Öppenhet bygger på bra villkor för migrerande arbetstagare

TCObloggar 2015-12-18

Stort engagemang har de senaste dagarna väckts för den iranska familj som fått besked om indraget arbetstillstånd och utvisning. Detta efter att lönen som pappan erhållit under ett antal månader låg under den kollektivavtalsenliga nivån. 180 kronor under, för att vara exakt. Att arbetsgivaren tar på sig skulden och retroaktivt betalat mellanskillnaden spelar ingen roll. Migrationsverket anser ändå att grunderna för tillståndet inte uppfyllts, och som följd dras det in. Detta har förstås väckt många reaktioner och en diskussion om hur arbetskraftsinvandring regleras.

Det svenska systemet för arbetskraftsinvandring är världsunikt i sin öppenhet. De flesta länder har kvoter eller krav på höga kvalifikationer för att utfärda arbetstillstånd. Ofta tillåts arbetskraftsinvandring bara i bristyrken, vilket var fallet även i Sverige före 2008.  . Till Sverige kan du idag arbetskraftsinvandra inom vilket yrke som helst

Det är en bra ordning som TCO vill värna. För den enskilda individen är det både en viktig fråga om frihet och en möjlighet att öka sin inkomst. För oss som mottagarland förbättrar det vår kompetensförsörjning vilket inte minst är avgörande för hur vi klarar oss i en globaliserad ekonomi. För många utvecklingsländer är även de pengar som skickas tillbaka, så kallade remitteringar, en viktig drivkraft för ekonomisk utveckling.

Samtidigt kan det vara på sin plats att påminna om att en förutsättning för öppenheten är att rörligheten sker på ett rättvist sätt. Arbetskraftsinvandring ska vara just en möjlighet att öka kompetensen, inte att sänka lönerna och kringgå de villkor som råder på svensk arbetsmarknad. Att arbetsgivaren själv, istället för en bristyrkesprövning, får avgöra vilken kompetens som behövs gör det rimligt att införa regler för vilka villkor som ska gälla. Detta är ett viktigt sätt att skydda arbetskraftsinvandraren som löper stor risk att utnyttjas. Exploatering och svältlöner för migrerande arbetstagare förekommer såväl i Sverige som i andra länder.

Antingen kan staten, som i många andra länder, genom lagstiftning bestämma vilken lönenivå som ska gälla. Då är sannolikheten hög att vi får ett mer restriktivt system med arbetskraftsinvandring endast för smala yrkesgrupper, eller dålig branschanpassning. En betydligt bättre ordning är att utgå ifrån de löner och villkor som arbetsgivare och arbetstagare gemensamt enats om genom kollektivavtal. I grunden är regelverket alltså väl utformat.

Där skon klämmer är snarare vilken metod vi använder för att säkerställa regelverkets efterlevnad. TCO har tidigare kritiserat det faktum att den enda konsekvensen av att reglerna bryts är att arbetstillståndet dras in. Det är en åtgärd som drabbar arbetstagaren hårt och som gör det omöjligt för hen att anmäla missbruk och oegentligheter. Det förstärker den ojämna maktrelation mellan arbetsgivare och arbetstagare som gör arbetskraftsinvandrare särskilt utsatta på arbetsmarknaden.

Det enskilda fall som uppmärksammats den senaste veckan är ytterligare ett exempel på problemen med denna ordning. Allt tyder på att det är ett ärligt misstag som arbetsgivaren försökt åtgärda. Ändå är reglerna benhårda, och det finns inte utrymme för annat än ett indraget tillstånd för en familj som rotat sig i Sverige.

Som botemedel mot problemet med att arbetsgivare medvetet betalar ut löner under kollektivavtalad nivå har TCO tidigare förespråkat införandet av sanktioner mot arbetsgivaren. Arbetstagaren ska ges rätt till de villkor som framgår i anställningserbjudandet innan avresa, minst i nivå med kollektivavtal. Rätt utformad skulle en sådan konstruktion även kunna möjliggöra en mer pragmatisk lösning på det nu uppmärksammade fallet: istället för ett indraget tillstånd, rätt till kompensation.

Utan att undergräva kravet på kollektivavtalsenliga villkor bör uppenbara misstag kunna rättas till utan att arbetstillståndet dras in. Om  man hårdrar Migrationsverkets resonemang skulle det inte spela någon roll om den enskilde arbetstagaren (eller arbetsgivaren) upptäcker ett fel redan i samband med den första löneutbetalningen. Har felet begåtts är det redan kört. Detta är något som den aviserade utredningen om arbetskraftsinvandring bör titta närmre på.

Kollektivavtalsenliga villkor ska även fortsättningsvis gälla, och efterkontroller är en viktig förutsättning för regelverkets efterlevnad. Men ett system som värnar både öppenhet och goda villkor på arbetsmarknaden måste utformas på ett rimligt och välavvägt sätt. På så sätt stärker vi arbetstagarens ställning utan att för den delen försvåra den kompetensförsörjning som arbetskraftsinvandring möjliggör. Det gagnar arbetstagaren, arbetsgivaren och Sverige.

För övrigt...

Har det parallellt med denna diskussion pågått en annan debatt om arbetskraftsinvandring, i ett replikskifte till denna artikel som skrevs i samband med lanseringen av en antologi som Delmi släppte i veckan. Mycket intressant läsning, och bra med konkret debatt om vad som kan förändras och förbättras i regelverket.

Utredare

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Det behövs energi och långsiktighet i politiken

Oavsett hur en ny regering kommer att se ut krävs politiskt ledarskap och ansvarstagande för att Sverige ska kunna fortsätta utvecklas, bloggar Eva Nordmark från Riksmötets öppnande i Riksdagen.

Läs mer här

Behovet av en bred skattereform förenar partierna

Äntligen pratar alla om att vi behöver en skattereform, en översyn för att möta nya krav och förbättra samhället. Därför är det ett gyllene läge för politiken att nu ta kliv framåt i frågan, skriver Eva Nordmark på Dagens samhälle.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund