Välkommet att validering visas viktigt i vårändringsbudget

TCObloggar 2016-04-14

I den vårändringsbudget som regeringen presenterar igår hittas ökade resurser för validering av utländska utbildningar. Det är inte den största, men däremot en av de absolut viktigaste satsningarna i budgeten. Det rör sig om 22 miljoner som fördelas mellan Skolverket, Socialstyrelsen och Universitets- och högskolerådet (UHR) under 2016.

Det vanliga i sammanhanget av etablering för nyanlända är att tala om betydelsen av att de snabbt lär sig behärska svenska språket. Mindre vanligt, men ännu viktigare, är dock att vi bättre lär oss ta tillvara på de kunskaper som nya svenskar bär med sig.

Detta är det ena skälet till att frågan är både praktiskt och principiellt viktig. Det är ett fokus i integrationsdebatten som behöver inskärpas, ett fokus som betonar den enskildes potential och samhällets vinning.

Ingen tjänar på att den som kommer hit som utbildad sjuksköterska försörjer sig genom att städa istället för att utgöra en del i lösningen av den växande arbetskraftsbristen inom välfärdsyrkena.

Precis som andra aktörer också har belyst nyligen kan man i vårbudgeten läsa att regeringen bedömer att arbetslösheten är ojämlikt fördelad. Bland inrikes födda råder närmast full sysselsättning, medan arbetslösheten är mycket hög bland utrikes födda.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har andelen högutbildade (minst tre år lång eftergymnasial utbildning) utrikes födda ökat de senaste fem åren. Forskning visar också att högre utbildning lönar sig väsentligt sämre för utrikes födda som på grund av både diskriminering och missmatchning mycket oftare är överkvalificerade för sina arbeten. UHR:s studier av det valideringsarbete de bedriver visar däremot att det ger god effekt på utrikes föddas etablering. Mot den bakgrunden är resurstillskotten i dagens budget självklart välkommet. För att det också ska vara ändamålsenligt är det viktigt att de inte bara gäller för 2016, utan permanentas i höstens budgetproposition. För Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning, på UHR lär inte få mindre att göra de kommande åren.

Enligt statistiska centralbyråns (SCB) beräkningar av befolkningsutvecklingen väntas antalet utrikes födda svenskar öka med 465 000 personer mellan 2015-2020. Den gruppen beräknas utgöra en fjärdedel av personerna i åldrarna 25-64 år 2020. Då bygger dessutom dessa SCB:s uträkningar på Migrationsverkets prognoser februari 2015. Dessa visade sig vara kraftigt underskattade.

Sammanfattningsvis: utmaningarna i att matcha nya svenskars kompetens med relevanta jobb är mycket stora.

Det andra skälet till att en prioritering av valideringsfrågor är särskilt betydelsefull är frågans strategiska betydelse för vårt utbildnings- och kompetensförsörjningssystem på sikt.

Ansvaret för validering idag är uppdelat mellan UHR, Socialstyrelsen, Skolverket, Arbetsförmedlingen och de olika yrkesnämnder som fack och arbetsgivare inrättat. Det är rimligt att det även fortsättningsvis finns en uppdelning i valideringsprocessen efter vilka utbildningsnivåer och sektorer det är fråga om. Men helt klart är att det inte existerar några vattentäta skott mellan områden. Dessutom ligger det i valideringsprocessens natur att hantera utbildningssystem med en annan nivåstruktur än det svenska. Här måste systemen samverka väl för att bedömningsprocesserna ska vara effektiva och tillförlitliga, och individer inte ska fastna mellan stolar.

Det kanske allra viktigaste i sammanhanget är att förhålla sig till frågorna om validering av utländsk examen som en del av en ännu större utmaning. Samtidigt som arbetsgivare slår larm om problem att hitta rätt kompetens begränsas yrkesverksamma tjänstemäns möjligheter att vidareutbilda sig av ett stelbent tillträdessystem till högskolan. Fler måste kunna kvalificera sig till högre utbildning genom en prövning av sin reella kompetens. Det är rimligt att anta att vi blir bättre på att validera utrikes föddas formella kompetens om vi också blir bättre på att bedöma etablerade svenskars erfarenheter, och vice versa. Validering av utbildning respektive kunskap inhämtad genom yrkeslivserfarenhet går hand i hand.

I november förra året utsågs en nationell valideringsdelegation att utarbeta en nationell strategi. Arbetet ska vara slutfört 2019. Det finns anledning att ha mycket stora förväntningar på hur denna strategi ser ut. Den kommer vara en grundplåt för framtidens arbetsmarknad fungerar.

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Myt att a-kassan är generös

Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

Läs mer här

Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund