Obligatorisk redovisning av lärarledd tid inom högskolan

TCObloggar 2018-11-05

UKÄ:s senaste rapport om lärarledd tid inom högskolan visar att det inte hänt något på tio år i frågan om mängden lärarledd tid inom högskolan. Detta är en central fråga för kvaliteten i den högre utbildningen och viktig fråga för styr- och resursutredningen. En sak är dock tydlig: det är alldeles för svårt att följa upp utvecklingen. Oavsett vilken styrningsmodell styr- och resursutredningen föreslår bör det ingå ett förslag om att införa löpande rapportering av den lärarledda tiden.

I torsdags kom Universitetskanslersämbetet med en rapport om en het fråga inom högskolekretsar: mängden lärarledd tid för studenter inom svensk högskola. Rapporten har närstuderat scheman för nybörjare inom en rad program och fristående kurser inom olika utbildningsområden. De har gjort nedslag i HT2007, HT2014 och HT2017.

Problemet är väl känt. Olika mätningar med lite olika metoder pekar på att svenska studenter får för lite lärarledd tid (se tex TCO:s  tidigare  rapporter ). Tyvärr visar UKÄ:s rapport dessutom att det inte skett några förändringar under den tidsperiod de studerat. Snittet ligger stabilt under tid runt 11 timmar i veckan, med skillnader både mellan och inom olika utbildningsområden. Sverige har dessutom presterat sämst av 28 europeiska länder i Eurostudents mätning hela tre gånger i rad.

En central faktor i sammanhanget är resurstilldelningen, varför styr- och resursutredningen (STRUT) som ska presentera sitt slutbetänkande i december kan stå för en viktig del av lösningen. Även om de enligt sina direktiv inte kan föreslå en höjning av det totala anslaget (och därmed inte kan lösa problemet med ”urholkning”, se tex SULF:s rapport från tidigare i år) så kan själva resurstilldelningens konstruktion påverka. Utredningen verkar vara väl medveten om detta. I somras diskuterade de bland annat att övergå från dagens ämnesbaserade prislappar till ett ersättningssystem som istället utgår från undervisningsformer.

Det skulle öppna upp för större satsningar på det största utbildningsområdet i svensk högskola, humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningar (”HSTJ”). Där ligger snittet på åtta timmar enligt UKÄ:s rapport. Så många som 64% av kurserna inom HSTJ har dock mindre än nio timmar, vilket generellt anses vara ett minimum (se SOU 1992:44, kapitel 5).

Oavsett om utredningen landar i den ovan nämnd modellen eller någon helt annan kvarstår en viktig fråga om transparens. UKÄ:s mätning ger en bild av hur det står till med den lärarledda tiden, specifikt begränsad till nybörjare. Enkätstudier kan ge en bredare bild, men har andra svagheter jämfört med mödosamma schemagranskningar.

Det är helt enkelt svårt och mycket tidskrävande att få en bild av mängden lärarledd tid, trots att det är en mycket central fråga för kvalitet inom den högre utbildningen. Som många andra aspekter kopplat till högskolornas interna fördelning av resurser är det svårt att följa upp. Detta bör förändras, lämpligtvis genom att något slags förslag om rapportering eller redovisning av den lärarledda tiden ingår i förslaget från STRUT.

Om STRUT föreslår den ovan nämnda ersättningsmodellen borde det vara relativt enkelt att sammanställa sådan statistik eftersom den rimligtvis behövs för beräkningen av beloppet. Men även om de väljer en annan modell måste denna fråga gå att följa upp, exempelvis genom ett särskilt uppdrag till UKÄ att ta fram ett mått och sammanställa statistiken.

Transparens är viktigt för att kunna säkerställa god kvalitet inom den högre utbildningen och för att följa upp huruvida satsningar på kvalitet får det önskade genomslaget. Det är också helt avgörande om det ska gå att införa en tillitsbaserad styrningsmodell av det slag STRUT vill se.

Utredare

Den svenska partsmodellen

Hur fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden.

Läs mer och se våra filmer

Staten måste ta ett större ansvar för att rusta upp trygghetssystemen!

Vad säger politiken om ansvarsfördelningen mellan stat och arbetsmarknadens parter? Välkommen till analys och samtal tisdag 22 oktober

Läs mer och anmäl dig här

Att gå från lön till studiemedel innebär stora kostnader!

Det krävs en högre ersättningsnivå än den som ges inom dagens studiemedel för att yrkesverksamma ska kunna vidareutbilda sig

Läs mer i rapporten

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund