Enigheten om skolan är bra, men viktiga frågor återstår

TCObloggar 2014-01-16

Skolan har gått om arbetslösheten som väljarnas viktigaste fråga inför höstens riksdagsval. Både regeringen och oppositionen har på sistone gjort flera utspel för att visa handlingskraft efter de katastrofala svenska resultaten i den senaste Pisa-undersökningen, som offentliggjordes i december. Tonläget är uppskruvat och åtgärdsförslagen haglar.

Det är bra att politikerna noterar den betydelse som väljarna så tydligt tillmäter skolan. Men debatten skulle bättre kunna spegla den politiska enighet som faktiskt finns om en rad viktiga frågor. Det vore också välgörande om politiker från alla partier i högre grad gav skolan och lärarna det förtroende och den arbetsro som så väl behövs.

Vissa bedömare har beklagat sig över att skolpolitiken är alltför polariserad och att partierna borde försöka komma överens istället för att plocka politiska poäng och föra fram de förslag som de själva tror mest på. Det är dock en ytlig iakttagelse som inte stämmer överens med partiernas ståndpunkter i en rad sakfrågor. Visst finns det skillnader (*) mellan partierna, men de skillnaderna är i själva verket små, vilket kommer att framgå av detta inlägg.

TCO brukar ofta efterfråga bred politisk samsyn kring viktiga samhällsfrågor, eftersom det bidrar till stabila och långsiktigt hållbara spelregler för inblandade aktörer och en god förankring i samhället. Inte minst i skolpolitiken är det en princip som vi menar att man bör eftersträva. Men det behöver inte ske till priset av att viktiga problem avförs från den politiska agendan.

Det finns nämligen en helig ko, en elefant i rummet, som partierna borde uppmärksamma: den nuvarande skolvalsmodellens konsekvenser för likvärdigheten och skolresultaten. Väljarna förtjänar besked om hur samtliga politiska partier ställer sig i denna avgörande fråga.

Polariseringen i skoldebatten är i hög grad retorisk, inte saklig. Risken med en alltför polemisk debatt är dels att man inte tar itu med några av de viktigaste problemen i skolan, dels att man inte tydliggör djupare ideologiska skillnader mellan de politiska alternativen för väljarna. Det är med andra ord inte bara till skada för skolan, utan också för demokratin.

Låt oss titta på några av alla de viktiga frågor som har stöd av partier på båda sidor av blockgränsen:

  • En skolkommission ska införas för att se över bristerna i den svenska skolan. Alla partier står bakom detta förslag (som nu kommer att genomföras), med tämligen små meningsskiljaktigheter kring hur kommissionen ska vara sammansatt.
    • Mindre skolklasser i de lägre åldrarna. Detta drivs framför allt av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men även Moderaterna har uttryckt sig positivt om minskad klasstorlek i de första årskurserna.
      • Minskad administration för lärare. Regeringen har redan lanserat ett antal utredningar och förslag med syftet att lärarna ska kunna ägna mer tid åt undervisning och förberedelser, en ambition som delas av alla partier.
        • Obligatorisk förskoleklass. Regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödjer förslaget, som sannolikt kommer att genomföras under de kommande åren.
          • Obligatorisk sommarskola för elever som inte klarar gymnasiebehörighet. Regeringen och Socialdemokraterna stödjer förslaget, som kan komma att genomföras under de kommande åren.
            • Mer läxhjälp i skolan. De rödgröna partierna står bakom detta förslag, men också Moderaterna och Folkpartiet har uttryckt sig positivt om det.
              • Ett skolforskningsinstitut ska inrättas. Alla partier står bakom detta förslag, som kommer att genomföras under året.
                • Kommunerna måste i högre grad fördela resurser efter socioekonomiska behov. Här är den politiska enigheten stor, men det återstår att se hur en sådan fördelningsmodell utformas och i vilken utsträckning kommunerna sedan fördelar resurserna till skolorna där behoven är störst.
                  • Högre lön till lärare på skolor i utsatta områden. Regeringen och Socialdemokraterna partierna har föreslagit olika modeller, men är i stort sett eniga.
                    • Huvudmannaskapet i skolan ska förbli kommunalt, men statens inflytande behöver ökas. Många av de reformer som genomförts och som föreslås innebär i praktiken att den statliga styrningen av skolan ökar på olika sätt. Men det är endast Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som säger sig vilja förstatliga skolan (vad detta faktiskt innebär är en annan fråga och i det avseendet är dessa tre partier nog inte lika eniga). Övriga partier hänvisar dels till att ett statligt huvudmannaskap inte är lösningen på skolans problem, dels till att lärarna nu behöver arbetsro och inte fler omfattande reformer.
                    • Till denna spretiga åtgärdsbukett där alltså partierna i stort sett är eniga, tillkommer de många förslagen och bedömningarna som lämnats av Friskolekommittén, i vilken alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår. Ett urval av dessa:

                      • Införande av meddelarskydd och (utredande av) offentlighetsprincip i friskolor.
                        • Kommunalt samråd inför etableringen av en ny friskola. Syftet är att ge kommuner större inflytande över vilka friskolor som etableras. Det yttersta beslutet ska dock även i fortsättningen fattas av Skolinspektionen och samrådet föreslås ske först efter att en friskola blivit godkänd av myndigheten.
                          • Ägarprövning ska utredas i syfte att "säkerställa att ägarna av skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning."
                            • Syftet med friskoleföretags verksamhet ska ses över för att utröna "om det ska införas ett krav på att aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att bolagets verksamhet, helt eller delvis, har till syfte att bedriva utbildning av god kvalitet." Utredningen ska också "omfatta alternativet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten."
                            • Nå. Tyder denna digra lista på en alltför polariserad skolpolitik? Den som till äventyrs inte låter sig övertygas av denna uppräkning kan också dra sig till minnes alla de reformer som redan genomförts av alliansregeringen och som oppositionen till stor del ställer sig bakom – exempelvis den nya skollagen och läroplanen, den nya lärarutbildningen, lärarlegitimationen och karriärtjänsterna för lärare.

                              Men några av de mest centrala frågorna hittills inte fått så stort utrymme i den politiska debatten, nämligen valfrihetsreformerna som genomfördes i början av 1990-talet, då man införde det fria skolvalet, skolpengen, etableringsrätten för friskolor med möjlighet till vinstuttag. Med andra ord den nuvarande skolvalsmodellen.

                              Sedan dess har utvecklingen i den svenska skolan varit katastrofal, både vad gäller de sjunkande genomsnittsresultaten och vad gäller de ökande skillnaderna mellan elever och skolor. I detta senare avseende står det tämligen klart att vår skolvalsmodell är en starkt bidragande faktor. I samband med den senaste Pisa-undersökningen i december slog Skolverket fast att det fria skolvalet "sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet."

                              Den så kallade "mellanskolsvariationen", alltså skillnaden i snittbetyg mellan olika skolor, har enligt Skolverket fördubblats sedan slutet av 1990-talet och låg 2011 på över 18 procent. Dessutom pekar myndigheten på att betydelsen av elevernas sociala bakgrund sannolikt har ökat under de senaste åren. Man konstaterar: "Det är tydligt att skolan inte i tillräcklig utsträckning förmår kompensera för elevernas bakgrund."

                              En forskargrupp ledd av professor Bo Malmberg vid Stockholms universitet har visat att den svenska skolvalsmodellen bidragit till en ökad skolsegregation och sjunkande likvärdighet: "i stället för att stimulera ökad kvalitet används skolpengssystemet i dag för att subventionera ökad skolsegregation."

                              Den här sociala skiktningen är djupt oroande. Den är uppenbarligen ett pedagogiskt problem, eftersom effekten blir sämre resultat för de svagaste eleverna och kanske också i genomsnitt för den svenska skolan. Men den är också ett allvarligt samhällsproblem, dels eftersom kunskapsklyftorna mellan skolor och elever ökar (och därmed skillnaderna i livschanser för barn från olika samhällsklasser) och dels eftersom den innebär att svenska barn växer upp med färre möjligheter att lära känna barn från andra samhällsgrupper.

                              Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har efterlyst "ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten som också inbegriper skolvalets konsekvenser och som leder till åtgärder för ökad likvärdighet."

                              Skolvalsmodellen med dess olika komponenter är med andra ord en fråga som borde stå i centrum för den politiska debatten om skolan. Det har gått drygt tjugo år sedan valfrihetsreformerna genomfördes i den svenska skolan och den djupt oroväckande utvecklingen sedan dess gör att det nu är hög tid att utreda de negativa effekter som dessa reformer sammantaget kan ha bidragit till.

                              - - -

                              (*) Vad är man då inte överens om? Inte mycket, faktum är att det mest rör detaljer i förslagen, som när de ska börja gälla, hur de ska utformas eller hur mycket man vill satsa. De mest infekterade och blockskiljande sakfrågorna är nog läx-RUT och i vilken årskurs betyg ska börja sättas. Den som kommer på andra exempel på viktiga skolpolitiska frågor där partierna eller blocken är oeniga får gärna redovisa dem i kommentarsfältet.

                              Otänkbart att regeringen kan gå vidare med LAS-utredningen

                              TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen som överlämnas till regeringen idag.

                              Läs mer

                              Debatt

                              Nej, anställda har inte för mycket trygghet

                              De förslag som nu presenterats av den så kallade LAS-utredningen riskerar att öka godtyckligheten vid uppsägningar och minska rättssäkerheten. Skulle de bli verklighet kommer balansen mellan arbetsmarknadens parter att kraftigt rubbas, till arbetsgivarnas fördel. Det finns inga sakliga skäl för sådana förändringar. Det är arbetsmarknadens parter som ska sätta upp spelreglerna, inte politikerna.

                              Nyheter

                              LAS-utredningen minskar tryggheten för alla anställda

                              TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen. Godtyckliga uppsägningar, försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet är några av konsekvenserna som skulle uppstå om utredningens förslag blir verklighet. TCO anser det som otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag.

