Enigheten om skolan är bra, men viktiga frågor återstår

TCObloggar 2014-01-16

Skolan har gått om arbetslösheten som väljarnas viktigaste fråga inför höstens riksdagsval. Både regeringen och oppositionen har på sistone gjort flera utspel för att visa handlingskraft efter de katastrofala svenska resultaten i den senaste Pisa-undersökningen, som offentliggjordes i december. Tonläget är uppskruvat och åtgärdsförslagen haglar.

Det är bra att politikerna noterar den betydelse som väljarna så tydligt tillmäter skolan. Men debatten skulle bättre kunna spegla den politiska enighet som faktiskt finns om en rad viktiga frågor. Det vore också välgörande om politiker från alla partier i högre grad gav skolan och lärarna det förtroende och den arbetsro som så väl behövs.

Vissa bedömare har beklagat sig över att skolpolitiken är alltför polariserad och att partierna borde försöka komma överens istället för att plocka politiska poäng och föra fram de förslag som de själva tror mest på. Det är dock en ytlig iakttagelse som inte stämmer överens med partiernas ståndpunkter i en rad sakfrågor. Visst finns det skillnader (*) mellan partierna, men de skillnaderna är i själva verket små, vilket kommer att framgå av detta inlägg.

TCO brukar ofta efterfråga bred politisk samsyn kring viktiga samhällsfrågor, eftersom det bidrar till stabila och långsiktigt hållbara spelregler för inblandade aktörer och en god förankring i samhället. Inte minst i skolpolitiken är det en princip som vi menar att man bör eftersträva. Men det behöver inte ske till priset av att viktiga problem avförs från den politiska agendan.

Det finns nämligen en helig ko, en elefant i rummet, som partierna borde uppmärksamma: den nuvarande skolvalsmodellens konsekvenser för likvärdigheten och skolresultaten. Väljarna förtjänar besked om hur samtliga politiska partier ställer sig i denna avgörande fråga.

Polariseringen i skoldebatten är i hög grad retorisk, inte saklig. Risken med en alltför polemisk debatt är dels att man inte tar itu med några av de viktigaste problemen i skolan, dels att man inte tydliggör djupare ideologiska skillnader mellan de politiska alternativen för väljarna. Det är med andra ord inte bara till skada för skolan, utan också för demokratin.

Låt oss titta på några av alla de viktiga frågor som har stöd av partier på båda sidor av blockgränsen:

  • En skolkommission ska införas för att se över bristerna i den svenska skolan. Alla partier står bakom detta förslag (som nu kommer att genomföras), med tämligen små meningsskiljaktigheter kring hur kommissionen ska vara sammansatt.
    • Mindre skolklasser i de lägre åldrarna. Detta drivs framför allt av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men även Moderaterna har uttryckt sig positivt om minskad klasstorlek i de första årskurserna.
      • Minskad administration för lärare. Regeringen har redan lanserat ett antal utredningar och förslag med syftet att lärarna ska kunna ägna mer tid åt undervisning och förberedelser, en ambition som delas av alla partier.
        • Obligatorisk förskoleklass. Regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödjer förslaget, som sannolikt kommer att genomföras under de kommande åren.
          • Obligatorisk sommarskola för elever som inte klarar gymnasiebehörighet. Regeringen och Socialdemokraterna stödjer förslaget, som kan komma att genomföras under de kommande åren.
            • Mer läxhjälp i skolan. De rödgröna partierna står bakom detta förslag, men också Moderaterna och Folkpartiet har uttryckt sig positivt om det.
              • Ett skolforskningsinstitut ska inrättas. Alla partier står bakom detta förslag, som kommer att genomföras under året.
                • Kommunerna måste i högre grad fördela resurser efter socioekonomiska behov. Här är den politiska enigheten stor, men det återstår att se hur en sådan fördelningsmodell utformas och i vilken utsträckning kommunerna sedan fördelar resurserna till skolorna där behoven är störst.
                  • Högre lön till lärare på skolor i utsatta områden. Regeringen och Socialdemokraterna partierna har föreslagit olika modeller, men är i stort sett eniga.
                    • Huvudmannaskapet i skolan ska förbli kommunalt, men statens inflytande behöver ökas. Många av de reformer som genomförts och som föreslås innebär i praktiken att den statliga styrningen av skolan ökar på olika sätt. Men det är endast Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som säger sig vilja förstatliga skolan (vad detta faktiskt innebär är en annan fråga och i det avseendet är dessa tre partier nog inte lika eniga). Övriga partier hänvisar dels till att ett statligt huvudmannaskap inte är lösningen på skolans problem, dels till att lärarna nu behöver arbetsro och inte fler omfattande reformer.
                    • Till denna spretiga åtgärdsbukett där alltså partierna i stort sett är eniga, tillkommer de många förslagen och bedömningarna som lämnats av Friskolekommittén, i vilken alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår. Ett urval av dessa:

                      • Införande av meddelarskydd och (utredande av) offentlighetsprincip i friskolor.
                        • Kommunalt samråd inför etableringen av en ny friskola. Syftet är att ge kommuner större inflytande över vilka friskolor som etableras. Det yttersta beslutet ska dock även i fortsättningen fattas av Skolinspektionen och samrådet föreslås ske först efter att en friskola blivit godkänd av myndigheten.
                          • Ägarprövning ska utredas i syfte att "säkerställa att ägarna av skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning."
                            • Syftet med friskoleföretags verksamhet ska ses över för att utröna "om det ska införas ett krav på att aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att bolagets verksamhet, helt eller delvis, har till syfte att bedriva utbildning av god kvalitet." Utredningen ska också "omfatta alternativet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten."
                            • Nå. Tyder denna digra lista på en alltför polariserad skolpolitik? Den som till äventyrs inte låter sig övertygas av denna uppräkning kan också dra sig till minnes alla de reformer som redan genomförts av alliansregeringen och som oppositionen till stor del ställer sig bakom – exempelvis den nya skollagen och läroplanen, den nya lärarutbildningen, lärarlegitimationen och karriärtjänsterna för lärare.

                              Men några av de mest centrala frågorna hittills inte fått så stort utrymme i den politiska debatten, nämligen valfrihetsreformerna som genomfördes i början av 1990-talet, då man införde det fria skolvalet, skolpengen, etableringsrätten för friskolor med möjlighet till vinstuttag. Med andra ord den nuvarande skolvalsmodellen.

                              Sedan dess har utvecklingen i den svenska skolan varit katastrofal, både vad gäller de sjunkande genomsnittsresultaten och vad gäller de ökande skillnaderna mellan elever och skolor. I detta senare avseende står det tämligen klart att vår skolvalsmodell är en starkt bidragande faktor. I samband med den senaste Pisa-undersökningen i december slog Skolverket fast att det fria skolvalet "sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet."

                              Den så kallade "mellanskolsvariationen", alltså skillnaden i snittbetyg mellan olika skolor, har enligt Skolverket fördubblats sedan slutet av 1990-talet och låg 2011 på över 18 procent. Dessutom pekar myndigheten på att betydelsen av elevernas sociala bakgrund sannolikt har ökat under de senaste åren. Man konstaterar: "Det är tydligt att skolan inte i tillräcklig utsträckning förmår kompensera för elevernas bakgrund."

                              En forskargrupp ledd av professor Bo Malmberg vid Stockholms universitet har visat att den svenska skolvalsmodellen bidragit till en ökad skolsegregation och sjunkande likvärdighet: "i stället för att stimulera ökad kvalitet används skolpengssystemet i dag för att subventionera ökad skolsegregation."

                              Den här sociala skiktningen är djupt oroande. Den är uppenbarligen ett pedagogiskt problem, eftersom effekten blir sämre resultat för de svagaste eleverna och kanske också i genomsnitt för den svenska skolan. Men den är också ett allvarligt samhällsproblem, dels eftersom kunskapsklyftorna mellan skolor och elever ökar (och därmed skillnaderna i livschanser för barn från olika samhällsklasser) och dels eftersom den innebär att svenska barn växer upp med färre möjligheter att lära känna barn från andra samhällsgrupper.

                              Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har efterlyst "ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten som också inbegriper skolvalets konsekvenser och som leder till åtgärder för ökad likvärdighet."

                              Skolvalsmodellen med dess olika komponenter är med andra ord en fråga som borde stå i centrum för den politiska debatten om skolan. Det har gått drygt tjugo år sedan valfrihetsreformerna genomfördes i den svenska skolan och den djupt oroväckande utvecklingen sedan dess gör att det nu är hög tid att utreda de negativa effekter som dessa reformer sammantaget kan ha bidragit till.

                              - - -

                              (*) Vad är man då inte överens om? Inte mycket, faktum är att det mest rör detaljer i förslagen, som när de ska börja gälla, hur de ska utformas eller hur mycket man vill satsa. De mest infekterade och blockskiljande sakfrågorna är nog läx-RUT och i vilken årskurs betyg ska börja sättas. Den som kommer på andra exempel på viktiga skolpolitiska frågor där partierna eller blocken är oeniga får gärna redovisa dem i kommentarsfältet.

                              En ganska bra omställningsbudget

                              Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

                              Läs mer

                              Debatt

                              Nivåerna för a-kassan har inverkan på landets ekonomi

                              Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.

                              Nyheter

                              Fortsätt sök gemensamma lösningar - bortom egenintresset

                              Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.

                              Pressmeddelanden

                              LO, TCO och Sacos krav: Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus

                              LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.

                              Debatt

                              Att försvaga anställningsskyddet är inte lösningen

                              REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.

                              Nyheter

                              Satsa på trygghetssystem, utbildning och välfärden i budgeten för 2021

                              Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.

                              Pressmeddelanden

                              TCO: En ganska bra omställningsbudget från regeringen och samarbetspartierna

                              Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.

                              Gå till Aktuellt

                              TCO bloggar

                              Therese Svanström - Ordförande TCO

                              25 september, 2020

                              En ganska bra budgetvecka – men ett helhetsgrepp och kompetensförsörjningsfrågorna saknas än

                              I måndags överlämnade finansminister Magdalena Andersson nästa års statsbudget till riksdagen. Ur ett TCO-perspektiv, sett till de frågor vi drivit, har vi anledning att vara ganska nöjda.

                              Arbetsmarknad, Omställning och utbildning

                              Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

                              25 september, 2020

                              Budgeten saknar besked om en skattereform

                              En ganska bra budget för omställning men det saknas långsiktighet och förutsebarhet vad gäller skattepolitiken och välfärdens finansiering. Det är en kortversion av kommentaren om budgetpropositionen för 2021.

                              Ekonomi och tillväxt, Skattereform

                              Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

                              23 september, 2020

                              Stoppa våldet mot fackligt aktiva i Belarus!

                              TCO, LO och SACO är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus och träffade igår den belarusiska ambassadören i Stockholm. En tydlig lista med krav på förbättringar av situationen för fackliga kollegor i Belarus lämnades över.

                              Internationellt

                              Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

                              23 september, 2020

                              Swedish trade unions meet Belarusian ambassador

                              TCO, LO and Saco are deeply concerned about the escalating violence and the lack of respect for democracy in Belarus. The three presidents Therese Svanström, Susanna Gideonsson and Göran Arrius met with the Belarusian Ambassador to Sweden in Stockholm yesterday, calling for immediate improvement of the situation for trade unionists in Belarus.

                              Internationellt

                              Therese Svanström - Ordförande TCO

                              18 september, 2020

                              Flera viktiga budgetbesked – men många saknas ännu

                              Under de senaste veckorna har budgetutspel från regeringen och samarbetspartierna presenterats nästan dagligen. Flera viktiga besked har lämnats i frågor som TCO drivit. Egenföretagare får ett Coronastöd som kommer att betyda mycket för många medlemsgrupper i olika TCO-förbund. Satsningen på lärcenter ligger också i linje med vad TCO har efterfrågat. Tillskotten till kommuner och regioner till följd av ökade kostnaden under pandemin är också mycket viktiga. Men de stora satsningarna på a-kassan och utbildning för omställning lyser fortfarande med sin frånvaro.

                              A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

                              Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

                              08 september, 2020

                              TCO rejects EU law on minimum wages

                              Last week, the European Commission closed its consultation on whether to introduce an EU directive regulating minimum wages in Member States. TCO's reply is crystal clear: we reject the idea of an EU directive, thereby completely rejecting the idea that issues regarding wages should be regulated at EU level.

                              Gå till TCO bloggar

                              Seminarier och event

                              29 September

                              Tisdag 29 september 08:30 - 09:15 | På denna sida på tco.se

                              Ställ inte in - ställ om! Men hur då?

                              Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".

                              Läs mer Anmäl dig här!

                              2 Oktober

                              Fredag 2 oktober 09:00 - 13:00 | Digitalt event på tco.se

                              Digital@Idag 2020

                              Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?

                              Läs mer

                              Se alla event

                              TCO play

                              Se fler filmer

                              Rapporter

                              Rapporter

                              Tryggheten, staten och partsmodellen 2

                              Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Får tjänstemännen ihop livspusslet?

                              Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Var rädd om RUT!

                              TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

                              Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

                              Läs vidare

                              Se alla rapporter

                              Arbetsvärlden

                              Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

                              Hitta ditt fackförbund

                              TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
                              Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.