Försämrat studiemedel slår mot kvinnor, äldre studenter och den breddade rekryteringen

TCObloggar 2014-02-20

I dag aviserade regeringen avsevärda försämringar av studiemedlet. Bidragsdelen sänks med 300 kronor, lånedelen höjs med 1300 kronor, vilket förändrar den redan skeva 1/3-fördelningen av bidrag/lån till ungefär 1/4. Man avskaffar också avskrivningen av studielån som ej återbetalats vid 68 års ålder.

En officiell kommentar från TCOs ordförande Eva Nordmark finns här.

På sedvanligt politiskt nyspråk försökte finansminister Anders Borg mot bättre vetande på morgonens presskonferens utmåla reformen som en förbättring: "Studenterna har fått betydligt bredare möjligheter att arbeta under de senare åren och då är det också rimligt att man anpassar studiemedelssystemet till det. Det är också väldigt klokt att förbättra studiemedlen och att höja studielånet med en tusenlapp ger ju en bättre ekonomisk situation för studenterna."

Men bara en liten stund dessförinnan, på samma presskonferens, hade finansministern sagt: "Det är rimligt att man har lite tuffare regler på bidragsdelen därför att utbildning är en investering." Menar Anders Borg att det är "klokt att förbättra studiemedlen" med "tuffare regler"? Eller har han bara trasslat in sig i sina alltmer motsägelsefulla formuleringar?

I själva verket är det så att regeringen i ett slag (eller snarare tre: sänkt studiebidrag, höjt studielån och slopad avskrivning) har lyckats snickra ihop en reform som missgynnar studenter från studieovana hem och personer som börjar studera sent i livet. Två av de grupper som TCO anser att studiemedelssystemet särskilt måste beakta.

Det råkar också vara så att dessa grupper i hög grad utgörs av kvinnor. Kvinnor är i stor majoritet bland de studenter som läser långa utbildningar som leder till yrken med låga ingångslöner och dålig löneutveckling (exempelvis sjuksköterskor och lärare). Kvinnor är i stor majoritet bland studenterna som påbörjar sina studier sent i livet. Kvinnor slutbetalar dessutom sina lån i långsammare takt än männen och riskerar därmed i högre grad att drabbas av den slopade avskrivningsåldern.

Med tanke på reformens skeva könsprofil och koppling till studiemedlet, är det märkligt att ingen kommentar ännu har lämnats av det statsråd som kanske främst berörs av förslagen: Maria Arnholm (Fp), som är jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister med ansvar för studiemedelssystemet.

För en vecka sedan träffade Maria Arnholm presidiet för Sveriges förenade studentkårer. SFS framförde då att organisationen "anser att studiemedlet ska uppgå till 50 procent lån och 50 procent bidrag men ser positivt på den uttalade ambition som funnits tidigare, att studiemedlet ska bestå av 60 procent lån och 40 procent bidrag." Enligt SFS var mötet med Maria Arnholm "både intressant och givande". Man undrar hur SFS ser på det mötet idag.

Det är förvånande att regeringen med så hög svansföring lanserar ett reformpaket som så tydligt missgynnar just kvinnor (även i andra delar). Däremot är det vid det här laget inte längre förvånande att alliansens utbildningspolitik har andra syften än motverka den sociala snedrekryteringen. Sedan 2006 har man fattat ett stort antal politiska beslut som sammantagna ger en bild av att regeringen inte prioriterar breddad rekrytering. Här är några exempel:

  • - Avskaffad högskolebehörighet i gymnasieskolans yrkesprogram
  • - Avskaffad arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund till högskolan
  • - Färre platser i Komvux
  • - Rut-avdrag för läxläsning
  • - Förändringar i antagningssystemet till högskolan så att det gynnar unga som börjar plugga direkt efter gymnasiet
  • - Minskade resurser till högskolan, vilket har lett till bland annat färre utbildningsplatser och färre fristående kurser
  • Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i Sverige beskrivs på flera olika sätt i SCB:s statistik. Ett är att endast 21 procent av de unga med förgymnasialt utbildade föräldrar hade påbörjat en högskoleutbildning läsåret 2011/2012. För unga med forskarutbildade föräldrar var andelen fyra gånger så hög, hela 84 procent. Ett annat är att 36 procent av högskolenybörjarna under 35 års ålder hade högutbildade föräldrar (med minst en treårig eftergymnasial utbildning), medan motsvarande siffra för befolkningen i stort är var fjärde. Snedrekryteringen är alltså tydlig och har inte minskat på många år.

    Med tanke på bland annat ovanstående reformer och i ljuset av de kraftigt försämrade skolresultaten i PISA-undersökningen och de ökande kunskapsklyftorna mellan elever med hög- respektive lågutbildade föräldrar, är det nog tyvärr bara är en tidsfråga innan snedrekryteringen börjar öka igen. Regeringens reformer pekar sannerligen inte i rätt riktning – oavsett hur mycket man försöker få dem att framstå som "satsningar" eller "förbättringar". Detta är en fråga som borde stå högt upp på den politiska dagordningen.

    Nu har eufemismer och språkliga krumbukter mindre betydelse; studenterna låter sig inte luras. De ovanligt skarpa och samstämmiga kommentarerna från nuvarande och tidigare studentrepresentanter innehåller formuleringar som "mörkrädd", "otroligt korkat", "det är nu vi måste ryta till", "ta från de rika och ge till de fattiga", "nu är det tydligen studenternas tur att betala för skattesänkningar" och "det är skillnad på ett system som försätter studenter i stora låneskulder och på ett välfärdssystem som investerar i framtiden". Dagens studiemedelsreform kan mycket väl visa sig vara en rejäl felbedömning från regeringens sida som potentiellt kan få stora konsekvenser i valrörelsen.

    Finansministerns resonemang om att utbildning är en individuell investering tyder på en anmärkningsvärt snäv syn på den högre utbildningens värde – inte bara för individen utan också för samhället. Att motivera skärpta studiemedelsregler med att utbildning är en investering för individen innebär att man inte betraktar högskoleutbildning som en långsiktig och samhällsekonomiskt gynnsam gemensam investering.

    Men det innebär också att man avvisar tanken om att det är ett samhälleligt ansvar att minska klyftorna i samhället och öka alla människors möjligheter att skapa sig ett bättre liv, eller, för att använda ett begrepp som regeringen brukar tillämpa i arbetsmarknadspolitiken: att "sänka trösklarna" till högre utbildning. Om samhället steg för steg retirerar från ansvaret att öka tillgången till högre utbildning för alla, vilket nu sker, innebär det också att människor blir mer bundna av sin bakgrund och sina ekonomiska förutsättningar.

    Det är en politik som inte bara är samhällsekonomiskt osmart och socialt orättvis. Den är dessutom kortsiktig, trångsynt och tja, helt enkelt omodern.

    - - -

    Uppdatering 14-02-25

    Andra som skrivit om samma tema:

    Sanna Fransson på Vision, Nina Andersson Brynja på LO, Jenny Grenander på SSR, Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer, studentföreträdare på SvD Brännpunkt, Juseks studerandesektion, Sacos ordförande Göran Arrius, UNT:s ledarsida, DN:s ledarsida, Socialdemokraterna på SvD Brännpunkt, Expressens ledarsida, Metro, Moderaternas replik på SvD Brännpunkt.

     

    TCO om budgeten: Bra startpaket men mer krävs

    Regeringens budget har bra förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas.

    Läs mer

    Debatt

    Fem förslag för att reformera och rusta högskolan

    Sverige kommer att få ett av världens mest generösa system för omställning och kompetensutveckling. Nu måste högskolan rustas och reformeras för att möta arbetsmarknadens behov, skriver vi tillsammans med Saco och Svenskt Näringsliv på altinget.se

    Nyheter

    Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

    Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

    Pressmeddelanden

    Ett bra startpaket, men mer krävs för ett tryggt arbetsliv

    Regeringens budget innehåller välkomna förslag om förbättringar av arbetsmarknadspolitiken och sjukförsäkringen. Men flera centrala förslag saknas, bland annat ett utbildningsutbud som matchar tjänstemännens behov av kompetensutveckling.

