, som en följd av teknisk utveckling och globalisering. Maskiner och mjukvara tar över arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor och det spekuleras om alltifrån förarlösa bilar till datoriserade jurister. I Sverige försvinner omkring 450 000 jobb varje år och ungefär lika många tillkommer. En stor del av de nya jobben kräver högre och ibland helt ny kompetens.

Den här utvecklingen ställer höga krav på både individen och samhället. Men den kan också innebära enorma möjligheter – om vi ser till att ge människor rätt verktyg. En nyckelfaktor för att klara omställningen är tillgång till utbildning för yrkesverksamma som vill eller behöver byta jobb. I kunskapsnationer som Sverige handlar det framför allt om eftergymnasial utbildning.

I rapporten ger jag följande argument för ökade satsningar på eftergymnasial vidareutbildning:

 

 

  • Strukturomvandling – En stor andel av jobben kan påverkas eller försvinna de kommande åren och många av de nya jobben kräver annan kompetens.

 

 

 

  • Rörlighet och produktivitet – Vidareutbildning kan bidra till att öka arbetskraftens produktivitet och rörlighet, vilket är nödvändigt om vi i framtiden ska klara välfärdens finansiering.

 

 

 

  • Högre utbildningsnivå ­– De högskoleutbildade blir allt fler och tar del av vidareutbildning i betydligt högre utsträckning än lågutbildade.

 

 

 

  • Längre arbetsliv ­– Hög utbildningsnivå och tillgång till vidareutbildning bidrar till ett längre och mer produktivt arbetsliv, vilket ökar tillväxten och minskar försörjningsbördan.

 

 

 

  • Innovationer och entreprenörskap – En hög utbildningsnivå ökar befolkningens förmåga att utveckla, ta till sig och efterfråga innovationer.

 

Med detta som utgångspunkt har jag och min kollega Lena Orpana bearbetat antagningsstatistik för omkring 300 000 utbildningar i högskolan och yrkeshögskolan under åren 2008-2014. Det som presenteras i rapporten är den första nationella undersökningen om eftergymnasial vidareutbildning för yrkesverksamma. Vi kan konstatera att det finns ett antal brister i utbildningsutbudet och att utvecklingen dessutom går åt fel håll.

 

 

  • Endast var femte antagen till högskolan finns på korta utbildningar (max ett år), en andel som dessutom minskat den tidsperiod vi studerat (2008-2014). Denna utveckling har regeringens särskilde utredare Lars Haikola kallat en ”programmifiering” av högskolan, eftersom en allt större del av utbildningsvolymen domineras av långa program som i första hand riktar sig till unga studenter. I yrkeshögskolan är andelen korta utbildningar något lägre, 17 procent.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta deltidsutbildningar i högskolan är endast 8 procent och har minskat. Inom yrkeshögskolan är andelen hälften så stor.

 

 

 

  • Andelen antagna till korta distansutbildningar är endast 7 procent inom både högskolan och yrkeshögskolan.

 

 

 

  • Andelen antagna till sommarkurser och till korta utbildningar på kväll/helg i högskolan är endast tre procent och har minskat kraftigt. Inom yrkeshögskolan saknades helt sådana utbildningar åren 2008-2014.

 

Parallellt med de ovan beskrivna förändringarna i utbildningsutbudet, har det skett en markant föryngring av studentpopulationen i högskolan (till skillnad från i yrkeshögskolan), där andelen studenter som var 35 år eller äldre minskade med hela 24 procent åren 2003-2013. Detta förklaras inte av demografiska förändringar, eftersom åldersgruppens andel av befolkningen samtidigt ökade med 8 procent.

Det är djupt bekymrande att allt detta sker samtidigt som behoven av återkommande utbildning ökar. I vår rapport föreslås därför en rad åtgärder som syftar till att vända den ovan beskrivna utvecklingen.

 

 

  • Dimensionera för yrkesverksamma

 

Snarare än fler helårsplatser på långa program kan det exempelvis röra sig om korta kurser och utbildningar på deltid, distans och kväll/helg/sommar. Detta bör givetvis åtföljas av resurstillskott och andra åtgärder för att stärka kvaliteten.

 

 

  • Ge utbildningsväsendet ett omställningsuppdrag

 

Ett omställningsuppdrag för den eftergymnasiala utbildningen bör omfatta styrmedel och aktörer på olika nivåer. Bland annat kan följande övervägas:

 

 

  • Lärosäten bör beakta yrkesverksammas behov av vidareutbildning i sitt utbildningsutbud och samråda med det regionala näringslivet, omställningsorganisationer, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter.

 

 

 

  • I högskolans resurstilldelningssystem bör vissa utbildningsformer få lägre eller slopade prestationskrav. På sikt kan ett separat resurstilldelningssystem för omställning övervägas.

 

 

 

  • I yrkeshögskolan behövs fler korta utbildningar (3-6 månader), även på kvalificerad nivå.

 

 

 

  • De centrala myndigheterna på området bör få i uppdrag att beakta vidareutbildning. Det kan exempelvis röra sig om studieinformation, stöd till utbildningsanordnarna vad gäller utbildningsutbud och antagning, samt uppföljning och redovisning av aspekter som är särskilt relevanta för yrkesverksamma.

 

 

 

  • Se över studiemedel, antagning och studievägledning

 

 

 

  • Det enskilt största hindret för yrkesverksammas vidareutbildning är antagligen studiefinansieringen. Bland annat bör regler, åldersgränser, belopp och andra delar av studiemedlet ses över.

 

 

 

  • Antagningssystemet missgynnar på olika sätt äldre yrkesverksamma. Exempelvis är arbetslivserfarenhet sedan 2007 inte längre behörighetsgrundande, lärosätena använder inte det alternativa urvalet i tillräcklig omfattning och tillgodoräknande och validering av reell kompetens fungerar dåligt.

 

 

 

  • Studievägledning och -information är mycket ensidigt anpassad efter unga som vill gå en programutbildning och saknar erfarenhet av arbetsmarknaden.

 

Om Sverige ska kunna möta de ökande kunskapskraven och den snabba förändringstakten i ekonomin, måste eftergymnasial vidareutbildning bli betydligt mer tillgänglig än idag. Detta har förts fram i omtalade böcker som "The Second Machine Age" och nyligen även påtalats i uppmärksammade debattartiklar av bland andra KTH-professorerna Hans Lööf och Pontus Braunerhjelm.

För TCO-förbundens medlemmar är detta inte bara en fråga om trygghet och anställningsbarhet – utan också om utvecklingspotential och karriärmöjligheter. Det handlar alltså inte primärt om att behålla sitt befintliga jobb så länge som möjligt, utan om möjligheten att karriärväxla, få ett nytt jobb, nya arbetsuppgifter eller nya ansvarsområden.

Det här är frågor som engagerar allt fler. Regeringen har redan en digitaliseringskommission och en analysgrupp för framtidens arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter har nyligen återupptagit förhandlingar om hur omställning och kompetensutveckling kan underlättas för yrkesverksamma, och SNS inledde tidigare i vår ett treårigt forskningsprogram om framtidens kompetensförsörjning.

Det är hög tid att vi på allvar börjar diskutera angelägna reformer av utbildningsutbud, finansiering och andra faktorer som kan underlätta yrkesverksammas omställning i arbetslivet.

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.