Är det datorernas fel att skolresultaten sjunker?

TCObloggar 2015-09-15


Keith-Richards-Throws-TV

Varför kastar Keith Richards ut en gammal dator genom ett skolfönster?

I dag rapporterar Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test, det är alltså inga nya provresultat som redovisas.

Det här kan låta alarmerande, men jag ska i detta inlägg försöka mana till eftertanke, så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet.

Nyheten som sådan är inte ointressant, men heller inte särskilt förvånande. Det är sedan tidigare känt att de svenska skolresultaten har försämrats under lång tid. Vi vet också från andra undersökningar att svenskar hör till dem som använder datorer och internet mest i världen och att svenska ungdomar ägnar betydligt mer tid åt detta än åt läxor, böcker, musikinstrument och andra fritidsaktiviteter. Eftersom de fallande skolresultaten och det kraftigt ökande användandet av datorer och internet bland unga inträffat under samma tidsperiod, är det knappast någon överraskning att det finns ett samband.

Men ett samband mellan två företeelser innebär inte ett orsakssamband. På utredarspråk säger man att korrelation inte innebär kausalitet, med andra ord: att två saker hänger ihop betyder inte att det ena orsakar det andra. Dels kan orsakssambandet gå i den motsatta riktningen, dels kan det finnas helt andra faktorer än de som observerats som ligger bakom. I det här fallet kan det exempelvis vara så att elever som använder datorer mycket får dåliga skolresultat för att de inte lägger ned tillräckligt mycket tid på sina studier, eller att de får för lite sömn, eller att de mår dåligt eller har inlärningssvårigheter av helt andra skäl. Vi vet helt enkelt inte. Skolverket konstaterar också att ”resultaten som presenteras här kan inte säga något om huruvida den ökade it-användningen påverkat resultatutvecklingen i PISA.”

Att börja kasta ut datorer från svenska klassrum med samma entusiasm som rockstjärnor kastar TV-apparater genom hotellfönster vore alltså förhastat. Därmed inte sagt att det inte finns intressanta saker i rapporten att titta närmare på. Jag skulle vilja peka på två omständigheter: (1) skillnader mellan flickor och pojkar och (2) datoranvändning i skolan.

Låt oss börja med (1): skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar, både när det gäller skolresultat och datoranvändning (främst spelande). Detta är något vi känner till från tidigare OECD-analyser och från studier av svenska ungdomars medievanor. Flickor presterar bättre i de flesta skolämnen, de hjälper oftare till hemma, gör oftare läxor och spelar oftare instrument/sjunger. De spelar datorspel i betydligt mindre utsträckning än pojkar, men använder sociala medier och mobiltelefon oftare än vad pojkar gör. Viss oro kan man också känna över det faktum att pojkar, enligt OECD:s undersökning, är överrepresenterade bland så kallade ”extrema internetanvändare”, alltså de elever som använder nätet minst sex timmar på fritiden varje vardag. Dessa elever har inte bara lägst skolresultat, utan kommer oftare för sent, skolkar mer och mår sämre än andra elever. Det behövs mer kunskap om vad de könsmässiga mönstren beror på och hur skolan kan beakta dem i undervisningen.

Vilket för oss till punkt (2): datoranvändning i skolan, eller i vidare mening skolväsendets och lärarnas IT-kompetens. I en undersökning som Skolverket publicerade 2013 framgick att tre av tio lärare behövde kompetensutveckling inom ”grundläggande datorkunskap”. Mer än hälften av lärarna ville ha mer kunskap om hur IT kan användas som pedagogiskt verktyg. Kompetensutveckling för lärare är alltså en nyckelfaktor när det gäller hur IT ska användas i klassrummet. Men det behövs även forskning om hur skolledare mer övergripande bör planera och strukturera skolans verksamhet för att på bästa sätt dra nytta av IT. Skolan behöver också bli bättre på att förstå vilka aspekter av ungdomars befintliga IT-användande som går ut över skolresultaten och vilka aspekter som faktiskt bidrar till eller skulle kunna bidra till bättre prestationer. Som jag nämnt tidigare behöver det inte vara så att datoranvändningen som sådan är boven i dramat. Även på detta område behövs mer kunskap.

