Försämrat studiemedel slår mot kvinnor, äldre studenter och den breddade rekryteringen

TCObloggar 2014-02-20

I dag aviserade regeringen avsevärda försämringar av studiemedlet. Bidragsdelen sänks med 300 kronor, lånedelen höjs med 1300 kronor, vilket förändrar den redan skeva 1/3-fördelningen av bidrag/lån till ungefär 1/4. Man avskaffar också avskrivningen av studielån som ej återbetalats vid 68 års ålder.

En officiell kommentar från TCOs ordförande Eva Nordmark finns här.

På sedvanligt politiskt nyspråk försökte finansminister Anders Borg mot bättre vetande på morgonens presskonferens utmåla reformen som en förbättring: "Studenterna har fått betydligt bredare möjligheter att arbeta under de senare åren och då är det också rimligt att man anpassar studiemedelssystemet till det. Det är också väldigt klokt att förbättra studiemedlen och att höja studielånet med en tusenlapp ger ju en bättre ekonomisk situation för studenterna."

Men bara en liten stund dessförinnan, på samma presskonferens, hade finansministern sagt: "Det är rimligt att man har lite tuffare regler på bidragsdelen därför att utbildning är en investering." Menar Anders Borg att det är "klokt att förbättra studiemedlen" med "tuffare regler"? Eller har han bara trasslat in sig i sina alltmer motsägelsefulla formuleringar?

I själva verket är det så att regeringen i ett slag (eller snarare tre: sänkt studiebidrag, höjt studielån och slopad avskrivning) har lyckats snickra ihop en reform som missgynnar studenter från studieovana hem och personer som börjar studera sent i livet. Två av de grupper som TCO anser att studiemedelssystemet särskilt måste beakta.

Det råkar också vara så att dessa grupper i hög grad utgörs av kvinnor. Kvinnor är i stor majoritet bland de studenter som läser långa utbildningar som leder till yrken med låga ingångslöner och dålig löneutveckling (exempelvis sjuksköterskor och lärare). Kvinnor är i stor majoritet bland studenterna som påbörjar sina studier sent i livet. Kvinnor slutbetalar dessutom sina lån i långsammare takt än männen och riskerar därmed i högre grad att drabbas av den slopade avskrivningsåldern.

Med tanke på reformens skeva könsprofil och koppling till studiemedlet, är det märkligt att ingen kommentar ännu har lämnats av det statsråd som kanske främst berörs av förslagen: Maria Arnholm (Fp), som är jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister med ansvar för studiemedelssystemet.

För en vecka sedan träffade Maria Arnholm presidiet för Sveriges förenade studentkårer. SFS framförde då att organisationen "anser att studiemedlet ska uppgå till 50 procent lån och 50 procent bidrag men ser positivt på den uttalade ambition som funnits tidigare, att studiemedlet ska bestå av 60 procent lån och 40 procent bidrag." Enligt SFS var mötet med Maria Arnholm "både intressant och givande". Man undrar hur SFS ser på det mötet idag.

Det är förvånande att regeringen med så hög svansföring lanserar ett reformpaket som så tydligt missgynnar just kvinnor (även i andra delar). Däremot är det vid det här laget inte längre förvånande att alliansens utbildningspolitik har andra syften än motverka den sociala snedrekryteringen. Sedan 2006 har man fattat ett stort antal politiska beslut som sammantagna ger en bild av att regeringen inte prioriterar breddad rekrytering. Här är några exempel:

  • - Avskaffad högskolebehörighet i gymnasieskolans yrkesprogram
  • - Avskaffad arbetslivserfarenhet som behörighetsgrund till högskolan
  • - Färre platser i Komvux
  • - Rut-avdrag för läxläsning
  • - Förändringar i antagningssystemet till högskolan så att det gynnar unga som börjar plugga direkt efter gymnasiet
  • - Minskade resurser till högskolan, vilket har lett till bland annat färre utbildningsplatser och färre fristående kurser
  • Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i Sverige beskrivs på flera olika sätt i SCB:s statistik. Ett är att endast 21 procent av de unga med förgymnasialt utbildade föräldrar hade påbörjat en högskoleutbildning läsåret 2011/2012. För unga med forskarutbildade föräldrar var andelen fyra gånger så hög, hela 84 procent. Ett annat är att 36 procent av högskolenybörjarna under 35 års ålder hade högutbildade föräldrar (med minst en treårig eftergymnasial utbildning), medan motsvarande siffra för befolkningen i stort är var fjärde. Snedrekryteringen är alltså tydlig och har inte minskat på många år.

    Med tanke på bland annat ovanstående reformer och i ljuset av de kraftigt försämrade skolresultaten i PISA-undersökningen och de ökande kunskapsklyftorna mellan elever med hög- respektive lågutbildade föräldrar, är det nog tyvärr bara är en tidsfråga innan snedrekryteringen börjar öka igen. Regeringens reformer pekar sannerligen inte i rätt riktning – oavsett hur mycket man försöker få dem att framstå som "satsningar" eller "förbättringar". Detta är en fråga som borde stå högt upp på den politiska dagordningen.

    Nu har eufemismer och språkliga krumbukter mindre betydelse; studenterna låter sig inte luras. De ovanligt skarpa och samstämmiga kommentarerna från nuvarande och tidigare studentrepresentanter innehåller formuleringar som "mörkrädd", "otroligt korkat", "det är nu vi måste ryta till", "ta från de rika och ge till de fattiga", "nu är det tydligen studenternas tur att betala för skattesänkningar" och "det är skillnad på ett system som försätter studenter i stora låneskulder och på ett välfärdssystem som investerar i framtiden". Dagens studiemedelsreform kan mycket väl visa sig vara en rejäl felbedömning från regeringens sida som potentiellt kan få stora konsekvenser i valrörelsen.

    Finansministerns resonemang om att utbildning är en individuell investering tyder på en anmärkningsvärt snäv syn på den högre utbildningens värde – inte bara för individen utan också för samhället. Att motivera skärpta studiemedelsregler med att utbildning är en investering för individen innebär att man inte betraktar högskoleutbildning som en långsiktig och samhällsekonomiskt gynnsam gemensam investering.

    Men det innebär också att man avvisar tanken om att det är ett samhälleligt ansvar att minska klyftorna i samhället och öka alla människors möjligheter att skapa sig ett bättre liv, eller, för att använda ett begrepp som regeringen brukar tillämpa i arbetsmarknadspolitiken: att "sänka trösklarna" till högre utbildning. Om samhället steg för steg retirerar från ansvaret att öka tillgången till högre utbildning för alla, vilket nu sker, innebär det också att människor blir mer bundna av sin bakgrund och sina ekonomiska förutsättningar.

    Det är en politik som inte bara är samhällsekonomiskt osmart och socialt orättvis. Den är dessutom kortsiktig, trångsynt och tja, helt enkelt omodern.

    - - -

    Uppdatering 14-02-25

    Andra som skrivit om samma tema:

    Sanna Fransson på Vision, Nina Andersson Brynja på LO, Jenny Grenander på SSR, Lisa Bondesson på Sveriges Ingenjörer, studentföreträdare på SvD Brännpunkt, Juseks studerandesektion, Sacos ordförande Göran Arrius, UNT:s ledarsida, DN:s ledarsida, Socialdemokraterna på SvD Brännpunkt, Expressens ledarsida, Metro, Moderaternas replik på SvD Brännpunkt.

     

    Rättvis klimatomställning är en facklig uppgift

    Tillsammans med Global utmaning lanserar vi ett utbildningspaket om klimatomställningen. För vi i facket är en viktig del i den gröna omställningen. 

    Läs mer

    Debatt

    Regeringen måste föra en tydlig svensk linje i EU

    Vi har ett tydligt budskap till regeringen om vad som bör utgöra kärnan i Sveriges EU-arbete under året. Ett demokratiskt EU som bidrar till den gröna och digitala omställningen, och där kompetensutveckling, jämställdhet och partssamverkan står i fokus. Det skriver Therese Svanström, ordförande TCO​ på Europaportalen.

    Nyheter

    Mer krävs för att stärka välfärden

    Idag presenterade Välfärdskommissionen sin slutrapport om hur välfärden ska stärkas. Åtgärderna som presenteras är en bra början, men TCO vill se kraftfullare och mer långtgående reformer.

    Pressmeddelanden

    Fackliga organisationer i Välfärdskommissionen: Mer krävs för att stärka välfärden

    Idag presenterar Välfärdskommissionen sin slutredovisning som innehåller 29 förslag på åtgärder för att stärka kommuners och regioners förmåga att leverera välfärdstjänster av god kvalitet. De fackliga organisationer som ingått i kommissionen tycker att åtgärderna är en god början men efterlyser mer kraftfulla och långtgående reformer.

    Debatt

    Övervakningen i arbetslivet ökar – behövs ny lag

    Varannan tjänsteman tycker att övervakningen i arbetslivet ökat de senaste fem åren. Men trots att vi arbetar alltmer digitalt saknas lagstiftning som skyddar den personliga integriteten i arbetslivet. Nu måste regeringen snabbt lägga fram en ny rättighetslagstiftning, skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i Altinget.

    Nyheter

    Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

    TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

    Pressmeddelanden

    Bättre utbildningsmöjligheter kan minska brist på arbetskraft

    Bristen på arbetskraft har ökat kraftigt enligt Arbetsförmedlingens nya prognos som presenterades idag. TCO efterlyser bättre utbildningsmöjligheter för yrkesverksamma tjänstemän och tydligare koppling mellan utbildning och arbetsmarknad som viktiga åtgärder framöver.

    Gå till Aktuellt

    TCO bloggar

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    28 januari, 2022

    Rättvis klimatomställning - en facklig uppgift

    En av Sveriges - och världens - största folkrörelser är facket. Runt om i landet på alla typer av arbetsplatser, i alla sektorer och branscher finns människor som valt att vara medlemmar och förtroendevalda. Därför att de tror på vår grundläggande idé – med kraften bakom mångas stöd och engagemang kan vi göra skillnad. Därför är vi fackliga organisationer också viktiga i många stora frågor där samhället behöver förändras och där arbetsplatserna är viktiga arenor.

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    13 januari, 2022

    Stå upp för demokratin under valåret 2022!

    Riksdagsåret rivstartade igår med partiledardebatt i riksdagen. Ett år då vi också går in i ett valår. För precis 100 år sedan – 10 januari 1922 - tog de första kvinnorna plats i Sveriges riksdag och vi har det gångna året firat att vår demokrati nu har 100 år på nacken. Det ska vi vara stolta och glada över. Men vi måste också inse att hundra år är en kort tid i mänsklig historia. Demokratin är inget vi kan ta för givet, den måste vinnas varje dag. Genom de sätt på vilket vi agerar och genom det politiska systemets ansvarstagande.

    Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

    13 januari, 2022

    Politiker – upp till bevis om rehabiliteringen!

    TCO lämnade den 22 december förra året sitt remissvar på slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från Utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering. TCO ställde sig positiv till utredningens förslag. Men medan förslagen kring sjuk- och aktivitetsersättning kan vara politiskt omstridda borde den politiska enigheten kring förslagen som rör förebyggande insatser och rehabilitering vara desto större. Åtminstone om man tar politikerna själva på orden.

    Trygghetssystem, Sjukförsäkringen

    Therese Svanström - Ordförande TCO

    22 december, 2021

    Julhälsningar från TCO

    Året som gått har inneburit flera stora framgångar för TCO. I statsbudgeten för nästa år finns det till exempel medel för att genomföra avsevärda förbättringar i sjukförsäkringen. Det höjda taket i a-kassan finns också kvar nästa år, vilket är positivt.

    Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

    21 december, 2021

    EU-suveränitet och jobb i fokus under franska ordförandeskapet

    Massor av viktiga frågor står på agendan när Frankrike på nyårsnatten tar över ordförandeklubban i EU från Slovenien. President Macron prioriterar ett "suveränt Europa", minimilöner och förändrade budgetregler. TCO:s medskick är tydligt: istället för klåfingriga minimilöneregler vi vill se satsningar på kompetensutveckling, jämställdhet, partssamverkan och en fortsatt öppen handelspolitik. Och att EU slår vakt om den fria rörligheten. Det är så vi lyckas med den gröna omställningen och bidrar till nya, trygga jobb i hela Europa.

    Lise Donovan - Jurist

    17 december, 2021

    Ny visselblåsarlag här – men saknar svar i centrala frågor

    I dag, den 17 december 2021, börjar en ny visselblåsarlag att gälla. Den nya lagen bygger på ett EU-direktiv och ersätter den visselblåsarlag som kom för fem år sedan, men som levt ett mycket undanskymt liv. Den nya lagen har flera förbättringar, men den saknar svar i centrala frågor. Det krävs förtydligande så att arbetstagare tryggt kan visselblåsa när missförhållanden av allmänintresse upptäcks.

    Arbetsrätt

    Gå till TCO bloggar

    TCO play

    Se fler filmer

    Rapporter

    Rapporter

    Svensk a-kassa allt sämre

    Det hörs ibland i den offentliga debatten att de svenska socialförsäkringarna är de mest generösa i världen. Den bilden stämmer inte riktigt och i synnerhet inte när det handlar om a-kassan, vilket vi visar i den här rapporten. Sverige har halkat efter och det riskerar att allvarligt skada våra möjligheter att kunna ställa om i tider då det är helt nödvändigt att vi lyckas.

    Läs vidare

    Rapporter

    Hur mår skyddsombuden?

    I en undersökning riktad till TCO-förbundens skyddsombud har vi tagit reda på hur de upplever sina uppdrag. Vi har ställt frågor om situationen på den egna arbetsplatsen, om vilket stöd man får i uppdraget, hur man uppfattar arbetsgivarens kunskaper, vilka utbildningsbehoven är och om arbets- miljöarbetet under pandemin. Undersökningen omfattar närapå samtliga 32 000 skyddsombud i TCO:s 13 olika…

    Läs vidare

    Rapporter

    Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

    I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

    Läs vidare

    Rapporter

    Från riskfaktorer till friskfaktorer

    Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

    Läs vidare

    Se alla rapporter

    Arbetsvärlden

    Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

    Hitta ditt fackförbund

    TCO påverkar politiken och samhällsutvecklingen för goda villkor i arbetslivet. Vi är 12 fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.
    Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.