Hållbarhetsrapportering: ett steg framåt, men revolutionen lär dröja

TCObloggar 2015-05-05

I en artikel i SvD Näringsliv i förra veckan beskrivs ett lagförslag med ord som ”historiskt” och ”revolutionerande”. Lagförslaget gör stora företag skyldiga att som del av sin årliga redovisning rapportera vilka risker de har inom så kallade hållbarhetsfrågor, och hur de hanterar dessa. I artikeln beskriver Svenskt Näringsliv i hårda ordalag det liggande förslaget, som alltså bygger på ett nyligen klubbat EU-direktiv.

Länge har fack och civilsamhällesorganisationer efterfrågat skarpa bindande verktyg för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter och miljöansvar i global företagsverksamhet. Är hållbarhetsrapportering det instrumentet? Nja. Återstår att se.

På ett avgörande sätt är hållbarhetsrapporteringen ett stort steg. Precis som artikeln beskriver lyfts hållbarhetsfrågor till en mer central nivå på de berörda företagen genom att de ingår i den årliga redovisningen. Ofta sköts företagens frivilliga arbete med socialt ansvarstagande som en sidoverksamhet snarare än som en integrerad del av affärsverksamheten. Att det istället redovisas tillsammans med den finansiella rapporten ökar transparensen och möjligheten till ansvarsutkrävning. Detta är självklart mycket positivt.

Ändå finns det anledning att ta Svenskt Näringslivs hårda ord med en nypa salt. Utöver var rapporten hamnar finns det lite som talar för att kraven på hållbarhetsrapportering är fullt så skarpa som de gör gällande. För det första innehåller lagförslaget ingen specificerad rapporteringsstandard. Det förtydligar, helt i linje med direktivet, ett antal områden som ska ingå i hållbarhetsrapporten. Till exempel ska företagen redogöra för sin policy, riskhantering och så kallat ”due diligence”-förfarande, alltså hantering av hela leverantörskedjan. Men skarpare än så är faktiskt inte formuleringarna. Det finns inga krav på metod eller exakt rapporteringsstandard, vilket ger företagen stor frihet att välja hur de ska gå till väga.

För det andra ges revisorerna inte i uppgift att granska innehållet i hållbarhetsrapporten. De ska som del av sin revision helt enkelt konstatera huruvida en hållbarhetsrapport överhuvudtaget har upprättats.

För det tredje väljer det svenska lagförslaget att inte utnyttja den möjlighet som direktivet ger att kräva att hållbarhetsrapporten upprättas av en extern part. Det svenska lagförslaget kunde alltså ha gått längre än det gör.

Slutligen är det principen ”report or explain” som gäller. Det vill säga att de berörda företagen är skyldiga att antingen upprätta en rapport, eller ange skäl för att inte göra det. Företag med få risker i sin verksamhet kommer därmed inte att omfattas av en utförlig rapporteringsskyldighet. För företag som löper sådana risker är det förstås helt rimligt att de förväntas redogöra för hur de hanterar dem.

Sammantaget ställer lagförslaget väldigt få hårda krav på hur omfattande rapporten ska vara. Som Swedfund påpekat i en senare artikel i samma tidning är kraven, om något, snarare rätt urvattnade. Formuleringarna är så pass lösa att dess tillämpning sannolikt blir en fråga om tolkning och praxis. Det återstår därmed att se huruvida hållbarhetsrapporteringen blir ett starkt eller svagt verktyg för att stärka företagens arbete med hållbarhet och mänskliga rättigheter globalt.

Så vad är då Svenskt Näringsliv så upprörda över? Till stor del följer lagförslaget EU-direktivets angivelser, som vi alltså är skyldiga att införa i svenska lagstiftning. Men i ett avseende väljer Sverige att gå längre än direktivets minimikrav, nämligen gällande vilka företag som omfattas. I direktivet anges ett antal kriterier för de företag och koncerner som omfattas, bland annat 500 eller fler anställda. I det svenska lagförslaget breddas de berörda företagen till att inkludera företag och koncerner med minst 250 anställda. Detta är mycket positivt. Redan idag genomför många företag ett omfattande arbete med att granska sin affärsverksamhet utifrån MR- och hållbarhetsperspektiv. Skulle en snävare definition appliceras i lagförslaget skulle kraven på hållbarhetsrapportering sannolikt bara gälla de företag som redan upprättar sådana idag på frivillig basis. Det är bra att regeringen tar tillfället i akt att höja ambitionsnivån.

På en viktig principiell punkt skiljer TCOs syn på dessa frågor från Svenskt Näringsliv, nämligen i synen på huruvida socialt ansvarstagande bör vara frivilligt. ”CSR bedrivs bäst utifrån företagens eget intresse, på företagen själva”, säger Svenskt Näringslivs Claes Norberg. Fel. Fackliga och mänskliga rättigheter ska inte vara frivilliga. De ska vara ovillkorliga. Visst är det positivt att många företag på eget initiativ vill ta socialt ansvar i sin affärsverksamhet. Men frivilligt CSR-arbete får aldrig vara en ursäkt för att vi låter bli att utveckla bindande regler utifrån vilka vi kan utkräva ansvar. Och ur det perspektivet är hållbarhetslagen, sina brister till trots, ett viktigt steg framåt.

Utredare

Taket i a-kassan behöver höjas permanent

Bara 3 av 10 får 80 procent av lönen i a-kassa med ordinarie regelverk, men med den tillfälliga höjningen får 6 av 10 80 procentig ersättning. Det är mer rimligt. 

