Enigheten om skolan är bra, men viktiga frågor återstår

TCObloggar 2014-01-16

Skolan har gått om arbetslösheten som väljarnas viktigaste fråga inför höstens riksdagsval. Både regeringen och oppositionen har på sistone gjort flera utspel för att visa handlingskraft efter de katastrofala svenska resultaten i den senaste Pisa-undersökningen, som offentliggjordes i december. Tonläget är uppskruvat och åtgärdsförslagen haglar.

Det är bra att politikerna noterar den betydelse som väljarna så tydligt tillmäter skolan. Men debatten skulle bättre kunna spegla den politiska enighet som faktiskt finns om en rad viktiga frågor. Det vore också välgörande om politiker från alla partier i högre grad gav skolan och lärarna det förtroende och den arbetsro som så väl behövs.

Vissa bedömare har beklagat sig över att skolpolitiken är alltför polariserad och att partierna borde försöka komma överens istället för att plocka politiska poäng och föra fram de förslag som de själva tror mest på. Det är dock en ytlig iakttagelse som inte stämmer överens med partiernas ståndpunkter i en rad sakfrågor. Visst finns det skillnader (*) mellan partierna, men de skillnaderna är i själva verket små, vilket kommer att framgå av detta inlägg.

TCO brukar ofta efterfråga bred politisk samsyn kring viktiga samhällsfrågor, eftersom det bidrar till stabila och långsiktigt hållbara spelregler för inblandade aktörer och en god förankring i samhället. Inte minst i skolpolitiken är det en princip som vi menar att man bör eftersträva. Men det behöver inte ske till priset av att viktiga problem avförs från den politiska agendan.

Det finns nämligen en helig ko, en elefant i rummet, som partierna borde uppmärksamma: den nuvarande skolvalsmodellens konsekvenser för likvärdigheten och skolresultaten. Väljarna förtjänar besked om hur samtliga politiska partier ställer sig i denna avgörande fråga.

Polariseringen i skoldebatten är i hög grad retorisk, inte saklig. Risken med en alltför polemisk debatt är dels att man inte tar itu med några av de viktigaste problemen i skolan, dels att man inte tydliggör djupare ideologiska skillnader mellan de politiska alternativen för väljarna. Det är med andra ord inte bara till skada för skolan, utan också för demokratin.

Låt oss titta på några av alla de viktiga frågor som har stöd av partier på båda sidor av blockgränsen:

  • En skolkommission ska införas för att se över bristerna i den svenska skolan. Alla partier står bakom detta förslag (som nu kommer att genomföras), med tämligen små meningsskiljaktigheter kring hur kommissionen ska vara sammansatt.
    • Mindre skolklasser i de lägre åldrarna. Detta drivs framför allt av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, men även Moderaterna har uttryckt sig positivt om minskad klasstorlek i de första årskurserna.
      • Minskad administration för lärare. Regeringen har redan lanserat ett antal utredningar och förslag med syftet att lärarna ska kunna ägna mer tid åt undervisning och förberedelser, en ambition som delas av alla partier.
        • Obligatorisk förskoleklass. Regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet stödjer förslaget, som sannolikt kommer att genomföras under de kommande åren.
          • Obligatorisk sommarskola för elever som inte klarar gymnasiebehörighet. Regeringen och Socialdemokraterna stödjer förslaget, som kan komma att genomföras under de kommande åren.
            • Mer läxhjälp i skolan. De rödgröna partierna står bakom detta förslag, men också Moderaterna och Folkpartiet har uttryckt sig positivt om det.
              • Ett skolforskningsinstitut ska inrättas. Alla partier står bakom detta förslag, som kommer att genomföras under året.
                • Kommunerna måste i högre grad fördela resurser efter socioekonomiska behov. Här är den politiska enigheten stor, men det återstår att se hur en sådan fördelningsmodell utformas och i vilken utsträckning kommunerna sedan fördelar resurserna till skolorna där behoven är störst.
                  • Högre lön till lärare på skolor i utsatta områden. Regeringen och Socialdemokraterna partierna har föreslagit olika modeller, men är i stort sett eniga.
                    • Huvudmannaskapet i skolan ska förbli kommunalt, men statens inflytande behöver ökas. Många av de reformer som genomförts och som föreslås innebär i praktiken att den statliga styrningen av skolan ökar på olika sätt. Men det är endast Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som säger sig vilja förstatliga skolan (vad detta faktiskt innebär är en annan fråga och i det avseendet är dessa tre partier nog inte lika eniga). Övriga partier hänvisar dels till att ett statligt huvudmannaskap inte är lösningen på skolans problem, dels till att lärarna nu behöver arbetsro och inte fler omfattande reformer.
                    • Till denna spretiga åtgärdsbukett där alltså partierna i stort sett är eniga, tillkommer de många förslagen och bedömningarna som lämnats av Friskolekommittén, i vilken alla partier utom Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna ingår. Ett urval av dessa:

                      • Införande av meddelarskydd och (utredande av) offentlighetsprincip i friskolor.
                        • Kommunalt samråd inför etableringen av en ny friskola. Syftet är att ge kommuner större inflytande över vilka friskolor som etableras. Det yttersta beslutet ska dock även i fortsättningen fattas av Skolinspektionen och samrådet föreslås ske först efter att en friskola blivit godkänd av myndigheten.
                          • Ägarprövning ska utredas i syfte att "säkerställa att ägarna av skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning."
                            • Syftet med friskoleföretags verksamhet ska ses över för att utröna "om det ska införas ett krav på att aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att bolagets verksamhet, helt eller delvis, har till syfte att bedriva utbildning av god kvalitet." Utredningen ska också "omfatta alternativet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten."
                            • Nå. Tyder denna digra lista på en alltför polariserad skolpolitik? Den som till äventyrs inte låter sig övertygas av denna uppräkning kan också dra sig till minnes alla de reformer som redan genomförts av alliansregeringen och som oppositionen till stor del ställer sig bakom – exempelvis den nya skollagen och läroplanen, den nya lärarutbildningen, lärarlegitimationen och karriärtjänsterna för lärare.

                              Men några av de mest centrala frågorna hittills inte fått så stort utrymme i den politiska debatten, nämligen valfrihetsreformerna som genomfördes i början av 1990-talet, då man införde det fria skolvalet, skolpengen, etableringsrätten för friskolor med möjlighet till vinstuttag. Med andra ord den nuvarande skolvalsmodellen.

                              Sedan dess har utvecklingen i den svenska skolan varit katastrofal, både vad gäller de sjunkande genomsnittsresultaten och vad gäller de ökande skillnaderna mellan elever och skolor. I detta senare avseende står det tämligen klart att vår skolvalsmodell är en starkt bidragande faktor. I samband med den senaste Pisa-undersökningen i december slog Skolverket fast att det fria skolvalet "sannolikt har bidragit till ökade resultatskillnader mellan skolor och en ökad socioekonomisk skolsegregation och därmed till minskad likvärdighet."

                              Den så kallade "mellanskolsvariationen", alltså skillnaden i snittbetyg mellan olika skolor, har enligt Skolverket fördubblats sedan slutet av 1990-talet och låg 2011 på över 18 procent. Dessutom pekar myndigheten på att betydelsen av elevernas sociala bakgrund sannolikt har ökat under de senaste åren. Man konstaterar: "Det är tydligt att skolan inte i tillräcklig utsträckning förmår kompensera för elevernas bakgrund."

                              En forskargrupp ledd av professor Bo Malmberg vid Stockholms universitet har visat att den svenska skolvalsmodellen bidragit till en ökad skolsegregation och sjunkande likvärdighet: "i stället för att stimulera ökad kvalitet används skolpengssystemet i dag för att subventionera ökad skolsegregation."

                              Den här sociala skiktningen är djupt oroande. Den är uppenbarligen ett pedagogiskt problem, eftersom effekten blir sämre resultat för de svagaste eleverna och kanske också i genomsnitt för den svenska skolan. Men den är också ett allvarligt samhällsproblem, dels eftersom kunskapsklyftorna mellan skolor och elever ökar (och därmed skillnaderna i livschanser för barn från olika samhällsklasser) och dels eftersom den innebär att svenska barn växer upp med färre möjligheter att lära känna barn från andra samhällsgrupper.

                              Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har efterlyst "ett politiskt ansvarstagande för likvärdigheten som också inbegriper skolvalets konsekvenser och som leder till åtgärder för ökad likvärdighet."

                              Skolvalsmodellen med dess olika komponenter är med andra ord en fråga som borde stå i centrum för den politiska debatten om skolan. Det har gått drygt tjugo år sedan valfrihetsreformerna genomfördes i den svenska skolan och den djupt oroväckande utvecklingen sedan dess gör att det nu är hög tid att utreda de negativa effekter som dessa reformer sammantaget kan ha bidragit till.

                              - - -

                              (*) Vad är man då inte överens om? Inte mycket, faktum är att det mest rör detaljer i förslagen, som när de ska börja gälla, hur de ska utformas eller hur mycket man vill satsa. De mest infekterade och blockskiljande sakfrågorna är nog läx-RUT och i vilken årskurs betyg ska börja sättas. Den som kommer på andra exempel på viktiga skolpolitiska frågor där partierna eller blocken är oeniga får gärna redovisa dem i kommentarsfältet.

                              Välkommet räddningspaket för arbetstagare

                              TCO välkomnar regeringens paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektorn. Flera av förslagen går i linje med det TCO framfört till regeringen de senaste veckorna. 

                              Läs mer

                              Debatt

                              Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

                              Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

                              Nyheter

                              TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

                              Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

                              Pressmeddelanden

                              Välkommet räddningspaket för arbetstagare

                              Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

                              Debatt

                              Glöm inte bort EU i budgetstriden

                              Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

                              Nyheter

                              Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

                              4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

                              Pressmeddelanden

                              TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

                              Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

                              Gå till Aktuellt

                              TCO bloggar

                              Therese Svanström - Ordförande TCO

                              03 april, 2020

                              Att hålla ihop och att hålla i

                              Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

                              Maria Ahrengart - Nationalekonom

                              06 april, 2020

                              Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

                              Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

                              Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

                              06 april, 2020

                              Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

                              Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

                              Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

                              01 april, 2020

                              Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

                              Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

                              Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

                              Maria Ahrengart - Nationalekonom

                              31 mars, 2020

                              Var så trygg du kan i otrygga tider

                              Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

                              Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

                              Maria Ahrengart - Nationalekonom

                              30 mars, 2020

                              Så påverkas ekonomin för en privatanställd tjänsteman vid arbetslöshet

                              Om du jobbar på ett företag som har tecknat kollektivavtalet för privatanställda tjänstemän kan det påverka din privatekonomi mycket. Skillnaden mot att inte arbeta på arbetsplats med kollektivavtal kan vara flera tusenlappar i månaden.

                              A-kassan, Trygghetssystem, Partsmodellen

                              Gå till TCO bloggar

                              TCO play

                              Se fler filmer

                              Rapporter

                              Rapporter

                              Får tjänstemännen ihop livspusslet?

                              Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Var rädd om RUT!

                              TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

                              Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

                              Läs vidare

                              Rapporter

                              Att använda bostäderna bättre

                              I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

                              Läs vidare

                              Se alla rapporter

                              Arbetsvärlden

                              Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

                              Hitta ditt fackförbund

                              TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
                              Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.