Är det datorernas fel att skolresultaten sjunker?

TCObloggar 2015-09-15


Keith-Richards-Throws-TV

Varför kastar Keith Richards ut en gammal dator genom ett skolfönster?

I dag rapporterar Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test, det är alltså inga nya provresultat som redovisas.

Det här kan låta alarmerande, men jag ska i detta inlägg försöka mana till eftertanke, så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet.

Nyheten som sådan är inte ointressant, men heller inte särskilt förvånande. Det är sedan tidigare känt att de svenska skolresultaten har försämrats under lång tid. Vi vet också från andra undersökningar att svenskar hör till dem som använder datorer och internet mest i världen och att svenska ungdomar ägnar betydligt mer tid åt detta än åt läxor, böcker, musikinstrument och andra fritidsaktiviteter. Eftersom de fallande skolresultaten och det kraftigt ökande användandet av datorer och internet bland unga inträffat under samma tidsperiod, är det knappast någon överraskning att det finns ett samband.

Men ett samband mellan två företeelser innebär inte ett orsakssamband. På utredarspråk säger man att korrelation inte innebär kausalitet, med andra ord: att två saker hänger ihop betyder inte att det ena orsakar det andra. Dels kan orsakssambandet gå i den motsatta riktningen, dels kan det finnas helt andra faktorer än de som observerats som ligger bakom. I det här fallet kan det exempelvis vara så att elever som använder datorer mycket får dåliga skolresultat för att de inte lägger ned tillräckligt mycket tid på sina studier, eller att de får för lite sömn, eller att de mår dåligt eller har inlärningssvårigheter av helt andra skäl. Vi vet helt enkelt inte. Skolverket konstaterar också att ”resultaten som presenteras här kan inte säga något om huruvida den ökade it-användningen påverkat resultatutvecklingen i PISA.”

Att börja kasta ut datorer från svenska klassrum med samma entusiasm som rockstjärnor kastar TV-apparater genom hotellfönster vore alltså förhastat. Därmed inte sagt att det inte finns intressanta saker i rapporten att titta närmare på. Jag skulle vilja peka på två omständigheter: (1) skillnader mellan flickor och pojkar och (2) datoranvändning i skolan.

Låt oss börja med (1): skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar, både när det gäller skolresultat och datoranvändning (främst spelande). Detta är något vi känner till från tidigare OECD-analyser och från studier av svenska ungdomars medievanor. Flickor presterar bättre i de flesta skolämnen, de hjälper oftare till hemma, gör oftare läxor och spelar oftare instrument/sjunger. De spelar datorspel i betydligt mindre utsträckning än pojkar, men använder sociala medier och mobiltelefon oftare än vad pojkar gör. Viss oro kan man också känna över det faktum att pojkar, enligt OECD:s undersökning, är överrepresenterade bland så kallade ”extrema internetanvändare”, alltså de elever som använder nätet minst sex timmar på fritiden varje vardag. Dessa elever har inte bara lägst skolresultat, utan kommer oftare för sent, skolkar mer och mår sämre än andra elever. Det behövs mer kunskap om vad de könsmässiga mönstren beror på och hur skolan kan beakta dem i undervisningen.

Vilket för oss till punkt (2): datoranvändning i skolan, eller i vidare mening skolväsendets och lärarnas IT-kompetens. I en undersökning som Skolverket publicerade 2013 framgick att tre av tio lärare behövde kompetensutveckling inom ”grundläggande datorkunskap”. Mer än hälften av lärarna ville ha mer kunskap om hur IT kan användas som pedagogiskt verktyg. Kompetensutveckling för lärare är alltså en nyckelfaktor när det gäller hur IT ska användas i klassrummet. Men det behövs även forskning om hur skolledare mer övergripande bör planera och strukturera skolans verksamhet för att på bästa sätt dra nytta av IT. Skolan behöver också bli bättre på att förstå vilka aspekter av ungdomars befintliga IT-användande som går ut över skolresultaten och vilka aspekter som faktiskt bidrar till eller skulle kunna bidra till bättre prestationer. Som jag nämnt tidigare behöver det inte vara så att datoranvändningen som sådan är boven i dramat. Även på detta område behövs mer kunskap.

Är det då ett problem att svenska elever hör till dem som använder datorer och IT mest? Och vore det bättre om förhållandet var det motsatta, med tanke på hur världen ser ut idag och kommer att se ut i framtiden? Antagligen inte. Det finns, föga förvånande, studier som tyder på att datorer och IT väl använda kan leda till bättre skolresultat och även jämna ut skillnader mellan könen. I arbetslivet kan förstås knappast någon längre – och ännu färre i framtiden – klara sig utan grundläggande och ofta ganska avancerade kunskaper om datorer och internet. Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla dessa färdigheter och dessutom att göra det på ett sätt som jämnar ut socioekonomiska klyftor mellan eleverna.

Den svenska skolpolitiken har länge präglats av polarisering, tvära kast och tvärsäkra påståenden, vilket knappast varit till gagn för skolan och eleverna. Om beslutsfattare nu reagerar på ofullständiga underlag för att visa handlingskraft och utan eftertanke eller noggrann analys försöker begränsa elevers IT-användning, kan man göra mer skada än nytta. Dels skulle det vara negativt i sig, eftersom datorer och IT har många fördelar som kan vara till nytta både i undervisningen och för ungas lärande utanför skolan. Dels riskerar man att skjuta bredvid målet, eftersom orsaken till de sjunkande resultaten som tidigare påpekats kan vara något annat än elevernas datoranvändning.

Om man tar dagens OECD-rapport till intäkt för att skolan ska minska användningen av IT och internet i undervisningen är risken tvärtom stor att de elever som har minst tillgång till teknik och vars föräldrar inte kan vägleda och hjälpa dem, skulle drabbas hårdast. Regeringen verkar ha förstått detta, och aviserade redan i somras ett uppdrag till Skolverket att ta fram förslag på hur skolorna kan stärka lärarnas digitala kompetens. Låt oss hoppas att man står fast vid den pragmatiska linjen när det gäller IT i undervisningen och synen på ungdomars datoranvändning.

När det gäller den mer övergripande skolpolitiken är det lika viktigt att regeringen står fast vid och utvecklar den linje som man tidigare aviserat, nämligen att göra skolan mer jämlik och minska de växande kunskapsklyftorna mellan elever och skolor. Här behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen, något som lyfts fram av bland andra OECD, Skolverkets chef Anna Ekström och professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos.

Jag har skrivit om PISA-undersökningen många gånger tidigare. Den som vill läsa mer kan göra det här.

 

Många vinster i nya arbetsmiljöstrategin

Viktiga arbetsmiljöfrågor för tjänstemännen lyfts fram på ett helt nytt sätt, och en god arbetsmijö ses som central för att klara av utmaningarna på arbetsmarknaden framöver i regeringens nya arbetsmiljöstrategi.

Läs vår första analys

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

TCO: MP – inkludera arbetsmarknaden i hållbarhetsfrågorna

Märta Stenevi är Miljöpartiets nya språkrör. MP har gjort mycket för den hållbara utvecklingen. Men det är hög tid att vidga begreppet hållbarhet till att inkludera ett socialt hållbart samhälle där människor känner trygghet och tillit, skriver TCO på Altinget.

Nyheter

RUT-avdrag för äldre är ingen bra idé

Nyligen presenterades förslag om att utvidga RUT-tjänsterna specifikt mot de äldre. Det är ett behjärtansvärt initiativ men bör inte genomföras. Det skulle leda till att man undergräver RUT:s legitimitet och kan knappast ge någon större mernytta till de äldre.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

19 februari, 2021

Förändrat arbetsliv – hur påverkar det arbetsmiljö och jämställdhet?

Just nu är vi många som funderar över hur arbetslivet kommer att påverkas efter det som har varit en akut coronakris under en längre tid. När det blir möjligt att vara tillsammans på arbetsplatserna under andra och mer normala former – kommer vi då att arbeta på samma sätt som tidigare? Troligen inte. Förmodligen har vi på olika sätt lärt oss mycket som kommer innebära att både vi som arbetstagare och många arbetsgivare vill organisera arbetet på nya sätt.

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

25 februari, 2021

Lönsamt för pensionen att arbeta längre

Förra veckan presenterade Skandia en ny rapport, ”Pensionsåldersdilemmat”. Rapporten innehåller beräkningar av den framtida pensionen för några typfall i olika yrken – grundskollärare, distriktssköterska, ekonom och civilingenjör – födda på 70-, 80- och 90-talet. Dilemmat är att eftersom vi förväntas leva längre och det samlade pensionskapitalet ska räcka hela livet, så behöver vi också arbeta längre upp i åren. Samtidigt visar Skandias Novus-undersökning att många har siktet inställt på att gå i pension vid 65 år.

Arbetsmiljö, Pension, Corona

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

24 februari, 2021

Världsfacket fördömer statskuppen i Myanmar

Sedan den 1 februari har folket i Myanmar fördömt den statskupp som begåtts av militärjuntan. När armén har en hårdare ton, ökar arresteringar, förhindrar internetåtkomst och till och med öppnar eld mot demonstranter så mobiliserar medborgarna massivt för att försvara den demokratiska övergången som NLD, The National League for Democracy initierat.

Arbetsrätt, EU, Internationellt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

22 februari, 2021

EU:s handelsstrategi: TCO vill se mer fokus på arbetstagarrättigheter

I förra veckan presenterade EU-kommissionen sin översyn av den gemensamma handelspolitiken. Strategin innehåller många bra förslag, med fokus på hållbarhetsfrågor, multilateralism och ett ökat samarbete med USA. Samtidigt saknas flera viktiga fackliga frågor i den nya strategin, till exempel hur arbetstagarrättigheter ska bli en central fråga inom WTO och hur respekt för ILO-konventioner ska jämställas med andra regler i frihandelsavtal.

Ann-Katrin Dolium - Internationell sekreterare

19 februari, 2021

Dags för en global socialförsäkringsfond?

Kriserna i kölvattnet av pandemin har tydliggjort svagheterna i Europas välfärdsstater och försvårat situationen för människor i de låg- och medelinkomstländer som redan hade bristfälliga socialförsäkringssystem. Det blir allt tydligare att det är dags att damma av idén om en Global Fond för att stärka socialförsäkringssystem i världen. Förslaget om en fond har även lyfts av Världsfacket ITUC som också publicerat en skrift kring frågan.

Internationellt

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

18 februari, 2021

Bättre och sämre skattereduktioner

Det finns de som alltid ser en riktad skattesänkning som svaret, oavsett hur frågan ser ut. Dit hör inte TCO. Men det finns bättre och det finns sämre skattereduktioner. I veckan gick remisstiden hos finansdepartementet ut för två tillfälliga sådana, för investeringar och för arbetsinkomster. Läs min hiss och diss.

Ekonomi och tillväxt, Skattereform

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

8 Mars

Måndag 8 mars 12:00 - 13:00 | Digitalt event

Normer och reformer för ett hållbart livspussel

Nu visar vi vårt seminarium Normer och reformer för ett hållbart livspussel gratis för alla. Passa på att äta din lunch ihop med oss på Internationella kvinnodagen den 8 mars och se premiärvisningen samtidigt.

Läs mer Se seminariet

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.