Två frågor till Moderaterna

TCObloggar 2018-01-17

Att ställa krav på nyanlända för att förbättra etableringen är just nu en populär linje bland partierna. Det gäller både regeringen och oppositionen. Vi lär – tyvärr – se mycket av den varan under 2018, då etablering av nyanlända sannolikt blir en stor fråga i valdebatten. Senast på tur är Moderaterna som presenterat en rad förslag, däribland att etableringsersättningen ska kunna dras in för de som inte klarar kunskapskraven i svesnkutbildningen och att svenskkunskaper ska bli ett krav för permanent uppehållstillstånd.

Det finns så mycket man kan säga om detta. Om att skyddsskäl blir allt mindre viktiga som grund för uppehållstillstånd. Om signalpolitikens genomslag i politiken. Men jag vill istället ställa två frågor.

  1. Ska arbetskraftsinvandrare kunna få permanent uppehållstillstånd?
  2. Under ett års tid har debatten rasat om att arbetskraftsinvandrare utvisas på grund av små oavsiktliga misstag från arbetsgivare, vad gäller exempelvis försäkringar och löneutbetalningar. Arbetsgivarorganisationer larmar om att Sveriges rykte som mottagarland för spetskompetens sänks till följd av detta. Alla partier, inklusive Moderaterna, har ställt sig kritiska till detta och vill tydligt främja framförallt högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

    Därför undrar jag om den föreslagna förändringen av reglerna för permanent uppehållstillstånd är tänkt att omfatta även arbetskraftsinvandrare. Hur skulle det påverka Sveriges attraktivitet för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare, som till exempel är verksamma inom internationella företag med engelska som arbetsspråk?

    Jag antar att det inte är Moderaternas avsikt att lägga ett förslag som försvårar för just denna grupp. Men värt att notera är till exempel denna nyhet om arbetskraftsinvandrare som fått avslag på ansökan om permanent uppehållstillstånd på grund av de nya reglerna på försörjningskrav och kraven de ställer på bostadens storlek.  De reglerna infördes som del av den tillfälliga asyllagen. Det vore alltså inte första gången som en förändring av asyl- och etableringspolitiken får effekter på arbetskraftsinvandringen.

    1. Vilka belägg finns för att det är bristen på krav som är förklaringen till svårigheter i att lära sig svenska?
    2. När permanenta uppehållstillstånd blev huvudregel i Sverige var det inte av en slump. Det byggde på tidigare års erfarenhet av flyktingmottagande och en stor politisk enighet om att det gynnar integrationen. Trygghet är den bästa grunden för integration (och matchning) – inte rädsla för att skickas tillbaka till osäkerhet. När den tillfälliga asyllagen klubbades togs ett stort steg bort från detta, eftersom arbete utgör enda grunden för permanent uppehållstillstånd. TCO var kritiska till det, just utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv.

      Det är för tidigt för att säga vad konsekvenserna för etableringen blev av införandet av tillfälliga uppehållstillstånd. När nu ännu ett steg tas bort från skyddsskäl som centrala för uppehållstillstånd är det faktiskt dags för politikerna att redovisa vad de har för belägg för sin problembeskrivning. Det gäller givetvis inte bara Moderaterna.

      Men med anledning av just detta utspel vill jag ställa frågan: vad finns det för övertygande belägg och bevis för att det är avsaknaden av krav och hårda incitamentsstrukturer som gör att det tar tid för många att lära sig svenska? Hur stor inverkan har till exempel svårigheter att lära sig språk i vuxen ålder, särskilt om man har kort utbildningsbakgrund, och till exempel trauma från hemlandet och flykten? Och skulle andra former eller tillgänglighet till svenskundervisning vara ett mer verksamt sätt att snabba på svenskundervisningen?

      Man kan även fråga sig hur det påverkar etableringen när ytterligare ett krav tillkommer. Ska nyanlända som erbjuds heltidsjobb tacka nej för att det gör att de inte hinner lära sig tillräckligt bra svenska och istället avvakta?

       

      Vi har ett långt valår framför oss. Etableringen är en av våra stora samhällsutmaningar. Snälla politiker från alla partier: avstå från signalpolitiken. Lägg förslag med en grund i vad som faktiskt kan lösa samhällsproblemen, annars riskerar vi både att dessa förvärras och att vi hamnar med en rad oavsiktliga konsekvenser.

      Utredare

      Vi vet att Sverige måste våga mer i morgon

      Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Vi är sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister. Du möter oss genom hela livet. Och i hela landet. Inför höstens riksdagsval är våra prioriterade frågor bättre möjligheter till vidareutbildning genom hela livet, framtidens arbetsliv samt en bred skattereform. Men vi ställer inte bara krav. Vi har lösningar också.

      Läs mer här

      Vi behöver en ny skattereform bland annat för utjämningssystemet

      Med bara månader kvar till valet är det dags för politiker att sätta frågan om att reformera det kommunala utjämningssystemet högt upp på agendan för att hela Sverige ska leva. Vi behöver en ny skattereform.

      Läs mer här

      Arbetstidsgapet mellan kvinnor och män måste minska

      För att minska inkomstskillnaderna mellan könen och närma oss ekonomisk jämställdhet behöver arbetstidsgapet mellan kvinnor och män minska. En viktig del för att nå dit är att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten. I den här rapporten går vi igenom TCO:s förslag.

      Läs mer här

      Hitta ditt fackförbund

      Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund