Försämrat studiemedel slår mot kvinnor, äldre studenter och den breddade rekryteringen

TCObloggar 2014-02-20

I dag aviserade regeringen avsevärda försämringar av studiemedlet. Bidragsdelen sänks med 300 kronor, lånedelen höjs med 1300 kronor, vilket förändrar den redan skeva 1/3-fördelningen av bidrag/lån till ungefär 1/4. Man avskaffar också avskrivningen av studielån som ej återbetalats vid 68 års ålder.

En officiell kommentar från TCOs ordförande Eva Nordmark finns här.

På sedvanligt politiskt nyspråk försökte finansminister Anders Borg mot bättre vetande på morgonens presskonferens utmåla reformen som en förbättring: "Studenterna har fått betydligt bredare möjligheter att arbeta under de senare åren och då är det också rimligt att man anpassar studiemedelssystemet till det. Det är också väldigt klokt att förbättra studiemedlen och att höja studielånet med en tusenlapp ger ju en bättre ekonomisk situation för studenterna."

Men bara en liten stund dessförinnan, på samma presskonferens, hade finansministern sagt: "Det är rimligt att man har lite tuffare regler på bidragsdelen därför att utbildning är en investering." Menar Anders Borg att det är "klokt att förbättra studiemedlen" med "tuffare regler"? Eller har han bara trasslat in sig i sina alltmer motsägelsefulla formuleringar?

I själva verket är det så att regeringen i ett slag (eller snarare tre: sänkt studiebidrag, höjt studielån och slopad avskrivning) har lyckats snickra ihop en reform som missgynnar studenter från studieovana hem och personer som börjar studera sent i livet. Två av de grupper som TCO anser att studiemedelssystemet särskilt måste beakta.

Det råkar också vara så att dessa grupper i hög grad utgörs av kvinnor. Kvinnor är i stor majoritet bland de studenter som läser långa utbildningar som leder till yrken med låga ingångslöner och dålig löneutveckling (exempelvis sjuksköterskor och lärare). Kvinnor är i stor majoritet bland studenterna som påbörjar sina studier sent i livet. Kvinnor slutbetalar dessutom sina lån i långsammare takt än männen och riskerar därmed i högre grad att drabbas av den slopade avskrivningsåldern.

Med tanke på reformens skeva könsprofil och koppling till studiemedlet, är det märkligt att ingen kommentar ännu har lämnats av det statsråd som kanske främst berörs av förslagen: Maria Arnholm (Fp), som är jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister med ansvar för studiemedelssystemet.

För en vecka sedan träffade Maria Arnholm presidiet för Sveriges förenade studentkårer. SFS framförde då att organisationen "anser att studiemedlet ska uppgå till 50 procent lån och 50 procent bidrag men ser positivt på den uttalade ambition som funnits tidigare, att studiemedlet ska bestå av 60 procent lån och 40 procent bidrag." Enligt SFS var mötet med Maria Arnholm "både intressant och givande". Man undrar hur SFS ser på det mötet idag.

Det är förvånande att regeringen med så hög svansföring lanserar ett reformpaket som så tydligt missgynnar just kvinnor (även i andra delar). Däremot är det vid det här laget inte längre förvånande att alliansens utbildningspolitik har andra syften än motverka den sociala snedrekryteringen. Sedan 2006 har man fattat ett stort antal politiska beslut som sammantagna ger en bild av att regeringen inte prioriterar breddad rekrytering. Här är några exempel:

  • - Avskaffad högskolebehörighet i gymnasieskolans yrkesprogram
  • - Avskaffad arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund till högskolan
  • - Färre platser i Komvux
  • - Rut-avdrag för läxläsning
  • - Förändringar i antagningssystemet till högskolan så att det gynnar unga som börjar plugga direkt efter gymnasiet
  • - Minskade resurser till högskolan, vilket har lett till bland annat färre utbildningsplatser och färre fristående kurser
  • Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i Sverige beskrivs på flera olika sätt i SCB:s statistik. Ett är att endast 21 procent av de unga med förgymnasialt utbildade föräldrar hade påbörjat en högskoleutbildning läsåret 2011/2012. För unga med forskarutbildade föräldrar var andelen fyra gånger så hög, hela 84 procent. Ett annat är att 36 procent av högskolenybörjarna under 35 års ålder hade högutbildade föräldrar (med minst en treårig eftergymnasial utbildning), medan motsvarande siffra för befolkningen i stort är var fjärde. Snedrekryteringen är alltså tydlig och har inte minskat på många år.

    Med tanke på bland annat ovanstående reformer och i ljuset av de kraftigt försämrade skolresultaten i PISA-undersökningen och de ökande kunskapsklyftorna mellan elever med hög- respektive lågutbildade föräldrar, är det nog tyvärr bara är en tidsfråga innan snedrekryteringen börjar öka igen. Regeringens reformer pekar sannerligen inte i rätt riktning – oavsett hur mycket man försöker få dem att framstå som "satsningar" eller "förbättringar". Detta är en fråga som borde stå högt upp på den politiska dagordningen.

    Nu har eufemismer och språkliga krumbukter mindre betydelse; studenterna låter sig inte luras. De ovanligt skarpa och samstämmiga kommentarerna från nuvarande och tidigare studentrepresentanter innehåller formuleringar som "mörkrädd", "otroligt korkat", "det är nu vi måste ryta till", "ta från de rika och ge till de fattiga", "nu är det tydligen studenternas tur att betala för skattesänkningar" och "det är skillnad på ett system som försätter studenter i stora låneskulder och på ett välfärdssystem som investerar i framtiden". Dagens studiemedelsreform kan mycket väl visa sig vara en rejäl felbedömning från regeringens sida som potentiellt kan få stora konsekvenser i valrörelsen.

    Finansministerns resonemang om att utbildning är en individuell investering tyder på en anmärkningsvärt snäv syn på den högre utbildningens värde – inte bara för individen utan också för samhället. Att motivera skärpta studiemedelsregler med att utbildning är en investering för individen innebär att man inte betraktar högskoleutbildning som en långsiktig och samhällsekonomiskt gynnsam gemensam investering.

    Men det innebär också att man avvisar tanken om att det är ett samhälleligt ansvar att minska klyftorna i samhället och öka alla människors möjligheter att skapa sig ett bättre liv, eller, för att använda ett begrepp som regeringen brukar tillämpa i arbetsmarknadspolitiken: att "sänka trösklarna" till högre utbildning. Om samhället steg för steg retirerar från ansvaret att öka tillgången till högre utbildning för alla, vilket nu sker, innebär det också att människor blir mer bundna av sin bakgrund och sina ekonomiska förutsättningar.

    Det är en politik som inte bara är samhällsekonomiskt osmart och socialt orättvis. Den är dessutom kortsiktig, trångsynt och tja, helt enkelt omodern.

    - - -

    Uppdatering 14-02-25

    Andra som skrivit om samma tema:

    Sanna Fransson på Vision, Nina Andersson Brynja på LO, Jenny Grenander på SSR, Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer, studentföreträdare på SvD Brännpunkt, Juseks studerandesektion, Sacos ordförande Göran Arrius, UNT:s ledarsida, DN:s ledarsida, Socialdemokraterna på SvD Brännpunkt, Expressens ledarsida, Metro, Moderaternas replik på SvD Brännpunkt.

     

    TCO säger nej till las-utredningen - parterna har löst det

    TCO lämnar idag in sitt remissvar på den så kallade las-utredningen. Hela betänkandet avstyrks.

    Läs mer

    Debatt

    Parterna har löst las-problemet, Löfven

    Remisstiden för den så kallade las-utredningen löper ut på måndag. Vi har två huvudsakliga invändningar mot att utredningen överhuvudtaget tillsattes, skriver Therese Svanström på Aftonbladet.se

    Nyheter

    Checklista - Tänk på det här när ni går tillbaka till arbetsplatsen

    Till Skyddsombudens dag den 21 oktober 2020 har TCO och TCO-förbundens arbetsmiljönätverk tillsammans tagit fram en checklista för skyddsombud och arbetsmiljöombud. Checklistan innehåller råd och stöd inför återgång till arbetsplatsen för dem som har jobbat hemifrån under pandemin.

    Pressmeddelanden

    TCO säger nej till las-utredningen - parterna har löst det

    TCO lämnar idag in sitt remissvar på den så kallade las-utredningen. Hela betänkandet avstyrks. Om regeringen vill göra förändringar i det lagstadgade anställningsskyddet måste den gå vidare med de avtal och överenskommelser som finns mellan parterna på arbetsmarknaden.

