En ny internationell kris för Jan Björklund

TCObloggar 2014-02-26

Det börjar bli alltmer klart att regeringen håller på att tappa greppet om utbildningspolitiken. På skolans område har Pisa-resultaten varit en i raden av dåliga nyheter. Andra exempel är det minskade intresset för gymnasiets yrkesprogram, de låga nybörjarsiffrorna på lärarutbildningar, den bestående sociala snedrekryteringen och arbetsmiljöproblemen bland lärare som i hög grad beror på den ökade administrativa bördan.

I dag kom ett nytt dråpslag: Universitetskanslersämbetet (UKÄ) får efter september 2014 inte längre vara medlem i det europeiska nätverket för kvalitetsgranskning, European Association for Quality Assurance in Higher Education (ENQA). Översatt till vanlig svenska betyder det att den svenska kvalitetssäkringsmyndigheten för högre utbildning efter riksdagsvalet kommer att bli utesluten ur kvalitetssamarbetet på EU-nivå.

Orsaken är att UKÄ inte uppfyller flertalet av de krav som ENQA ställer på sina medlemmar. De främsta bristerna är att vårt nuvarande kvalitetsutvärderingssystem lägger för lite vikt vid lärosätenas interna kvalitetsarbete och att det togs fram under alltför hög grad av politisk styrning (regeringen var alltså inblandad på ett, enligt ENQA, otillbörligt sätt).

Utvärderingssystemet drevs nämligen igenom trots kompakt motstånd från lärosätena, studentrörelsen, fackliga organisationer och den politiska oppositionen, en process som slutligen ledde till att universitetskansler Anders Flodström, dåvarande chef för den ansvariga myndigheten Högskoleverket, avgick. Den som vill läsa mer om turerna kring detta kan göra det här, här och här.

Redan i september 2012, efter att kvalitetssystemet drivits igenom, ändrade ENQA medlemsstatusen för den svenska myndigheten för kvalitetsutvärdering till ett slags provmedlemskap som skulle utvärderas inom två år. När miljöpartiets utbildningspolitiska talesperson Jabar Amin ställde en fråga om detta till utbildningsministern i riksdagen för ganska precis ett år sedan, svarade Jan Björklund på ett sätt som han nog ångrar i dag:

"Enqa, den europeiska organisationen, har haft synpunkter på det svenska utvärderingssystemet, och vi för en dialog. Det kommer att bli godkänt, det är jag helt övertygad om."

Nu står det alltså klart att Jan Björklund fick fel. Det är ytterst allvarligt för den svenska högskolesektorn och kan ytterligare dra ned det internationella anseende Sverige haft som ledande kunskapsnation, en ställning som redan är djupt ifrågasatt efter Pisa-chocken i december.

I samband med det första ifrågasättandet av Sveriges medlemskap i ENQA, konstaterade Uppsala universitets rektor Eva Åkesson att det var "en förtroendefråga för svensk utbildning i världen".

Mittuniversitetets rektor Anders Söderholm menade att "på sikt riskeras Sveriges deltagande i den europeiska gemenskapen kring högre utbildning".

Åsa Bergenheim, rektor för Karlstads universitet, lyckades i en kommentar både sammanfatta kritiken och förutspå det som faktiskt skett sedan dess: "Det är alltså så att ett utvärderingssystem som bedöms som undermåligt av Europas viktigaste kvalitetsfrämjande organ kommer att få fullt genomslag i vårt svenska högskole- och universitetslandskap. Examensrätter kan förloras till följd av omdömen från ett system som saknar legitimitet såväl inom det akademiska Sverige som i Europa."

Många i högskolesektorn riktar i dag blicken, och kanske även udden, mot UKÄ och dess hantering av medlemskapet i ENQA. Till viss del är det befogat. Men debatten som nu vidtar måste fokusera på sakfrågan, och då ligger huvudansvaret på regeringen. Grunden för ENQA:s kritik är nämligen de politiska beslut som banat väg för vårt nuvarande kvalitetsutvärderingssystem.

Jan Björklund har tidigare viftat bort kritiken mot den svenska kvalitetsutvärderingen och sagt att den i själva verket står i samklang med andra europeiska länders. I en interpellationsdebatt i maj 2012 sa han exempelvis: "Jag tar detta med ro. Det är ytterst osannolikt att Sverige skulle bli ensamt på detta spår. Tvärtom är stora delar av Europa på väg åt vårt håll. /.../ Regeringen har systematiskt verkat för att utveckla kvaliteten i svensk högre utbildning. Åtgärder som ligger väl i linje med utvecklingen i omvärlden."

Men den uppfattningen står i skarp kontrast mot en nyligen publicerad rapport från EU-kommissionen, där man går igenom kvalitetssäkringssystemen i olika europeiska länder och analyserar utvecklingstendenserna. Sverige skiljer sig på flera avgörande punkter från de jämförda länderna. Mot bakgrund av bland annat denna rapport, Pisa-resultaten och nu ENQA:s beslut blir det allt svårare för regeringen att upprätthålla bilden av Sverige som ett land vars utbildningspolitik står i samklang med vedertagen internationell praxis och beprövad erfarenhet.

Det allvarligaste med allt detta är nu inte att Sverige riskerar sitt internationella anseende, utan att regeringens utbildningspolitik uppvisar alltfler brister som riskerar att få närmast oöverskådliga effekter för svenska skolelever och högskolestudenter på både kort och lång sikt, och därmed även på svensk forskning, konkurrenskraft och tillväxt. Detta borde debatten handla om.

UPPDATERING 14-02-28

Fler länkar om detta: Mittuniversitetets rektor Anders Söderholm, Alliansfritt, Cecilia Dalman Eek, Lena Adamson och Anders Flodström på SvD Brännpunkt.

Coronaviruset påverkar hela samhället

Många av TCO-förbundens medlemmar arbetar inom områden som påverkas stort av coronapandemin. Här hittar du allt som TCO skrivit med anledning av det nuvarande läget.

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

TCO-förbundens samlade information med anledning av coronapandemin

Coronaviruset och dess effekter slår brett genom alla sektorer i samhället. Även medlemmarna i TCO:s förbund påverkas på olika sätt, vissa grupper har fått strikta regler att flytta kontoret hem medan andra är verksamma mitt i krisens absoluta mittpunkt. Det viktiga är att vi följer just de reglerna som är applicerbara på vår specifika arbetssituation.

Pressmeddelanden

Välkommet räddningspaket för arbetstagare

Regeringen och samarbetspartierna presenterade på måndagen ett paket med satsningar på bland annat a-kassan och utbildningssektor. TCO välkomnar att fler kommer att kunna få a-kassa, samtidigt som också takbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjs. På utbildningsområdet genomförs flera förändringar som också ligger väl i linje med vad TCO framfört till regeringen de senaste veckorna.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Höjt tak i a-kassan gör stor skillnad för barnfamiljen

4 200 kronor i månaden. Så mycket mer kan en barnfamilj få ut i och med regeringens beslut om höjning av taket i a-kassan tillfälligt under 2020. - Att vara med i a-kassan kan vara skillnaden mellan att kunna bo kvar i huset under tiden man söker ett nytt jobb, säger Therese Svanström, ordförande TCO.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 april, 2020

Media är viktigt i kristider – men också att inte synas

Det var någon i min omgivning som sa att vi sannolikt aldrig förr har tittat på och läst så mycket nyheter, som just nu. Och det är nog sant. I en svår tid som den vi befinner oss i är beroende av att hålla oss uppdaterade över vad myndigheter och politiker säger, men även om hur läget ser ut lokalt. Det är också tack vare journalistiken som vi kan ta del av hur vardagen ser ut för de som sliter med att bekämpa smittspridningen och vårda de sjuka. Många yrkesgrupper och branscher är hårt pressade. Det gäller också medierna och det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv. Nyhetsbevakning och granskning behövs alltid, inte minst i svåra tider.

Maria Ahrengart - Nationalekonom

06 april, 2020

Kollektivavtalets försäkringar kan ge extra ersättning vid arbetslöshet

Under mars månad fick Arbetsförmedlingen in 36 800 varsel om uppsägning. Framför allt är det varsel inom hotell, restaurang, bemanning, turism, event, transport och handel. Varsel betyder inte arbetslöshet men från historiska data vet vi att ungefär hälften av de som blir varslade också går vidare till uppsägningar i genomsnitt.

Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

06 april, 2020

Omställning genom utbildning – nu viktigare än någonsin

Bättre möjligheter till utbildning, omställning och vidareutbildning genom hela arbetslivet har länge varit TCO:s högst prioriterade fråga. Vi vet att tillgången till kompetensutveckling har stor betydelse för såväl samhällsekonomin som för enskilda företags utveckling, välfärdens kvalitet och individens möjligheter att utvecklas och själv styra över sitt arbetsliv.

Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 april, 2020

Att hålla ihop och att hålla i

Vi lägger strax en tredje vecka av aktiviteter i pandemins tecken till räkningen. De allt mer digitala arbetsdagarna – på distans – börjar så sakta kännas som vanligt men jag saknar de personliga mötena. Det är något annat att träffas, även om det ibland också har sina fördelar att kunna ha en videokonferens eller ringa ett samtal.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

01 april, 2020

Gemensamma insatser krävs för fler och trygga jobb i krisens Europa

Coronakrisen har satt Europasamarbetet på prov. Vi ser nu hur viktigt det är att EU fungerar i en kris och att vi gör gemensamma insatser där det behövs. När Europa nu riskerar gå in i en djup lågkonjunktur behövs akuta krisåtgärder, men också EU-reformer som banar väg för fler och bättre jobb - och som slår vakt om rättsstat och demokrati. Partssamverkan och kollektivavtal spelar en nyckelroll när den europeiska ekonomin ska återuppbyggas.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Maria Ahrengart - Nationalekonom

31 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.