                              Pressmeddelanden

                              TCO starkt kritiska till LAS-utredningen

                              TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen som överlämnas till regeringen idag. Godtyckliga uppsägningar, försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet är några av konsekvenserna som skulle uppstå om utredningens förslag blir verklighet. TCO ser det som otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag.

                              Debatt

                              Bygg upp en jobbakut mot massarbetslöshet

                              Världen ställs ibland inför stora utmaningar där det samhälle som vi känner till skakas om. Coronaviruset skapar stor osäkerhet om nuet och än större ovisshet om framtiden. Vi står dessutom sedan tidigare inför en betydande acceleration av den strukturomvandling som drivs av digitalisering, automatisering och en etablering av helt nya affärsmodeller och konkurrenter.

                              Nyheter

                              LAS-utredningen borde aldrig tillsatts

                              På måndag 1 juni kommer LAS-utredningen att presentera sina förslag. TCO har redan från börjat varit tydliga med att utredningen aldrig borde ha tillsatts. Anställningsskyddet finns på dagordning av politiska skäl, inte på grund av att det skulle finnas något väldokumenterat behov av att förändra turordningsreglerna. Det är viktigt att komma ihåg.

                              Pressmeddelanden

                              Välkommet omställningsuppdrag för högskolan

                              TCO har under flera år varit drivande i frågan om att ge högskolan ett omställningsuppdrag. I takt med att arbetsmarknaden förändras och vi arbetar längre upp i åldrarna ökar behoven av att kunna ställa om och ändra riktning i arbetslivet. Coronapandemin har ställt dessa behov på sin spets.

                              Gå till Aktuellt

                              TCO bloggar

                              Therese Svanström - Ordförande TCO

                              29 maj, 2020

                              TCO samlade ekonomer för att diskutera pandemiåtgärder

                              Idag bjöd jag in till ett rundabordssamtal kring ekonomi, företagande och jobb i kölvattnet av coronakrisen.

                              Corona

                              Samuel Engblom - Samhällspolitisk chef

                              01 juni, 2020

                              Vad skulle LAS-förslagen betyda på din arbetsplats?

                              LAS-utredningens förslag skulle få stora konsekvenser ute på arbetsplatserna. Stora som små arbetsplatser berörs och många av TCO-förbundens medlemmar skulle få sin trygghet och rättssäkerhet urholkad.

                              Arbetsrätt, Partsmodellen

                              Therese Svanström - Ordförande TCO

                              26 maj, 2020

                              Måndag med möten med ministrar och skådespelare från Dramaten

                              Måndagsmorgonen rivstartade med ett digitalt möte om situationen för ensamföretagare. Tillsammans med ordförandena för Unionen, Journalistförbundet och Teaterförbundet hade jag en sittning med arbetsmarknadsministern, näringsministern och kulturministern. Min bedömning är att man försöker hitta en lösning, men att det går alldeles för långsamt. För mig är det här en av de frågor som har högsta prioritet. Många TCO-förbundsmedlemmar som är ensamföretagare har en extremt pressad situation. De förtjänar också stöd från det allmänna och den ökade trygghet det skulle innebära.

                              Corona

                              Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

                              20 maj, 2020

                              Mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar

                              Kristina Lovén Seldén kommenterar Fores antologi Arbetsmarknad i förändring i en blogg.

                              Arbetsmarknad, Omställning och utbildning, Corona

                              Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

                              19 maj, 2020

                              Blogg – vägen mot ett omställningsuppdrag

                              TCO har länge verkat för att ge universitet och högskolor ett omställningsuppdrag och glädjen var därför stor när regeringen i början av maj föreslog ändringar i högskolelagen för att tydliggöra lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Det var ett viktigt steg i rätt riktning men utan kompletterande styrsignaler riskerar det att bli symbolpolitik och ett ansvar utan innehåll. Det är därför väldigt glädjande att regeringen och samarbetspartierna under den senaste veckan fortsatt att presentera satsningar och förslag som sakta men säkert fyller lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet med innehåll.

                              Omställning och utbildning

                              Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

                              11 maj, 2020

                              TCO vill se EU-pakt för jobb, sammanhållning och global utveckling

                              I lördags firades Europadagen, mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden. Pandemin har på några veckor lett till något av det som EU under årtionden arbetat för att förhindra: stängda gränser i Europa och att flera medlemsländer åsidosatt demokratin genom undantagslagar. EU är ett ömtåligt bygge. Pandemin visar hur viktigt det är att hela tiden prata om vad vi vill ha EU till, och vilka regler som vi absolut inte kan tumma på. När EU:s ekonomi nu ska återstartas vill TCO se en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning, som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling.

                              Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

                              Gå till TCO bloggar

                              TCO play

                              Se fler filmer

                              Rapporter

                              Rapporter

                              Får tjänstemännen ihop livspusslet?

                              Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Var rädd om RUT!

                              TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

                              Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Att använda bostäderna bättre

                              I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

                              Läs vidare

                              Se alla rapporter

                              Arbetsvärlden

                              Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

                              Hitta ditt fackförbund

                              TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
                              Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.