Räkna på kostnaderna av restriktiv asylpolitik

TCObloggar 2019-06-19

Igår klubbade riksdagen en förlängning av den tillfälliga asyllagen som begränsar möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Att reglerna för familjeåterförening blir något mindre stränga är förstås välkommet. I övrigt innebär detta tyvärr att ett restriktivt regelverk, som beretts på ett undermåligt sätt, förlängs. 

Detta sker bara några dagar efter att regeringen offentliggjort direktiven för den parlamentariska utredningen som ska se över framtidens svenska migrationspolitik, ett betydligt mer positivt besked. I direktiven finns ett ovanligt långt avsnitt om utredningens konsekvensbeskrivning. Det ska räknas på längden och tvären. Bland annat ska de offentligfinansiella effekterna av förslagen beräknas, de samhällsekonomiska effekterna kvantifieras, och effekterna på hur många som beviljas uppehållstillstånd bedömas.

Det här reflekterar ganska väl hur samhällsdebatten om migration sett ut under de senaste åren. Men när det nu ändå ska räknas finns det några väldigt viktiga beräkningar som inte får glömmas bort, nämligen vad restriktiva regler kostar i termer av försämrad etablering på arbetsmarknaden.

Den tillfälliga lagen innebär att tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel. Permanent uppehållstillstånd utfärdas bara till den som kan försörja sig genom arbete eller eget företag. Möjligheterna till familjeåterförening är begränsade, och i regel villkorade av ett försörjningskrav. Detta kan ha flera negativa konsekvenser för integrationen. Jag vill särskilt lyfta fram två problem.

En stor del av de nyanlända har erfarenhet inom yrken där det idag råder brist på arbetskraft med rätt kompetens på svensk arbetsmarknad. Den tillfälliga lagen skapar incitament för dem att välja bort deltagande i mer långsiktiga etableringsinsatser, till exempel ett snabbspår till ett bristyrke. Även om det på sikt skulle innebära en bättre etablering kan det för den enskilde vara bättre att ta vilket jobb som helst även om det är långt under deras kvalifikationer. Försörjningsförmåga är en förutsättning för att kunna få återförenas med sina familjemedlemmar.

Vad är de samhällsekonomiska effekterna av en sådan arbetsmarknadsintegration i en tid av kompetensbrist?

Ytterligare en faktor är den psykiska ohälsan. Att leva med tillfälliga uppehållstillstånd innebär rent definitionsmässigt ovisshet om hur länge man får stanna i Sverige. Den otryggheten kan medföra stora psykiska påfrestningar och göra det svårare att behandla trauman. Osäkerhet om och när man kan få återförenas med sina familjemedlemmar kan givetvis likaså leda till psykisk ohälsa. Sammantaget ger det dåliga förutsättningar att bygga en ny tillvaro i Sverige, lära sig språket och tillgodogöra sig en utbildning.

Vad är kostnaden för försämrad integration till följd av psykisk ohälsa?

Många fler frågor behöver besvaras av utredningen. Till exempel hur skolresultaten påverkas och vilka samhällsekonomiska effekter och offentligfinansiella kostnader det kan leda till.

Jag känner inte till att någon övergripande utvärdering av den tillfälliga lagens konsekvenser på nyanländas etablering på arbetsmarknaden ännu har slutförts. Därför är det svårt att säga något säkert om regelverkets exakta effekter på etableringen. Däremot finns det flera rapporter som pekar på dess negativa verkan. Exempelvis har Röda Korset i en rapport vittnat om effekter på såväl utbildningsval som psykisk ohälsa.

Det råder bred politisk konsensus om att etablering på arbetsmarknaden är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik integration. Av detta följer att arbetsmarknadskonsekvenserna av restriktiva regler måste belysas ordentligt. De kan inte bara ses som ett nödvändigt ont och svepas under mattan när restriktiva regler klubbas.

Framtidens migrationspolitik måste istället utformas på ett sådant sätt att vi hjälper snarare än stjälper etablering på arbetsmarknaden.

Utredare

Kvinnors löner släpar efter i nio år efter barnafödande

Kvinnors inkomster faller brantare än mäns när de blir föräldrar, och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass. Det visar vår rapport.

Läs mer

Debatt

Replik: Nej MP, A-kassan ska vara en omställningsförsäkring som främjar rörlighet och jobbyten

Miljöpartiet målar upp en bild att obligatorisk a-kassa och medborgarlön leder till ökad ekonomisk jämlikhet. TCO delar inte den uppfattningen och påminner om att a-kassan är en omställningsförsäkring, och det är viktigt att den fortsätter vara det.

Nyheter

Så kan vi förhindra att föräldraskapet blir starten på inkomstgapet

Att bli förälder innebär ofta en ny fas i livet. Det är också startskottet på ett inkomstgap mellan män och kvinnor. För kvinnor faller inkomsten när barnen kommer och det skapas ett inkomstgap som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass.

Pressmeddelanden

Kvinnors inkomster faller kraftigare än mäns när barnen kommer – och inkomstgapet består längre

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? visar TCO hur inkomster efter barnafödande påverkas för kvinnor och män. Det är tydligt att inkomster påverkas olika vid föräldraskap. Kvinnors inkomster faller brantare än männens, och det skapas ett inkomstgap mellan kvinnor och män som fortfarande finns kvar när barnet går i tredje klass

Debatt

Pensionssystemet är bra – förstör det inte

TCO: Förändringar ska skötas inom pensionsgruppen – inte i budgeten

Nyheter

Omställning i fokus när fackliga företrädare träffades under tyska statsbesöket

Sverige och Tyskland står inför en rad gemensamma utmaningar där hela Europas omställningsförmåga och konkurrenskraft står på spel. Det diskuterades på ett möte där tyska och svenska fackliga företrädare möttes som del av det tyska statsbesöket.

Pressmeddelanden

Hemarbete vanligast i Stockholms län

Mer än två tredjedelar av tjänstemännen i Stockholms län, 69 procent, har jobbat hemifrån huvudsakligen eller delvis under pandemin. Det är den högsta siffran i landet, följt av Södermanlands län och Uppsala län. I Norrbottens län finns den lägsta andelen. Det visar en ny undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av TCO.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

29 september, 2021

Äntligen släpps restriktionerna – nu kan vi åter igen träffas på kontoren!

Idag är en dag som jag tror att de flesta av oss har längtat efter i över ett och ett halvt års tid. Flertalet av de restriktioner som vi levt med och anpassat oss till tas bort. Vi kan gå ut och äta med hela tjocka släkten, det blir möjligt att gå på välbesökta idrottsevenemang och kulturaktiviteter. Och för de grupper i samhället som arbetat på distans, där många är tjänstemän, blir det nu möjligt att återvända till kontoren. Som jag har längtat efter den här dagen!

Corona, Distansarbete

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

14 oktober, 2021

Missriktade förslag för ökad självförsörjning

I en debattartikel i Dagens Industri efterlyser Svenskt Näringsliv en politik för ökad självförsörjning. För TCO är det viktigare med rätt jobb för de arbetslösa och inte bara ett jobb. Det är bra både för den enskilde och för samhället i stort. De som har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ska stöttas genom insatser som vilar på aktuell och relevant forskning. Dit hör inte sänkta arbetsgivaravgifter för att anställa unga, åtgärder som skuldbelägger människor eller som gör livet svårare för de som redan är i ett utsatt läge.

A-kassan, Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

12 oktober, 2021

Sen start i yrkeslivet sänker pensionen

När fler väljer högre studier och studietiden tenderar att förlängas, blir resultatet ett senare inträde på arbetsmarknaden och färre år i arbetslivet. Detta påverkar pensionen negativt. Ett alternativ för att uppnå förväntad nivå på sin pension är att pensionsspara privat. Men det finns även andra alternativ som ger liknande positiva effekter.

Trygghetssystem, Pension

Lise Donovan - Jurist

29 september, 2021

Ny visselblåsarlag beslutad - nu krävs utbildningsinsatser om lagen ska göra skillnad

Den nya visselblåsarlagen som börjar gälla i december 2021 kommer ge skydd för flera personer och tröskeln för att få skydd blir lägre. Det är bra, men lagen är komplex och svår att tyda och därför kommer det behöva massiva utbildningsinsatser.

Arbetsmiljö, Arbetsrätt

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 september, 2021

EU State of the Union: Vi saknar insatser för omställning och trygga jobb

Pompa och ståt i Europaparlamentet, då EU-kommissionordförande Ursula von der Leyen höll årets linjetal. Positiva besked gavs kring handel, rättsstaten och klimatarbetet - och dessutom ett nytt förbud mot produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete. Men TCO saknar EU-insatser för omställning och jämställdhet på arbetsmarknaden, stärkt partssamverkan och skydd för de nordiska partsmodellerna. Frågor som är avgörande för nya, trygga jobb och där reformer behövs både på EU-nivå och i medlemsländerna.

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

03 september, 2021

Arbetsrelaterade besvär

Arbetsmiljöverket visar i rapporten Arbetsmiljön 2020 att andelen sysselsatta som har haft arbetsrelaterade besvär har ökat under pandemin. Kvinnor är i högre utsträckning än män drabbade. Många blir också frånvarande från arbetet. För att motverka ökning av arbetsrelaterade besvär krävs åtgärder.

Arbetsmiljö, Trygghetssystem

Gå till TCO bloggar

Seminarier och event

26 Oktober

Tisdag 26 oktober 08:30 - 09:30 |

Arbetsmiljöfrukost

Mitt i den europeiska arbetsmiljöveckan och dagen före skyddsombudens dag bjuder TCO in till en arbetsmiljöfrukost med bland andra arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Läs mer Anmäl dig här!

Se alla event

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn?

I rapporten Hur påverkas kvinnors och mäns inkomster när de får barn? har TCO tittat på inkomutvecklingen för män och kvinnor nio år efter barnafödandet i tio vanliga tjänstemannayrken.

Läs vidare

Rapporter

Från riskfaktorer till friskfaktorer

Den här rapporten fokuserar på långtidssjukskrivna tjänstemän: Vilka de är och hur deras arbetssituation har varit tiden innan sjukskrivningen. Resultaten i rapporten visar att de långtidssjukskrivna tjänstemännen tiden innan de blir sjukskrivna möter flera faktorer i sitt arbete som innebär en förhöjd risk för ohälsa. För TCO är det centralt att riskfaktorer blir till friskfaktorer – som i…

Läs vidare

Rapporter

Från jämställda par till ojämställda föräldrar

Varför väljer föräldrar att dela på föräldraledigheten som de gör? Trots möjligheten att dela lika är det få föräldrapar som gör det. Ny forskning visar att normer på arbetsplatsen styr hur föräldrar delar på dagarna.

Läs vidare

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.