    Debatt

    TCO: Försvara demokratin mot nutidens hot

    I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati. I dag är det lätt att ta demokratin för given, men vi får inte blunda för de utmaningar och hot som kräver åtgärder här och nu.

    Nyheter

    TCO lanserar nytt EU-politiskt program

    Under den senaste tiden har EU-samarbetet och våra gemensamma värden satts på prov. Pandemin visade tydligt vilken viktig roll Europasamarbetet har att spela i en kris, men blottade även EU:s svagheter. Idag står EU-samarbetet inför fortsatt stora utmaningar. TCO väljer därför att lansera ett nytt EU-politiskt program.

    Pressmeddelanden

    Positivt för TCO-medlemmar med stärkt sjukförsäkring

    Regeringen presenterade på onsdagen ett antal förändringar i sjukförsäkringen. Det handlar bland annat om att ett höjt tak i sjukförsäkringen, att fler ska kunna fullfölja sin rehabilitering även om de når dag 365 och ändrade regler för äldre som ska få sin arbetsförmåga. TCO förväntar sig nu ett brett stöd i riksdagen för förslagen.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    18 augusti, 2021

    Ta vara på distansrevolutionen!

    Nu är många av oss tillbaka i arbetsvardagen igen. Efter en sommar med sol och värme regnar det utanför rutan och vardagslunken är här. På många sätt skönt. Men fortsatt ser arbetsvardagen inte ut som den gjorde innan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan. Pandemin inte över. Och förändringen av arbetslivet under den här tiden har skyndats på rejält. En distansrevolution är här. Och följderna av den kommer i grunden förändra vårt sätt att organisera arbetet.

    Arbetsmiljö, Corona

    Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

    15 september, 2021

    EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

    Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    03 september, 2021

    Arbetsrelaterade besvär

    Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

    Arbetsmiljö, Trygghetssystem

    Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

    02 september, 2021

    Fortsatt distansarbete efter pandemin – risk eller möjlighet för jämställdheten?

    På ledarplats tar man upp att distansarbetet under pandemin har gett oss en jämställdhetsnyckel. Men en utveckling mot att främst kvinnor kommer att arbeta på distans framöver är inte automatiskt en lösning eller en renodlad förbättring för jämställdheten.

    Jämställdhet, Distansarbete

    Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

    26 augusti, 2021

    Håll ögonen på budgetbollen

    Idag höll finansminister Magdalena Andersson den sedvanliga pressträffen på Harpsund om det ekonomiska läget och inriktningen på budgetpropositionen. Läget är fortfarande osedvanligt osäkert, inte minst därför att trots allt ingen vet vart smittspridningen tar vägen. Det är därför viktigt att inriktningen i hög grad handlar om strukturellt riktiga insatser för ekonomins återhämtning samtidigt som politiken fortfarande behöver vara ytterst snabbfotad om förutsättningarna förändras.

    A-kassan, Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    20 augusti, 2021

    Intressanta förslag från en efterlängtad utredning

    Idag presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) av Samuel Engblom, särskild utredare. Betänkandet innehåller många intressanta förslag som tillsammans ökar fokus på prevention och rehabilitering, och ökar möjligheterna för dem som helt saknar arbetsförmåga trots rehabilitering att få sjukersättning. Nu ska förslagen remissbehandlas – och därefter är det upp till politikerna.

    Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

    Gå till TCO bloggar

    Seminarier och event

    8 Oktober

    Fredag 8 oktober 09:00 - 10:00 |

    En nystart för den fria rörligheten

    Varmt välkommen till ett digitalt seminarium anordnat av TCO på temat ”En nystart för den fria rörligheten”

    Läs mer Anmäl dig här

    Se alla event

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Från riskfaktorer till friskfaktorer

    Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

    Läs vidare

    Rapporter

    Från jämställda par till ojämställda föräldrar

    Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

    Läs vidare

    Rapporter

    Livspusslet under coronapandemin

    Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

    Läs vidare

    Rapporter

    Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

    Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.