Försämrat studiemedel slår mot kvinnor, äldre studenter och den breddade rekryteringen

TCObloggar 2014-02-20

I dag aviserade regeringen avsevärda försämringar av studiemedlet. Bidragsdelen sänks med 300 kronor, lånedelen höjs med 1300 kronor, vilket förändrar den redan skeva 1/3-fördelningen av bidrag/lån till ungefär 1/4. Man avskaffar också avskrivningen av studielån som ej återbetalats vid 68 års ålder.

En officiell kommentar från TCOs ordförande Eva Nordmark finns här.

På sedvanligt politiskt nyspråk försökte finansminister Anders Borg mot bättre vetande på morgonens presskonferens utmåla reformen som en förbättring: "Studenterna har fått betydligt bredare möjligheter att arbeta under de senare åren och då är det också rimligt att man anpassar studiemedelssystemet till det. Det är också väldigt klokt att förbättra studiemedlen och att höja studielånet med en tusenlapp ger ju en bättre ekonomisk situation för studenterna."

Men bara en liten stund dessförinnan, på samma presskonferens, hade finansministern sagt: "Det är rimligt att man har lite tuffare regler på bidragsdelen därför att utbildning är en investering." Menar Anders Borg att det är "klokt att förbättra studiemedlen" med "tuffare regler"? Eller har han bara trasslat in sig i sina alltmer motsägelsefulla formuleringar?

I själva verket är det så att regeringen i ett slag (eller snarare tre: sänkt studiebidrag, höjt studielån och slopad avskrivning) har lyckats snickra ihop en reform som missgynnar studenter från studieovana hem och personer som börjar studera sent i livet. Två av de grupper som TCO anser att studiemedelssystemet särskilt måste beakta.

Det råkar också vara så att dessa grupper i hög grad utgörs av kvinnor. Kvinnor är i stor majoritet bland de studenter som läser långa utbildningar som leder till yrken med låga ingångslöner och dålig löneutveckling (exempelvis sjuksköterskor och lärare). Kvinnor är i stor majoritet bland studenterna som påbörjar sina studier sent i livet. Kvinnor slutbetalar dessutom sina lån i långsammare takt än männen och riskerar därmed i högre grad att drabbas av den slopade avskrivningsåldern.

Med tanke på reformens skeva könsprofil och koppling till studiemedlet, är det märkligt att ingen kommentar ännu har lämnats av det statsråd som kanske främst berörs av förslagen: Maria Arnholm (Fp), som är jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister med ansvar för studiemedelssystemet.

För en vecka sedan träffade Maria Arnholm presidiet för Sveriges förenade studentkårer. SFS framförde då att organisationen "anser att studiemedlet ska uppgå till 50 procent lån och 50 procent bidrag men ser positivt på den uttalade ambition som funnits tidigare, att studiemedlet ska bestå av 60 procent lån och 40 procent bidrag." Enligt SFS var mötet med Maria Arnholm "både intressant och givande". Man undrar hur SFS ser på det mötet idag.

Det är förvånande att regeringen med så hög svansföring lanserar ett reformpaket som så tydligt missgynnar just kvinnor (även i andra delar). Däremot är det vid det här laget inte längre förvånande att alliansens utbildningspolitik har andra syften än motverka den sociala snedrekryteringen. Sedan 2006 har man fattat ett stort antal politiska beslut som sammantagna ger en bild av att regeringen inte prioriterar breddad rekrytering. Här är några exempel:

  • - Avskaffad högskolebehörighet i gymnasieskolans yrkesprogram
  • - Avskaffad arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund till högskolan
  • - Färre platser i Komvux
  • - Rut-avdrag för läxläsning
  • - Förändringar i antagningssystemet till högskolan så att det gynnar unga som börjar plugga direkt efter gymnasiet
  • - Minskade resurser till högskolan, vilket har lett till bland annat färre utbildningsplatser och färre fristående kurser
  • Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i Sverige beskrivs på flera olika sätt i SCB:s statistik. Ett är att endast 21 procent av de unga med förgymnasialt utbildade föräldrar hade påbörjat en högskoleutbildning läsåret 2011/2012. För unga med forskarutbildade föräldrar var andelen fyra gånger så hög, hela 84 procent. Ett annat är att 36 procent av högskolenybörjarna under 35 års ålder hade högutbildade föräldrar (med minst en treårig eftergymnasial utbildning), medan motsvarande siffra för befolkningen i stort är var fjärde. Snedrekryteringen är alltså tydlig och har inte minskat på många år.

    Med tanke på bland annat ovanstående reformer och i ljuset av de kraftigt försämrade skolresultaten i PISA-undersökningen och de ökande kunskapsklyftorna mellan elever med hög- respektive lågutbildade föräldrar, är det nog tyvärr bara är en tidsfråga innan snedrekryteringen börjar öka igen. Regeringens reformer pekar sannerligen inte i rätt riktning – oavsett hur mycket man försöker få dem att framstå som "satsningar" eller "förbättringar". Detta är en fråga som borde stå högt upp på den politiska dagordningen.

    Nu har eufemismer och språkliga krumbukter mindre betydelse; studenterna låter sig inte luras. De ovanligt skarpa och samstämmiga kommentarerna från nuvarande och tidigare studentrepresentanter innehåller formuleringar som "mörkrädd", "otroligt korkat", "det är nu vi måste ryta till", "ta från de rika och ge till de fattiga", "nu är det tydligen studenternas tur att betala för skattesänkningar" och "det är skillnad på ett system som försätter studenter i stora låneskulder och på ett välfärdssystem som investerar i framtiden". Dagens studiemedelsreform kan mycket väl visa sig vara en rejäl felbedömning från regeringens sida som potentiellt kan få stora konsekvenser i valrörelsen.

    Finansministerns resonemang om att utbildning är en individuell investering tyder på en anmärkningsvärt snäv syn på den högre utbildningens värde – inte bara för individen utan också för samhället. Att motivera skärpta studiemedelsregler med att utbildning är en investering för individen innebär att man inte betraktar högskoleutbildning som en långsiktig och samhällsekonomiskt gynnsam gemensam investering.

    Men det innebär också att man avvisar tanken om att det är ett samhälleligt ansvar att minska klyftorna i samhället och öka alla människors möjligheter att skapa sig ett bättre liv, eller, för att använda ett begrepp som regeringen brukar tillämpa i arbetsmarknadspolitiken: att "sänka trösklarna" till högre utbildning. Om samhället steg för steg retirerar från ansvaret att öka tillgången till högre utbildning för alla, vilket nu sker, innebär det också att människor blir mer bundna av sin bakgrund och sina ekonomiska förutsättningar.

    Det är en politik som inte bara är samhällsekonomiskt osmart och socialt orättvis. Den är dessutom kortsiktig, trångsynt och tja, helt enkelt omodern.

    - - -

    Uppdatering 14-02-25

    Andra som skrivit om samma tema:

    Sanna Fransson på Vision, Nina Andersson Brynja på LO, Jenny Grenander på SSR, Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer, studentföreträdare på SvD Brännpunkt, Juseks studerandesektion, Sacos ordförande Göran Arrius, UNT:s ledarsida, DN:s ledarsida, Socialdemokraterna på SvD Brännpunkt, Expressens ledarsida, Metro, Moderaternas replik på SvD Brännpunkt.

     

    Välkommet räddningspaket för arbetstagare

    TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

    Läs mer

    Debatt

    Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

    Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

    Nyheter

    Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

    4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

    Pressmeddelanden

    Välkommet räddningspaket för arbetstagare

    Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

    Debatt

    Glöm inte bort EU i budgetstriden

    Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

    Nyheter

    Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

    TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

    Pressmeddelanden

    TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

    Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    03 april, 2020

    Att hålla ihop och att hålla i

    Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

    Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

    01 april, 2020

    Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

    Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

    Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

    Maria Ahrengart - Nationalekonom

    31 mars, 2020

    Var så trygg du kan i otrygga tider

    Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

    Arbetsmarknad, Trygghetssystem

    Maria Ahrengart - Nationalekonom

    30 mars, 2020

    Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

    Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

    A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    30 mars, 2020

    Ökad trygghet och bättre omställning

    Idag presenterade regeringen och samarbetspartierna äntligen ett stort paket med åtgärder som riktar sig till arbetstagarna.

    A-kassan, Omställning och utbildning

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    27 mars, 2020

    Konstruktiv ton trots svåra tider

    Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

    A-kassan

    Gå till TCO bloggar

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Får tjänstemännen ihop livspusslet?

    Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

    Läs vidare

    Rapporter

    Var rädd om RUT!

    TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

    Läs vidare

    Rapporter

    Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

    Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

    Läs vidare

    Rapporter

    Att använda bostäderna bättre

    I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.