Är det datorernas fel att skolresultaten sjunker?

TCObloggar 2015-09-15


Keith-Richards-Throws-TV

Varför kastar Keith Richards ut en gammal dator genom ett skolfönster?

I dag rapporterar Ekot i Sveriges Radio att de svenska elever som använder internet och datorer mest är de som presterar sämst i skolan. Detta visar OECD i en ny rapport som bygger på resultaten i 2012 års PISA-test, det är alltså inga nya provresultat som redovisas.

Det här kan låta alarmerande, men jag ska i detta inlägg försöka mana till eftertanke, så att vi inte kastar ut barnet med badvattnet.

Nyheten som sådan är inte ointressant, men heller inte särskilt förvånande. Det är sedan tidigare känt att de svenska skolresultaten har försämrats under lång tid. Vi vet också från andra undersökningar att svenskar hör till dem som använder datorer och internet mest i världen och att svenska ungdomar ägnar betydligt mer tid åt detta än åt läxor, böcker, musikinstrument och andra fritidsaktiviteter. Eftersom de fallande skolresultaten och det kraftigt ökande användandet av datorer och internet bland unga inträffat under samma tidsperiod, är det knappast någon överraskning att det finns ett samband.

Men ett samband mellan två företeelser innebär inte ett orsakssamband. På utredarspråk säger man att korrelation inte innebär kausalitet, med andra ord: att två saker hänger ihop betyder inte att det ena orsakar det andra. Dels kan orsakssambandet gå i den motsatta riktningen, dels kan det finnas helt andra faktorer än de som observerats som ligger bakom. I det här fallet kan det exempelvis vara så att elever som använder datorer mycket får dåliga skolresultat för att de inte lägger ned tillräckligt mycket tid på sina studier, eller att de får för lite sömn, eller att de mår dåligt eller har inlärningssvårigheter av helt andra skäl. Vi vet helt enkelt inte. Skolverket konstaterar också att ”resultaten som presenteras här kan inte säga något om huruvida den ökade it-användningen påverkat resultatutvecklingen i PISA.”

Att börja kasta ut datorer från svenska klassrum med samma entusiasm som rockstjärnor kastar TV-apparater genom hotellfönster vore alltså förhastat. Därmed inte sagt att det inte finns intressanta saker i rapporten att titta närmare på. Jag skulle vilja peka på två omständigheter: (1) skillnader mellan flickor och pojkar och (2) datoranvändning i skolan.

Låt oss börja med (1): skillnaderna ökar mellan flickor och pojkar, både när det gäller skolresultat och datoranvändning (främst spelande). Detta är något vi känner till från tidigare OECD-analyser och från studier av svenska ungdomars medievanor. Flickor presterar bättre i de flesta skolämnen, de hjälper oftare till hemma, gör oftare läxor och spelar oftare instrument/sjunger. De spelar datorspel i betydligt mindre utsträckning än pojkar, men använder sociala medier och mobiltelefon oftare än vad pojkar gör. Viss oro kan man också känna över det faktum att pojkar, enligt OECD:s undersökning, är överrepresenterade bland så kallade ”extrema internetanvändare”, alltså de elever som använder nätet minst sex timmar på fritiden varje vardag. Dessa elever har inte bara lägst skolresultat, utan kommer oftare för sent, skolkar mer och mår sämre än andra elever. Det behövs mer kunskap om vad de könsmässiga mönstren beror på och hur skolan kan beakta dem i undervisningen.

Vilket för oss till punkt (2): datoranvändning i skolan, eller i vidare mening skolväsendets och lärarnas IT-kompetens. I en undersökning som Skolverket publicerade 2013 framgick att tre av tio lärare behövde kompetensutveckling inom ”grundläggande datorkunskap”. Mer än hälften av lärarna ville ha mer kunskap om hur IT kan användas som pedagogiskt verktyg. Kompetensutveckling för lärare är alltså en nyckelfaktor när det gäller hur IT ska användas i klassrummet. Men det behövs även forskning om hur skolledare mer övergripande bör planera och strukturera skolans verksamhet för att på bästa sätt dra nytta av IT. Skolan behöver också bli bättre på att förstå vilka aspekter av ungdomars befintliga IT-användande som går ut över skolresultaten och vilka aspekter som faktiskt bidrar till eller skulle kunna bidra till bättre prestationer. Som jag nämnt tidigare behöver det inte vara så att datoranvändningen som sådan är boven i dramat. Även på detta område behövs mer kunskap.

Är det då ett problem att svenska elever hör till dem som använder datorer och IT mest? Och vore det bättre om förhållandet var det motsatta, med tanke på hur världen ser ut idag och kommer att se ut i framtiden? Antagligen inte. Det finns, föga förvånande, studier som tyder på att datorer och IT väl använda kan leda till bättre skolresultat och även jämna ut skillnader mellan könen. I arbetslivet kan förstås knappast någon längre – och ännu färre i framtiden – klara sig utan grundläggande och ofta ganska avancerade kunskaper om datorer och internet. Skolan har ett självklart uppdrag att utveckla dessa färdigheter och dessutom att göra det på ett sätt som jämnar ut socioekonomiska klyftor mellan eleverna.

Den svenska skolpolitiken har länge präglats av polarisering, tvära kast och tvärsäkra påståenden, vilket knappast varit till gagn för skolan och eleverna. Om beslutsfattare nu reagerar på ofullständiga underlag för att visa handlingskraft och utan eftertanke eller noggrann analys försöker begränsa elevers IT-användning, kan man göra mer skada än nytta. Dels skulle det vara negativt i sig, eftersom datorer och IT har många fördelar som kan vara till nytta både i undervisningen och för ungas lärande utanför skolan. Dels riskerar man att skjuta bredvid målet, eftersom orsaken till de sjunkande resultaten som tidigare påpekats kan vara något annat än elevernas datoranvändning.

Om man tar dagens OECD-rapport till intäkt för att skolan ska minska användningen av IT och internet i undervisningen är risken tvärtom stor att de elever som har minst tillgång till teknik och vars föräldrar inte kan vägleda och hjälpa dem, skulle drabbas hårdast. Regeringen verkar ha förstått detta, och aviserade redan i somras ett uppdrag till Skolverket att ta fram förslag på hur skolorna kan stärka lärarnas digitala kompetens. Låt oss hoppas att man står fast vid den pragmatiska linjen när det gäller IT i undervisningen och synen på ungdomars datoranvändning.

När det gäller den mer övergripande skolpolitiken är det lika viktigt att regeringen står fast vid och utvecklar den linje som man tidigare aviserat, nämligen att göra skolan mer jämlik och minska de växande kunskapsklyftorna mellan elever och skolor. Här behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen, något som lyfts fram av bland andra OECD, Skolverkets chef Anna Ekström och professorn i nationalekonomi Jonas Vlachos.

Jag har skrivit om PISA-undersökningen många gånger tidigare. Den som vill läsa mer kan göra det här.

 

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin.

Läs mer

Debatt

Replik: Pensionen finns med bland våra valfrågor

Företrädare för tre pensionärsorganisationer tycker att TCO har en defensiv hållning i pensionsfrågan. Att vilja ha ett stabilt och förutsägbart pensionssystem är tvärtom en offensiv ståndpunkt i en tid då vi ser kortsiktiga politiska utspel som riskerar morgondagens inkomster för pensionärer.

Nyheter

Förtrycket i Belarus måste upphöra kräver TCO, LO och Saco i brev till ambassadören

TCO, LO och Saco kräver i ett brev till belarusiska ambassadören att förtrycket och trakasserierna mot de fackliga organisationerna måste upphör och att aktivister och fackligt aktiva som fängslats för att de utövat sina mänskliga rättigheter släpps.

Pressmeddelanden

Allvarliga brister för skyddsombudens förutsättningar under pandemin

Var tredje skyddsombud i TCO-förbunden uppger att de inte alls varit involverade i det systematiska arbetsmiljöarbetet under pandemin, visar en stor enkät som Novus gjort för TCO:s räkning. Var femte ombud menar att de inte kunnat utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt under samma period. TCO ser det som ett stort problem då skyddsombudens arbete är nödvändigt för att förebygga stress och minska psykisk ohälsa. I förlängningen kan arbetet rädda liv även i tjänstemannayrken.

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Ge utländska doktorander rätt att stanna efter studier

Gemensamt uttalande om de nya reglerna för beviljande av permanent uppehållstillstånd för doktorander och andra forskare i tidig karriär.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

21 oktober, 2021

Hur finansierar vi höjda pensionsavgifter?

Det finns olika tekniska lösningar för att höja pensionsavgiften och finansiera den kostnad som uppkommer. Men viktigast är att ett beslut om höjda avgifter tas av pensionsgruppen i konsensus, för att det allmänna pensionssystemet även i fortsättningen ska vara långsiktigt stabilt, autonomt och ligga utanför statsbudgeten. Dessutom behöver ändå arbetslivet förlängas för att upprätthålla nivån i den allmänna pensionen.

Trygghetssystem, Pension

Anna Gustafsson - Internationell sekreterare

18 oktober, 2021

Den modiga kampen för demokrati och mänskliga rättigheter fortsätter i Belarus – men det gör också förtrycket

Belarusiske diktatorn Aleksandr Lukasjenko har alltsedan han kom till makten på 90-talet successivt ökat förtrycket mot de som förespråkar demokrati och mänskliga rättigheter i landet. När det stod klart i augusti 2020 att Lukasjenko återigen fuskat sig till en valseger följdes detta av en folklig protestvåg. Dessa demonstrationer blev katalysatorn för de allvarligaste kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten sedan Belarus blev självständigt.

Internationellt

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjöd TCO in till en arbetsmiljöfrukost där fack, experter och politiker samtalade om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna just nu.

Läs mer

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.