Hållbarhetsrapportering: ett steg framåt, men revolutionen lär dröja

TCObloggar 2015-05-05

I en artikel i SvD Näringsliv i förra veckan beskrivs ett lagförslag med ord som ”historiskt” och ”revolutionerande”. Lagförslaget gör stora företag skyldiga att som del av sin årliga redovisning rapportera vilka risker de har inom så kallade hållbarhetsfrågor, och hur de hanterar dessa. I artikeln beskriver Svenskt Näringsliv i hårda ordalag det liggande förslaget, som alltså bygger på ett nyligen klubbat EU-direktiv.

Länge har fack och civilsamhällesorganisationer efterfrågat skarpa bindande verktyg för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter och miljöansvar i global företagsverksamhet. Är hållbarhetsrapportering det instrumentet? Nja. Återstår att se.

På ett avgörande sätt är hållbarhetsrapporteringen ett stort steg. Precis som artikeln beskriver lyfts hållbarhetsfrågor till en mer central nivå på de berörda företagen genom att de ingår i den årliga redovisningen. Ofta sköts företagens frivilliga arbete med socialt ansvarstagande som en sidoverksamhet snarare än som en integrerad del av affärsverksamheten. Att det istället redovisas tillsammans med den finansiella rapporten ökar transparensen och möjligheten till ansvarsutkrävning. Detta är självklart mycket positivt.

Ändå finns det anledning att ta Svenskt Näringslivs hårda ord med en nypa salt. Utöver var rapporten hamnar finns det lite som talar för att kraven på hållbarhetsrapportering är fullt så skarpa som de gör gällande. För det första innehåller lagförslaget ingen specificerad rapporteringsstandard. Det förtydligar, helt i linje med direktivet, ett antal områden som ska ingå i hållbarhetsrapporten. Till exempel ska företagen redogöra för sin policy, riskhantering och så kallat ”due diligence”-förfarande, alltså hantering av hela leverantörskedjan. Men skarpare än så är faktiskt inte formuleringarna. Det finns inga krav på metod eller exakt rapporteringsstandard, vilket ger företagen stor frihet att välja hur de ska gå till väga.

För det andra ges revisorerna inte i uppgift att granska innehållet i hållbarhetsrapporten. De ska som del av sin revision helt enkelt konstatera huruvida en hållbarhetsrapport överhuvudtaget har upprättats.

För det tredje väljer det svenska lagförslaget att inte utnyttja den möjlighet som direktivet ger att kräva att hållbarhetsrapporten upprättas av en extern part. Det svenska lagförslaget kunde alltså ha gått längre än det gör.

Slutligen är det principen ”report or explain” som gäller. Det vill säga att de berörda företagen är skyldiga att antingen upprätta en rapport, eller ange skäl för att inte göra det. Företag med få risker i sin verksamhet kommer därmed inte att omfattas av en utförlig rapporteringsskyldighet. För företag som löper sådana risker är det förstås helt rimligt att de förväntas redogöra för hur de hanterar dem.

Sammantaget ställer lagförslaget väldigt få hårda krav på hur omfattande rapporten ska vara. Som Swedfund påpekat i en senare artikel i samma tidning är kraven, om något, snarare rätt urvattnade. Formuleringarna är så pass lösa att dess tillämpning sannolikt blir en fråga om tolkning och praxis. Det återstår därmed att se huruvida hållbarhetsrapporteringen blir ett starkt eller svagt verktyg för att stärka företagens arbete med hållbarhet och mänskliga rättigheter globalt.

Så vad är då Svenskt Näringsliv så upprörda över? Till stor del följer lagförslaget EU-direktivets angivelser, som vi alltså är skyldiga att införa i svenska lagstiftning. Men i ett avseende väljer Sverige att gå längre än direktivets minimikrav, nämligen gällande vilka företag som omfattas. I direktivet anges ett antal kriterier för de företag och koncerner som omfattas, bland annat 500 eller fler anställda. I det svenska lagförslaget breddas de berörda företagen till att inkludera företag och koncerner med minst 250 anställda. Detta är mycket positivt. Redan idag genomför många företag ett omfattande arbete med att granska sin affärsverksamhet utifrån MR- och hållbarhetsperspektiv. Skulle en snävare definition appliceras i lagförslaget skulle kraven på hållbarhetsrapportering sannolikt bara gälla de företag som redan upprättar sådana idag på frivillig basis. Det är bra att regeringen tar tillfället i akt att höja ambitionsnivån.

På en viktig principiell punkt skiljer TCOs syn på dessa frågor från Svenskt Näringsliv, nämligen i synen på huruvida socialt ansvarstagande bör vara frivilligt. ”CSR bedrivs bäst utifrån företagens eget intresse, på företagen själva”, säger Svenskt Näringslivs Claes Norberg. Fel. Fackliga och mänskliga rättigheter ska inte vara frivilliga. De ska vara ovillkorliga. Visst är det positivt att många företag på eget initiativ vill ta socialt ansvar i sin affärsverksamhet. Men frivilligt CSR-arbete får aldrig vara en ursäkt för att vi låter bli att utveckla bindande regler utifrån vilka vi kan utkräva ansvar. Och ur det perspektivet är hållbarhetslagen, sina brister till trots, ett viktigt steg framåt.

Utredare

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

Istället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering, skriver vi i Expressen. 

Läs debattartikeln

Debatt

Vi har väntat länge nog på en bättre sjukförsäkring

I stället för att neka sjuka människor sjukpenning med hänvisning till fiktiva arbeten borde alla inblandade aktörer arbeta för att sjuka människor ges bästa möjliga rehabilitering. 3,5 miljoner löntagare förutsätter nu att regeringen respekterar riksdagsmajoriteten och lägger fram en proposition på riksdagens bord, skriver Therese Svanström, tillsammans med Susanna Gideonsson och Göran Arrius i Expressen.

Nyheter

Öppet brev till regeringen om EU-direktiv om minimilöner

Arbetsmarknadens parter är helt eniga om att minimilönedirektivet utgör ett allvarligt hot mot vår svenska kollektivavtalsmodell. Regeringens agerande i frågan har inte varit tillräckligt kraftfullt så i ett öppet brev till statsministern och arbetsmarknadsministern framför man nu sina förväntningar.

Pressmeddelanden

Välkommet besked att Las-utredningens förslag läggs åt sidan

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark meddelade under torsdagsförmiddagen att regeringen avser att gå vidare med parternas lösningar och inte den så kallade Las-utredningens förslag. TCO välkomnar beskedet.

Debatt

Det här bör ingå i nästa stimulanspaket

Pandemin har stor inverkan på människors liv och på ekonomin. Stimulanserna, i tillägg till krisåtgärder som korttidspermittering och omsättningsstöd, bör utformas så att de både upprätthåller efterfrågan i ekonomin och underlättar den strukturomvandling som pågår, skriver företrädare för Forum för Omställning, Susanne Ackum, Göran Arrius, Marcus Wallenberg, Therese Svanström med flera.

Nyheter

TCO medverkar på Sveriges största jämställdhetskonferens 2021

När Forum jämställdhet går av stapeln 2-3 februari 2021 är TCO med ordförande Therese Svanström självklart med. Jämställdhetsfrågor är något som genomsyrar alla områden som TCO jobbar med, från arbetsmiljö och trygghetssystem till EU-politik och skattefrågor.

Pressmeddelanden

Tummen ned för EU:s lagförslag om minimilöner

EU-kommissionen presenterade idag ett direktivförslag om minimilöner. Förslaget är inte lika långtgående som befarats, men bedömningen är fortfarande att det nya förslaget riskerar att allvarligt skada partsmodellen om det genomförs. TCO uppmanar Sveriges regering att agera kraftfullt i EU för att förhindra lagförslaget.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

15 januari, 2021

Låt 2021 präglas av hövlighet, modet att vara osäker och viljan till kompromiss!

Lite ledighet och vila ger för min del alltid upphov till tankar och insikter. Och förstås också när stora saker sker i omvärlden, vilket ju händer just nu på flera sätt.

Om TCO

Oscar Wåglund Söderström - Internationell chef

15 januari, 2021

Brexitavtalet - en julklapp värd att hålla koll på

Lagom till Kalle Anka på julafton kom en rejäl och ändå lite oväntad julklapp. Mot alla odds lyckades EU och Storbritannien förhandla fram ett nytt handelsavtal. Handeln blir krångligare än idag, men för svenska jobb är det viktigt med ett avtal på plats. Samtidigt finns en oro för att reglerna som ska hindra oschyst konkurrens inte går tillräckligt långt.

Elin Bergkvist - Chef, arbetsliv och ekonomi

14 januari, 2021

Regleringsbrev sätter agendan

Regeringen har nyligen fattat beslut om regleringsbrev till de statliga myndigheterna för 2021. För TCO är regleringsbreven ett viktigt instrument att bevaka då de ger tydliga signaler om nästa års politiska prioriteringar. Hur ser regeringens insatser ut inom TCO:s prioriterade frågor?

Arbetsmarknad, Arbetsmiljö, Omställning och utbildning

Håkan Gustavsson - Utredare ekonomi och arbetsliv

12 januari, 2021

Är arbetsmarknadspolitiken anpassad för de nya grupper som riskerar att bli långtidsarbetslösa?

Coronapandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden och antalet personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa har ökat kraftigt. Samtidigt finns allt fler med både utbildning och färsk arbetslivserfarenhet bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen. Av dessa är många medlemmar i TCO-förbundens a-kassor. Ju längre tid pandemin fortsätter att påverka arbetsmarknaden desto större blir risken att även dessa grupper blir långtidsarbetslösa, vilket vore mycket allvarligt. Frågan om arbetsmarknadspolitiken är anpassad för detta är fortfarande obesvarad.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, Omställning och utbildning

Therese Svanström - Ordförande TCO

22 december, 2020

En julhälsning i Coronatider

Ett annorlunda år är till ända. TCO har spelat en avgörande roll för flera lösningar under året. Nu är vi många som får ledigt, men glöm inte att tänka på de som arbetar, ofta i frontlinjen mot pandemin. Tänk på dem och ta ditt ansvar för att minska smittspridningen.

Om TCO

Sofia Hylander - Utredare: Utbildning och livslångt lärande

22 december, 2020

Forskningspropositionen 2020

I mitten av december presenterades regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige – regeringens forskningspolitik för åren 2021-2024. Propositionen omfattar frågor om såväl forskning och innovation som högre utbildning och innehåller flera delar som TCO både efterfrågat och välkomnar.

Omställning och utbildning

Gå till TCO bloggar

TCO play

01:02:15

06 november, 2020

Vi som jobbade hemma - Webbinarium om arbetsmiljö och distansarbete

Del två i TCO:s serie webbinarier om arbetsmiljö under Corona. Det sista kan du anmäla dig till vi länken: https://www.trippus.net/TCO_webbinarium_arbetsmiljo Coronapandemin har påverkat hur vi lever och hur vi arbetar. Många har bytt skrivbordet på kontoret mot köksbordet hemmavid. Distansarbetet kan ge oss en bättre balans mellan jobb och privatliv, men också orsaka stress och att man arbetar för mycket. Det är både intressant och nödvändigt att följa de långsiktiga konsekvenserna. Hur har arbetsmiljön sett ut för dem som har jobbat hemma under coronapandemin? Vilka arbetsmiljöregler gäller vid hemmaarbete? Hur bör man göra för att klara det fysiskt och psykiskt? Vilka lärdomar kan vi dra inför det fortsatta arbetet under pandemin och inför framtiden? Och hur kommer det att bli när vi går tillbaka till jobbet? Medverkande Therese Svanström, ordförande TCO Gisela Bäcklander, arbetslivs- och organisationsforskare Martine Syrjänen Stålberg, arbetsmiljöexpert Unionen Martina Saar, utredare på Fackförbundet ST med ansvar för arbetsmiljöfrågor Ann-Therése Enarsson, vd för TCO:s och TCO-förbundens tankesmedja Futurion Moderator: Johanna Palmström Vill du veta mer om de andra seminarierna, läs mer här: https://www.tco.se/nyheter-och-debatt/Nyheter/2020/hur-paverkas-arbetsmiljon-av-coronapandemin/ Vill du veta mer om hur TCO arbetar med arbetsmiljöfrågan, läs mer här: https://www.tco.se/tco-tycker/Arbetsmarknad/Arbetsmiljo/

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.