Bra att regeringen bygger ut högskolan – men vad vill man med den högre utbildningen?

TCObloggar 2014-03-14

Den gångna veckan har regeringen närmast lagt ut en bombmatta, eller ett pärlband om man så vill, med utbildningssatsningar. Avsikten är förstås att man vill visa handlingskraft efter Pisa-chocken i december och samtidigt desarmera utbildningspolitiken som valfråga, eftersom den seglat upp som ett av oppositionens viktigaste kort inför riksdagsvalet i september.

I går aviserade utbildningsminister Jan Björklund en utbyggnad av lärarutbildningen med 9000 platser och dessutom ytterligare utbyggnad av andra högskoleutbildningar. Regeringen förtjänar en eloge för att den sedan tillträdet 2006 har byggt ut den högre utbildningen, något TCO med framgång argumenterat för under lång tid.

Det märkliga är att Jan Björklund tycks ha gjort detta motvilligt. Redan innan han blev minister kritiserade han utbyggnaden som högskolan genomgått de senaste decennierna och han har upprepade gånger använt sig av fraser som "alla ungdomar kan inte bli akademiker". Det är beklagligt att den högst ansvarige för landets högre utbildning uttrycker sig så nedlåtande om människors strävan efter att lära sig mer. Dessutom är behoven uppenbara. Söktrycket till högskolan är nu på historiskt höga nivåer, arbetsmarknadsprognoser pekar mot en växande efterfrågan av högskoleutbildade och behovet av vidareutbildning för yrkesverksamma ökar ständigt i och med den snabba förändringstakten och de ökande kunskapskraven på arbetsmarknaden.

Men utbyggnaden av lärarutbildningen är inte problemfri. Jan Björklund menar att söktrycket ökat så pass mycket att det inte blir ett problem att fylla utbildningsplatserna med kvalificerade sökande. Den bilden är dock inte så entydig som utbildningsministern verkar tro. För en tid sedan konstaterade Universitetskanslersämbetet att söktrycket inte speglar den faktiska registreringen av studenter; många förstahandssökande väljer att inte påbörja lärarutbildningen. Dessutom vet vi att var sjätte lärarstudent hoppar av utbildningen i ett tidigt skede och ännu fler väljer att aldrig slutföra den. Avhoppen har dessutom ökat i och med den nya lärarutbildningen som startade 2011. Skälen är många, bland annat handlar det om brister i undervisningen och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Det går dock inte att komma ifrån att en starkt bidragande faktor är lärares låga löner och tuffa arbetsvillkor. För att göra utbildningen mer attraktiv att söka och slutföra måste läraryrkets status återupprättas och lönerna höjas markant, något som påpekats av bland andra Lärarförbundet, TCO, LO och Saco.

Utbildningskvaliteten riskerar dessutom att drabbas när utbyggnaden sker så snabbt och kraftfullt, inte minst när beskeden kommer så plötsligt och oväntat. Och det gäller inte bara lärarutbildningen. Regeringens högskolepolitik har ända sedan regeringsskiftet 2006 präglats av en ryckighet som tar sig uttryck i att man sänder motstridiga signaler och ständigt ändrar kurs. Det är djupt problematiskt och inger inte förtroende.

Utbildningspolitik, inte minst högre utbildning, måste vara långsiktig, stabil och ambitiös, ja rentav visionär. En hög och ökande kunskapsnivå hos befolkningen är avgörande för vår framtida välfärd och tillväxt, och kan inte göras avhängig av sporadiska infall och utspel kopplade till kortsiktiga svängningar på arbetsmarknaden eller - ännu värre - rent valtaktiska överväganden.

Regeringen gör rätt som expanderar högskolan, inte minst när det gäller utbildningarna till sjuksköterska, civilingenjör och lärare. Men ryckigheten och bristen på konsekvens är ett problem som egentligen är ganska onödigt. Med tanke på att den högre utbildningen netto har fler platser nu än när regeringen tillträdde, hade man lika gärna kunnat bestämma sig för en konsekvent och successiv utbyggnad redan från början, hållit fast vid den linjen och på så sätt skapat rimliga förutsättningar för lärosätena att planera sin verksamhet och bygga en grund för verksamheten som bidrar till hög kvalitet på lång sikt. En sådan hög och långsiktig ambitionsnivå har präglats regeringens forskningspolitik, så det är obegripligt att detsamma inte präglar den högre utbildningen.

Med detta sagt är det alltså i grunden positivt att regeringen nu bygger ut högskolan, och man bör nu fortsätta på den inslagna vägen. Bristen på lärare spås öka de kommande femton åren, men det finns växande behov också inom andra utbildningsområden, bland annat vård och teknikutbildningar.

TCO har länge krävt fler platser i den högre utbildningen. Detsamma gäller flera lärosäten, Universitetskanslersämbetet och studentorganisationer. På den politiska arenan har inte minst Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och i viss mån Miljöpartiet framfört krav på en högskoleutbyggnad.

Vi ser nu fram emot en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen de kommande åren, oavsett politisk majoritet efter valet. Det behövs mer resurser till både fler platser och kvalitet i den högre utbildningen, men dimensioneringen måste vara mer långsiktig och bygga på tydliga principer. Jan Björklund får gärna peka med hela handen, bara han gör det åt rätt håll.