Läs mer

Debatt

Förslaget till nya arbetsmiljöregler fyller inte sitt syfte

TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.

Nyheter

Fler TCO-medlemmar riskerar långtidsarbetslöshet i krisens spår

Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.

Pressmeddelanden

Extra satsningar på tjänstemännen i arbetsmarknadspolitiken

Idag togs beslut om att mer EU-medel kan användas till tjänstemännens omställning på arbetsmarknaden. Pandemin har slagit hårt mot den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten har ökat i historiskt snabb takt och därför är förbättrade möjligheter till omställning något som TCO välkomnar.

Debatt

Visst behövs det en återhämtningsplan

Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.

Nyheter

Pensionsgruppens nya förslag är ett steg i rätt riktning

Den parlamentariska pensionsgruppen har nu kommit överens om hur betänkandet ”Ett upphandlat fondtorg” som presenterades i november 2019 ska införas. TCO välkomnar överenskommelsen. För att skapa ett tryggt system är det viktigt att säkra upp med effektiva former för uppföljning och kontroll av fonderna.

Pressmeddelanden

Vita fläckar på Sveriges utbildningskarta

TCO har kartlagt och jämfört utbildningsmöjligheterna i Sveriges kommuner och presenterar för tredje året i rad ett utbildningsindex som mäter tillgången till högre utbildning över hela landet. Indexet visar på stora regionala skillnader. På topplistan dominerar kommuner i Stockholm-Mälardalen men utbildningsindexet visar också att det fortfarande finns vita fläckar på Sveriges utbildningskarta.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

01 april, 2021

Vi håller i och håller ut även denna påsk

Drygt ett år har gått sedan Folkhälsomyndigheten rekommenderade hemifrånjobb för oss som kan. Den 16 mars efter lunch var vi många, på många arbetsplatser, som gick hem och vi har sedan dess jobbat hemifrån i stor utsträckning. För de flesta har det funkat bra. Men det har också varit svårt att sätta gränser mellan arbete och fritid. När går man hem från jobbet liksom? Och samarbetet med kollegorna är saknat – många upplever stor brist på samtal och dialog.

Karin Pilsäter - Ekonomisk politik

01 april, 2021

Reformförslag vill vi se i våpen

Många extra ändringsbudgetar har det blivit det senaste året, mycket krishantering, stödåtgärder ibland hellre fort än helt rätt. Nu är det dags höja blicken och börja arbeta med ekonomiska reformer för omställning och utveckling, för fler och bättre jobb och för stabila planeringsförutsättningar för välfärden.

Arbetsmarknad, Ekonomi och tillväxt, EU

Lise Donovan - Jurist för Europa och juridik med ansvar för juridik och internationella frågor

31 mars, 2021

OSA-föreskriften fyller 5 år - hur går vi vidare?

För fem år sedan firade vi stort på TCO. Efter många års idogt arbete fick vi ett erkännande av tjänstemännens problem och risker i arbetsmiljön.

Arbetsmiljö

Mikael Dubois - Utredare välfärdsfrågor

31 mars, 2021

ISF utredningsskyldighet

Inspektionen för socialförsäkringen visar i rapporten Försäkringskassans utredningsskyldighet (Rapport 2021:3) att det finns tydliga brister i hur Försäkringskassan uppfyller utredningsskyldigheten i ärenden som rör ansökan om sjukpenning i början av sjukperioden, bedömning av rätt till sjukpenning vid dag 180 och ärenden som rör ansökan om aktivitetsersättning. Sett till samtliga slags ärenden uppfyller inte Försäkringskassan utredningsskyldigheten i 11 procent av ärendena och det finns förbättringsbehov i ytterligare 37 procent. 52 procent av ärendena är väl utredda. TCO känner igen de brister som framkommer i rapporten. För att komma till rätta med dem behövs en bättre samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården, en stabilare och uthålligare politisk styrning och en tydligare och mer ändamålsenlig lagstiftning.

Therese Svanström - Ordförande TCO

26 mars, 2021

Dags för tjänstemännens revansch

Idag fredag 26 mars släpptes Demokratirådets rapport om polarisering i Sverige i form av debattartikel och seminarium. I rapporten beskrivs ett antal olika sätt att mäta polariseringsgraden i partisystemet, riksdagen, medierna och bland medborgare. Tyngdpunkten ligger på förekomsten av ideologisk polarisering bland några av demokratins viktigaste aktörer: medborgare, partier, förtroendevalda och medier.

Om TCO

Lena Orpana - Utredare pensionsfrågor, statistiker

23 mars, 2021

Vad innebär höjda pensionsavgifter?

Förra veckan publicerade Dagens Nyheter en ledare om pensionsgruppens diskussioner om hur pensionerna kan höjas. I texten påstås att en höjning av avgifterna enbart skulle komma framtidens och inte dagens pensionärer till godo, vilket förefaller orimligt. Dessutom används begrepp som ”retroaktivitet” och ”pensionsskuld”, som känns malplacerade i diskussionen om det allmänna pensionssystemet.

Trygghetssystem, Pension

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Livspusslet under coronapandemin

Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.

Läs vidare

Rapporter

Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige

Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.

Läs vidare

Rapporter

Vidareutbildning, varför och för vad?

Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…

Läs vidare

Rapporter

Tryggheten, staten och partsmodellen 2

Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.