Två frågor till Moderaterna

TCObloggar 2018-01-17

Att ställa krav på nyanlända för att förbättra etableringen är just nu en populär linje bland partierna. Det gäller både regeringen och oppositionen. Vi lär – tyvärr – se mycket av den varan under 2018, då etablering av nyanlända sannolikt blir en stor fråga i valdebatten. Senast på tur är Moderaterna som presenterat en rad förslag, däribland att etableringsersättningen ska kunna dras in för de som inte klarar kunskapskraven i svesnkutbildningen och att svenskkunskaper ska bli ett krav för permanent uppehållstillstånd.

Det finns så mycket man kan säga om detta. Om att skyddsskäl blir allt mindre viktiga som grund för uppehållstillstånd. Om signalpolitikens genomslag i politiken. Men jag vill istället ställa två frågor.

  1. Ska arbetskraftsinvandrare kunna få permanent uppehållstillstånd?
  2. Under ett års tid har debatten rasat om att arbetskraftsinvandrare utvisas på grund av små oavsiktliga misstag från arbetsgivare, vad gäller exempelvis försäkringar och löneutbetalningar. Arbetsgivarorganisationer larmar om att Sveriges rykte som mottagarland för spetskompetens sänks till följd av detta. Alla partier, inklusive Moderaterna, har ställt sig kritiska till detta och vill tydligt främja framförallt högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

    Därför undrar jag om den föreslagna förändringen av reglerna för permanent uppehållstillstånd är tänkt att omfatta även arbetskraftsinvandrare. Hur skulle det påverka Sveriges attraktivitet för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, som till exempel är verksamma inom internationella företag med engelska som arbetsspråk?

    Jag antar att det inte är Moderaternas avsikt att lägga ett förslag som försvårar för just denna grupp. Men värt att notera är till exempel denna nyhet om arbetskraftsinvandrare som fått avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd på grund av de nya reglerna på försörjningskrav och kraven de ställer på bostadens storlek.  De reglerna infördes som del av den tillfälliga asyllagen. Det vore alltså inte första gången som en förändring av asyl- och etableringspolitiken får effekter på arbetskraftsinvandringen.

    1. Vilka belägg finns för att det är bristen på krav som är förklaringen till svårigheter i att lära sig svenska?
    2. När permanenta uppehållstillstånd blev huvudregel i Sverige var det inte av en slump. Det byggde på tidigare års erfarenhet av flyktingmottagande och en stor politisk enighet om att det gynnar integrationen. Trygghet är den bästa grunden för integration (och matchning) – inte rädsla för att skickas tillbaka till osäkerhet. När den tillfälliga asyllagen klubbades togs ett stort steg bort från detta, eftersom arbete utgör enda grunden för permanent uppehållstillstånd. TCO var kritiska till det, just utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv.

      Det är för tidigt för att säga vad konsekvenserna för etableringen blev av införandet av tillfälliga uppehållstillstånd. När nu ännu ett steg tas bort från skyddsskäl som centrala för uppehållstillstånd är det faktiskt dags för politikerna att redovisa vad de har för belägg för sin problembeskrivning. Det gäller givetvis inte bara Moderaterna.

      Men med anledning av just detta utspel vill jag ställa frågan: vad finns det för övertygande belägg och bevis för att det är avsaknaden av krav och hårda incitamentsstrukturer som gör att det tar tid för många att lära sig svenska? Hur stor inverkan har till exempel svårigheter att lära sig språk i vuxen ålder, särskilt om man har kort utbildningsbakgrund, och till exempel trauma från hemlandet och flykten? Och skulle andra former eller tillgänglighet till svenskundervisning vara ett mer verksamt sätt att snabba på svenskundervisningen?

      Man kan även fråga sig hur det påverkar etableringen när ytterligare ett krav tillkommer. Ska nyanlända som erbjuds heltidsjobb tacka nej för att det gör att de inte hinner lära sig tillräckligt bra svenska och istället avvakta?

       

      Vi har ett långt valår framför oss. Etableringen är en av våra stora samhällsutmaningar. Snälla politiker från alla partier: avstå från signalpolitiken. Lägg förslag med en grund i vad som faktiskt kan lösa samhällsproblemen, annars riskerar vi både att dessa förvärras och att vi hamnar med en rad oavsiktliga konsekvenser.

      Utredare

      Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

      Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

      Läs mer här

      Myt att a-kassan är generös

      Det finns en föreställning om att ersättningen till arbetslösa är särskilt generös i Sverige. Det stämmer inte. I själva verket är arbetslöshetsersättningen i de flesta jämförbara länder mer generös än i vårt land.

      Läs mer här

      Handbok ska hjälpa i arbetet mot sexuella trakasserier

      Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför har vi tagit fram Handbok mot sexuella trakasserier. Låt boken bli en guide i detta viktiga arbete.

      Läs mer här

      Hitta ditt fackförbund

      Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund