Är det datorernas fel att skolresultaten sjunker?

TCObloggar 2015-09-15


Keith-Richards-Throws-TV

Varför kastar Keith Richards ut en gammal dator genom ett skolfönster?

I dag rapporterar Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test, det är alltså inga nya provresultat som redovisas.

Det här kan låta alarmerande, men jag ska i detta inlägg försöka mana till eftertanke, så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet.

Nyheten som sådan är inte ointressant, men heller inte särskilt förvånande. Det är sedan tidigare känt att de svenska skolresultaten har försämrats under lång tid. Vi vet också från andra undersökningar att svenskar hör till dem som använder datorer och internet mest i världen och att svenska ungdomar ägnar betydligt mer tid åt detta än åt läxor, böcker, musikinstrument och andra fritidsaktiviteter. Eftersom de fallande skolresultaten och det kraftigt ökande användandet av datorer och internet bland unga inträffat under samma tidsperiod, är det knappast någon överraskning att det finns ett samband.

Men ett samband mellan två företeelser innebär inte ett orsakssamband. På utredarspråk säger man att korrelation inte innebär kausalitet, med andra ord: att två saker hänger ihop betyder inte att det ena orsakar det andra. Dels kan orsakssambandet gå i den motsatta riktningen, dels kan det finnas helt andra faktorer än de som observerats som ligger bakom. I det här fallet kan det exempelvis vara så att elever som använder datorer mycket får dåliga skolresultat för att de inte lägger ned tillräckligt mycket tid på sina studier, eller att de får för lite sömn, eller att de mår dåligt eller har inlärningssvårigheter av helt andra skäl. Vi vet helt enkelt inte. Skolverket konstaterar också att ”resultaten som presenteras här kan inte säga något om huruvida den ökade it-användningen påverkat resultatutvecklingen i PISA.”

Att börja kasta ut datorer från svenska klassrum med samma entusiasm som rockstjärnor kastar TV-apparater genom hotellfönster vore alltså förhastat. Därmed inte sagt att det inte finns intressanta saker i rapporten att titta närmare på. Jag skulle vilja peka på två omständigheter: (1) skillnader mellan flickor och pojkar och (2) datoranvändning i skolan.

Låt oss börja med (1): skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar, både när det gäller skolresultat och datoranvändning (främst spelande). Detta är något vi känner till från tidigare OECD-analyser och från studier av svenska ungdomars medievanor. Flickor presterar bättre i de flesta skolämnen, de hjälper oftare till hemma, gör oftare läxor och spelar oftare instrument/sjunger. De spelar datorspel i betydligt mindre utsträckning än pojkar, men använder sociala medier och mobiltelefon oftare än vad pojkar gör. Viss oro kan man också känna över det faktum att pojkar, enligt OECD:s undersökning, är överrepresenterade bland så kallade ”extrema internetanvändare”, alltså de elever som använder nätet minst sex timmar på fritiden varje vardag. Dessa elever har inte bara lägst skolresultat, utan kommer oftare för sent, skolkar mer och mår sämre än andra elever. Det behövs mer kunskap om vad de könsmässiga mönstren beror på och hur skolan kan beakta dem i undervisningen.

Vilket för oss till punkt (2): datoranvändning i skolan, eller i vidare mening skolväsendets och lärarnas IT-kompetens. I en undersökning som Skolverket publicerade 2013 framgick att tre av tio lärare behövde kompetensutveckling inom ”grundläggande datorkunskap”. Mer än hälften av lärarna ville ha mer kunskap om hur IT kan användas som pedagogiskt verktyg. Kompetensutveckling för lärare är alltså en nyckelfaktor när det gäller hur IT ska användas i klassrummet. Men det behövs även forskning om hur skolledare mer övergripande bör planera och strukturera skolans verksamhet för att på bästa sätt dra nytta av IT. Skolan behöver också bli bättre på att förstå vilka aspekter av ungdomars befintliga IT-användande som går ut över skolresultaten och vilka aspekter som faktiskt bidrar till eller skulle kunna bidra till bättre prestationer. Som jag nämnt tidigare behöver det inte vara så att datoranvändningen som sådan är boven i dramat. Även på detta område behövs mer kunskap.

Är det då ett problem att svenska elever hör till dem som använder datorer och IT mest? Och vore det bättre om förhållandet var det motsatta, med tanke på hur världen ser ut idag och kommer att se ut i framtiden? Antagligen inte. Det finns, föga förvånande, studier som tyder på att datorer och IT väl använda kan leda till bättre skolresultat och även jämna ut skillnader mellan könen. I arbetslivet kan förstås knappast någon längre – och ännu färre i framtiden – klara sig utan grundläggande och ofta ganska avancerade kunskaper om datorer och internet. Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla dessa färdigheter och dessutom att göra det på ett sätt som jämnar ut socioekonomiska klyftor mellan eleverna.

Den svenska skolpolitiken har länge präglats av polarisering, tvära kast och tvärsäkra påståenden, vilket knappast varit till gagn för skolan och eleverna. Om beslutsfattare nu reagerar på ofullständiga underlag för att visa handlingskraft och utan eftertanke eller noggrann analys försöker begränsa elevers IT-användning, kan man göra mer skada än nytta. Dels skulle det vara negativt i sig, eftersom datorer och IT har många fördelar som kan vara till nytta både i undervisningen och för ungas lärande utanför skolan. Dels riskerar man att skjuta bredvid målet, eftersom orsaken till de sjunkande resultaten som tidigare påpekats kan vara något annat än elevernas datoranvändning.

Om man tar dagens OECD-rapport till intäkt för att skolan ska minska användningen av IT och internet i undervisningen är risken tvärtom stor att de elever som har minst tillgång till teknik och vars föräldrar inte kan vägleda och hjälpa dem, skulle drabbas hårdast. Regeringen verkar ha förstått detta, och aviserade redan i somras ett uppdrag till Skolverket att ta fram förslag på hur skolorna kan stärka lärarnas digitala kompetens. Låt oss hoppas att man står fast vid den pragmatiska linjen när det gäller IT i undervisningen och synen på ungdomars datoranvändning.

När det gäller den mer övergripande skolpolitiken är det lika viktigt att regeringen står fast vid och utvecklar den linje som man tidigare aviserat, nämligen att göra skolan mer jämlik och minska de växande kunskapsklyftorna mellan elever och skolor. Här behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen, något som lyfts fram av bland andra OECD, Skolverkets chef Anna Ekström och professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos.

Jag har skrivit om PISA-undersökningen många gånger tidigare. Den som vill läsa mer kan göra det här.

 

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Efter en ovanlig vår och ett ovanligt år summerar Therese Svanström året hittills och med hopp går hon in i semestern och ser fram emot den osäkra, men intressanta hösten. Glad sommar! 

Läs mer

Debatt

Sjukförsäkringen är i behov av förändring

Betänkandet En begriplig och trygg sjukförsäkring med plats för rehabilitering (SOU 2020:06) innehåller viktiga förslag som TCO välkomnar. Snarare än att snabbt pressa ut stora yrkesgrupper, ofta kvinnor, i arbetslöshet eller till arbeten där den enskildes utbildning och kunskap inte tas tillvara, behöver vi en sjukförsäkring som ger sjukskrivna en rimlig möjlighet att komma tillbaka till sitt arbete och ta tillvara sin kompetens.

Nyheter

Kompromisskampen firar fem år - fast i höst

Det började som en rolig idé 2016 - att få de politiska ungdomsförbunden att kompromissa sig fram till lösningar på scenen i Almedalen. Sedan dess har vi sett spännande samarbeten och nya vänskaper uppstå i TCO-landet. I år blir det inget Almedalen, men det blir Kompromisskampen. Skriv redan nu in 7 oktober i din kalender, då firar vi fem år av lösningar istället för låsningar i politiken.

Pressmeddelanden

TCO välkomnar en a-kassa anpassad efter dagens arbetsmarknad

TCO är positiva till a-kasseutredningen som överlämnades till regeringen måndagen 15 juni. Utredningens förslag leder till att a-kassan breddas så att även de som jobbar som egenföretagare eller i atypiska anställningsformer kvalificeras för ersättning. En förändring som betyder mycket för tjänstemannagrupperna, det välkomnar TCO.