Är det då ett problem att svenska elever hör till dem som använder datorer och IT mest? Och vore det bättre om förhållandet var det motsatta, med tanke på hur världen ser ut idag och kommer att se ut i framtiden? Antagligen inte. Det finns, föga förvånande, studier som tyder på att datorer och IT väl använda kan leda till bättre skolresultat och även jämna ut skillnader mellan könen. I arbetslivet kan förstås knappast någon längre – och ännu färre i framtiden – klara sig utan grundläggande och ofta ganska avancerade kunskaper om datorer och internet. Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla dessa färdigheter och dessutom att göra det på ett sätt som jämnar ut socioekonomiska klyftor mellan eleverna.

Den svenska skolpolitiken har länge präglats av polarisering, tvära kast och tvärsäkra påståenden, vilket knappast varit till gagn för skolan och eleverna. Om beslutsfattare nu reagerar på ofullständiga underlag för att visa handlingskraft och utan eftertanke eller noggrann analys försöker begränsa elevers IT-användning, kan man göra mer skada än nytta. Dels skulle det vara negativt i sig, eftersom datorer och IT har många fördelar som kan vara till nytta både i undervisningen och för ungas lärande utanför skolan. Dels riskerar man att skjuta bredvid målet, eftersom orsaken till de sjunkande resultaten som tidigare påpekats kan vara något annat än elevernas datoranvändning.

Om man tar dagens OECD-rapport till intäkt för att skolan ska minska användningen av IT och internet i undervisningen är risken tvärtom stor att de elever som har minst tillgång till teknik och vars föräldrar inte kan vägleda och hjälpa dem, skulle drabbas hårdast. Regeringen verkar ha förstått detta, och aviserade redan i somras ett uppdrag till Skolverket att ta fram förslag på hur skolorna kan stärka lärarnas digitala kompetens. Låt oss hoppas att man står fast vid den pragmatiska linjen när det gäller IT i undervisningen och synen på ungdomars datoranvändning.

När det gäller den mer övergripande skolpolitiken är det lika viktigt att regeringen står fast vid och utvecklar den linje som man tidigare aviserat, nämligen att göra skolan mer jämlik och minska de växande kunskapsklyftorna mellan elever och skolor. Här behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen, något som lyfts fram av bland andra OECD, Skolverkets chef Anna Ekström och professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos.

Jag har skrivit om PISA-undersökningen många gånger tidigare. Den som vill läsa mer kan göra det här.

 

Hjälp ensamföretagarna överleva coronakrisen

Många ensamföretagare har fortfarande inte fått något stöd för att klara sin ekonomi till följd av coronaviruset, skriver Therese Svanström i en debattartikel på aftonbladet.se

Läs mer

Debatt

Replik: Vi förstår inte Försäkringskassan

Försäkringskassan sågar förslagen till en ny sjukförsäkring. Vi har svårt att förstå myndighetens onyanserade och svepande kritik, skriver företrädare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

Fler korta högskolekurser är helt rätt väg

De senaste veckorna har regeringen och samarbetspartierna presenterat flera satsningar på högskolans roll i det livslånga lärandet och omställning. Senast i raden är beskedet att tillföra ytterligare medel som ska användas till korta högskolekurser, och det är helt i linje med tjänstemännens behov.

Pressmeddelanden

Välkommet omställningsuppdrag för högskolan

TCO har under flera år varit drivande i frågan om att ge högskolan ett omställningsuppdrag. I takt med att arbetsmarknaden förändras och vi arbetar längre upp i åldrarna ökar behoven av att kunna ställa om och ändra riktning i arbetslivet. Coronapandemin har ställt dessa behov på sin spets.

Debatt

Replik: LOV-experiment läcker energi från AF

I krisen måste Arbetsförmedlingen fokusera på de åtgärder man vet fungerar, inte en ny svårutvärderad försöksverksamhet med en rad problem, skriver fackliga utredare från LO, TCO och Saco.

Nyheter

Framgång för TCO i sjukförsäkringsfrågan

2018 tillsatte regeringen med dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Utredningen tillsattes mot bakgrund av den kraftiga kritik som bland annat TCO riktat mot oklarheter kring Försäkringskassans bedömningar av de sjukskrivnas arbetsförmåga. Utredaren Clas Jansson har nu har nu presenterat slutbetänkande En sjukförsäkring anpassad till individen med flera förslag som TCO har jobbat hårt för att få igenom.

Pressmeddelanden

TCO delar ut priser till kulturskapare

TCO:s kulturpris och kulturstipendium 2020 delades ut digitalt på tisdagseftermiddagen. Årets kulturpristagare är regissören Amanda Kernell. Kulturstipendiet tilldelas bildkonstnären Kent Wisti.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 maj, 2020

Måndag med möten med ministrar och skådespelare från Dramaten

Måndagsmorgonen rivstartade med ett digitalt möte om situationen för ensamföretagare. Tillsammans med ordförandena för Unionen, Journalistförbundet och Teaterförbundet hade jag en sittning med arbetsmarknadsministern, näringsministern och kulturministern. Min bedömning är att man försöker hitta en lösning, men att det går alldeles för långsamt. För mig är det här en av de frågor som har högsta prioritet. Många TCO-förbundsmedlemmar som är ensamföretagare har en extremt pressad situation. De förtjänar också stöd från det allmänna och den ökade trygghet det skulle innebära.

Corona

Kristina Lovén Seldén - Utredare arbetsmarknadspolitik

20 maj, 2020

Mångbottnade problem kräver mångdisciplinära lösningar

Kristina Lovén Seldén kommenterar Fores antologi Arbetsmarknad i förändring i en blogg.

Arbetsmarknad, Omställning och utbildning, Corona

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

19 maj, 2020

Blogg – vägen mot ett omställningsuppdrag

TCO har länge verkat för att ge universitet och högskolor ett omställningsuppdrag och glädjen var därför stor när regeringen i början av maj föreslog ändringar i högskolelagen för att tydliggöra lärosätenas roll i det livslånga lärandet. Det var ett viktigt steg i rätt riktning men utan kompletterande styrsignaler riskerar det att bli symbolpolitik och ett ansvar utan innehåll. Det är därför väldigt glädjande att regeringen och samarbetspartierna under den senaste veckan fortsatt att presentera satsningar och förslag som sakta men säkert fyller lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet med innehåll.

Omställning och utbildning

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

11 maj, 2020

TCO vill se EU-pakt för jobb, sammanhållning och global utveckling

I lördags firades Europadagen, mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden. Pandemin har på några veckor lett till något av det som EU under årtionden arbetat för att förhindra: stängda gränser i Europa och att flera medlemsländer åsidosatt demokratin genom undantagslagar. EU är ett ömtåligt bygge. Pandemin visar hur viktigt det är att hela tiden prata om vad vi vill ha EU till, och vilka regler som vi absolut inte kan tumma på. När EU:s ekonomi nu ska återstartas vill TCO se en pakt för jobb, tillväxt och sammanhållning, som rustar Europa ekonomiskt, slår vakt om våra gemensamma värden och bidrar till global utveckling.

Ekonomi och tillväxt, EU, Internationellt

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 maj, 2020

Europadagen: Gemenskap och solidaritet

Tidigare i veckan var det 75 år sedan andra världskriget tog slut. Idag, den 9 maj, firar vi Europadagen. För 70 år sedan såg Robert Schumans deklaration om att skapa ett enat Europa, byggt på fred och stabilitet, dagens ljus.

EU

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

06 maj, 2020

Så påverkar Covid-19 pensionerna

Pensionsmyndigheterna har i dagarna lämnat sin prognos till regeringen om utgifterna för kommande år. I prognosen anges bland annat att inkomstpensionen i det allmänna pensionssystemet räknas ned med ungefär 1,5 procent under år 2021.

Pension, Corona

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.