Efter pandemin krävs lag om personliga integriteten

Pandemin har lett till en snabb utveckling av digitala arbetssätt. För att ta vara på fördelarna men samtidigt behålla tilliten krävs tydliga regler om hur information får användas.

 

Läs mer

Debatt

Inför en lag om personlig integritet i arbetslivet

Efter pandemin måste en lag om personlig integritet i arbetslivet införas, det kräver TCO i ett brev till regeringen och i en artikel på Dagens nyheters debattsida.

Nyheter

Nya förslagen för arbetskraftinvandring räcker inte

Dagens system för arbetskraftsinvandring har flera brister som behöver åtgärdas. Men de förslag som presenteras i utredningen om arbetskraftsinvandring är inte tillräckliga.

Pressmeddelanden

Det går för långsamt mot jämställt föräldraskap

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag. Kvinnor tog ut 68,7 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Män tog alltså bara ut 31,3 procent.

Debatt

Krävs social dialog för att få fart på europeisk ekonomi

En lyckad jobbpolitik, klimatanpassning och konkurrenskraft går hand i hand med kompetensutveckling, social trygghet och jämställdhet. Vägen dit är via starka parter på arbetsmarknaden, skriver vi tillsammans med våra nordiska kollegor på Altinget.

Nyheter

Omställning är nyckeln till snabb återhämtning för Europas ekonomi

I helgen träffas EU-ländernas regeringar och arbetsmarknadens parter i portugisiska Porto för att ta vidare arbetet från det sociala toppmöte som hölls i Göteborg 2017, där EU:s pelare för sociala rättigheter antogs. TCO har inför mötet lyft tillgång till vidareutbildning samt jämställdhet och kollektivavtalslösningar som de allra mest prioriterade frågorna för en snabb och hållbar återhämtning av den EU:s ekonomi. Inför mötet i Porto har EU-kommissionen stakat ut flera ambitiösa mål till 2025, där ett är särskilt viktigt: att 60 procent av EU:s vuxna befolkning varje år ska delta i utbildning eller kompetensutveckling.

Pressmeddelanden

Therese Svanström vald till vice ordförande för Folksam Sak

Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 april, 2021

Två glädjande rapporter visar på ökad facklig styrka!

En arbetsmarknad i förändring innebär utmaningar. Arbetsvillkor förändras, nya jobb uppstår och nya branscher tillkommer där arbetsvillkoren naturligtvis ska vara schyssta. TCO-förbundens medlemmar uttrycker ett behov av kunskapshöjande insatser för att de ska klara av att hänga med i sina yrken. Då är det viktigt med ökad facklig styrka, och förra veckan presenterades två rapporter som pekade i just den riktningen.

Sofia Råsmar - EU-jurist

10 maj, 2021

Tjänstemän - vilket EU vill ni leva i?

På Europadagen 9 maj började samtalet om EU:s framtid under namnet Konferensen om Europas framtid, också kort och gott omnämnd som framtidskonferensen. I en rad debatter och diskussioner ska människor från hela EU under ca ett års tid dela med sig av sina idéer och på så sätt bidra till att skapa vår gemensamma framtid.

EU

Mika Domisch - Internationell sekreterare

06 maj, 2021

Porto visar vägen

Ibland måste man lyfta blicken för att se skogen för alla träd. EU är som bekant ett samarbete mellan 27 medlemsländer som inte bara bildar världens största marknad utan som med sin gemensamma handelspolitik är en allt tyngre global spelare. Samtidigt blir den globala ekonomiska konkurrensen allt tuffare när globalisering, digitalisering och klimatutmaningen leder till snabbt föränderliga samhällen och arbetsmarknader. Men hur ska EU hävda sig i framtiden?

EU, Partsmodellen

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

26 april, 2021

TCO fördömer fängslandet av fackliga ledare i Hongkong

Nyligen dömdes Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för den oberoende fackliga organisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions, HKCTU, till 14 månaders fängelse. Hans brott består i att ha organiserat en demonstration mot Kinas ökande inflytande i Hongkong i augusti 2019, och att ha deltagit i protesterna mot inskränkningarna av demokratin under 2020.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

23 april, 2021

Ännu en underbar natt!

Ikväll är det 40 år sedan det som kom att kallas ”den underbara natten” inleddes, då en politisk överenskommelse om en skattereform gjordes. En bra dag att påminna om politiska förhandlingar kräver ett gediget genomarbetat underlag för att lösningarna ska bli bra. Januariavtalets skattereform har ännu inte påbörjats. Finansministern borde jubilera genom att sätta igång en expertutredning. Så kanske ännu en underbar natt kommer!

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Åsa Forsell - Utredare med ansvar för jämställdhetsfrågor.

21 april, 2021

Normer styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga – politiken behöver signalera att jämställt föräldraskap är målet

Utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten går för långsamt och takten har avtagit det senaste året. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex. Nyare forskning visar att normer på arbetsplatserna styr hur länge kvinnor och män är föräldralediga. För att skynda på utvecklingen mot ökad ekonomisk jämställdhet behöver reglerna kring föräldraförsäkringen reformeras så att de tydligt signalerar att målet är jämställt föräldraskap – det är dags för tredelning av föräldrapenningdagarna och även dagar med ersättning på grundnivå ska vara reserverade.

Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.