Debatt

Sveriges arbete för global rättvisa sätts på prov

Årets Global Rights Index visar att demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet krymper världen över. Sveriges regering måste tillsammans med facket bidra till att vända trenden, skriver LO, TCO, Saco och Union to Union på omvärlden.se

Nyheter

Inbjudan: TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare 2020

Är du doktorand eller nydisputerad forskare med intresse för arbetsmarknaden? Vill du få en chans att diskutera pågående eller kommande forskning med arbetsmarknadens parter och forskare från andra discipliner? Vill du öka din kunskap om kollektivavtalen och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter? Ansök till TCO:s akademi för framtidens arbetsmarknadsforskare.

Pressmeddelanden

TCO starkt kritiska till LAS-utredningen

TCO är starkt kritiska till LAS-utredningen som överlämnas till regeringen idag. Godtyckliga uppsägningar, försämrad arbetsmiljö och ökad otrygghet är några av konsekvenserna som skulle uppstå om utredningens förslag blir verklighet. TCO ser det som otänkbart att regeringen skulle kunna gå vidare med utredningens förslag.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

03 juli, 2020

En ovanlig vår och ett ovanligt år

Sommarhälsningar av det här slaget brukar alltid vara lättsamma och glada. Den del av året som vi lämnar bakom oss brukar summeras och vi brukar kunna lämna jobbet bakom oss för några veckors efterlängtad ledighet. Men i år är inget vanligt år. Min inledning börjar därför tyvärr i moll, men avslutas med både hopp och glädje.

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

02 juli, 2020

Kris och brexit i fokus när Tyskland tar över EU-klubban

I går övertog Tyskland ordförandeklubban i EU:s ministerråd från Kroatien. Under det kommande halvåret blir det Angela Merkels regering som ska försöka jämka ihop EU-länderna i flera stora och svåra frågor. Just nu har EU ett par extra svåra frågor på bordet, som måste lösas under tyskt ordförandeskap: räddningspaketet och brexit.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

30 juni, 2020

Ett regelverk som uppmuntrar till visselblåsning är viktigt

Igår presenterades förslaget till hur EU:s direktiv om skydd för visselblåsare ska införas i svensk rätt. TCO välkomnar ett förbättrat skydd för visselblåsare men pekar på risken för ett omfattande och krångligt regelverk. Det ska alltid vara enkelt att slå larm om missförhållande, det är en viktig princip som TCO vill värna om.

Arbetsrätt, EU

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

18 juni, 2020

EU:s midsommartoppmöte: Kompromissvilja krävs för att vända krisen till framtidstro

På midsommarafton inleder EU-ledarna förhandlingar om det nya räddningspaketet som ska bidra till att Europas ekonomi kommer på rätt köl. TCO driver på för att EU ska enas kring en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning - som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling. I förhandlingarna krävs att Sverige och övriga länder står upp för Europasamarbetet och agerar konstruktivt och lösningsorienterat, för läget är allvarligt. Bara genom kompromissvilja och handlingskraft kan krisen vändas till framtidstro.

Ekonomi och tillväxt, EU, Corona

Therese Svanström - Ordförande TCO

18 juni, 2020

Midsommarförhandlingar i EU

I morgon, på midsommarafton, möts EU-ländernas stats- och regeringschefer digitalt för att bland annat diskutera formerna för och finansieringen av unionens krisåtgärder men också långtidsbudgeten. Det finns olika syn på hur det ska gå till men också om hur budgeten ska utformas och finansieras. Utsikterna för att man skulle komma överens i morgon får anses vara små.

Ekonomi och tillväxt, EU, Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

17 juni, 2020

Viktiga besked om arbetslöshetsförsäkringen

En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring är en central del av förmågan till omställning på arbetsmarknaden. En brist som finns i dagens lagstiftning är att för få kan kvalificera sig för att få ersättning. De förslag som a-kasseutredningen presenterade tidigare i veckan innebär en breddning så att fler kan få a-kassa. Det är en fråga som vi i TCO drivit under många år och vi är glada att utredningen föreslår detta.

A-kassan

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.