    Debatt

    Ge a-kassa till studenter som söker jobb

    Ge arbetssökande studenter en rimlig möjlighet att avsluta sina studier och samtidigt söka jobb. Högre utbildning måste uppmuntras. Därför vil lvi se att a-kassan moderniseras på så sätt att den som slutfört eftergymnasiala studier ska få chansen att under några månader och med en grundersättning söka jobb som man har skaffat sig utbildning för, skriver TCO tillsammans med SFS i UNT.

    Nyheter

    Det här vill vi se i regeringens nya arbetsmiljöstrategi

    Regeringens arbetsmiljöstrategi löper ut vid årsskiftet. Strategin innehåller regeringens prioriteringar på arbetsmiljöområdet de kommande åren. TCO vill särskilt betona att arbetsmiljöarbetet endast fungerar i samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud och att många arbetsplatser måste jobba mer med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

    Pressmeddelanden

    TCO kommenterar frågan om anställningsskyddet i framtiden

    TCO ser fortsatt allvarligt på statlig inblandning i frågor som arbetsmarknadens parter är bäst lämpade att sköta. Det är endast genom kollektivavtal som långsiktigt hållbara lösningar kan nås. Därför är TCO:s uppfattning fortfarande att regeringen inte kan gå vidare med LAS-utredningens förslag.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    09 oktober, 2020

    Kompromisskampen 2020

    I onsdags var det äntligen dags igen! Då gjorde Sveriges ungdomsförbund för femte året i rad upp i Kompromisskampen. Normalt sett sker det i Almedalen men vi, som så många andra, fick ställa om.

    Partsmodellen

    Sofia Råsmar - EU-jurist

    16 oktober, 2020

    Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) fyller 1 år!

    Europeiska arbetsmyndigheten fyller 1 år idag, det är värt att uppmärksammas. Myndigheten slog upp portarna den 16 oktober 2019 i Bratislava (eller nåja myndigheten startade åtminstone officiellt sitt arbete då och så snart läget i omvärlden tillåter ska den finnas på plats fysiskt i Bratislava).

    EU

    Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

    12 oktober, 2020

    Premiepensionens insättningsgaranti

    Pensionsmyndighetens arbete med att minimera skadorna för pensionsspararna efter fondbolagsskandalerna ger resultat. Samtidigt ökar kontrollen av fonderna och förvalsalternativet görs om. Men spararna kan ändå vara betjänta av en insättningsgaranti.

    Trygghetssystem, Pension

    Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

    05 oktober, 2020

    Inkomstpensionen behöver höjas - inom ramen för pensionssystemet

    Pensionsgruppens förslag till inkomstpensionstillägg från i våras finns även med i budgetpropositionen för 2021. Förslaget har mötts av stark kritik för att man inte vårdar och värnar pensionssystemet, utan river upp, krånglar till och skapar administrativa problem. Kritiken är berättigad, även om det inte alls är fel att vilja höja pensionerna. Haken är att det behöver göras i pensionssystemet, inte via statsbudgeten.

    Trygghetssystem, Pension

    Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

    30 september, 2020

    Ett viktigt steg i rätt riktning som behöver åtföljas av fler

    Ökade möjligheter till utveckling och omställning genom hela arbetslivet är en fråga som ligger som ett raster över det mesta som vi tar oss för i TCO – oavsett om det handlar om arbetsmiljö, trygghetssystem, pensioner, utbildning, jämställdhet eller arbetsmarknadspolitik.

    Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Omställning och utbildning

    Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

    25 september, 2020

    Budgeten saknar besked om en skattereform

    En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

    Ekonomi och tillväxt, Skattereform

    Gå till TCO bloggar

    Seminarier och event

    5 November

    Torsdag 5 november 11:00 - 12:00 |

    Vi som jobbade hemma

    Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna.

    Läs mer Anmäl dig här så får du en länk till livesändningen!

    Se alla event

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

    Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

    Läs vidare

    Rapporter

    Vidareutbildning, varför och för vad?

    Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

    Läs vidare

    Rapporter

    Tryggheten, staten och partsmodellen 2

    Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

    Läs vidare

    Rapporter

    Får tjänstemännen ihop livspusslet?

    Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.