Hållbarhetsrapportering: ett steg framåt, men revolutionen lär dröja

TCObloggar 2015-05-05

I en artikel i SvD Näringsliv i förra veckan beskrivs ett lagförslag med ord som ”historiskt” och ”revolutionerande”. Lagförslaget gör stora företag skyldiga att som del av sin årliga redovisning rapportera vilka risker de har inom så kallade hållbarhetsfrågor, och hur de hanterar dessa. I artikeln beskriver Svenskt Näringsliv i hårda ordalag det liggande förslaget, som alltså bygger på ett nyligen klubbat EU-direktiv.

Länge har fack och civilsamhällesorganisationer efterfrågat skarpa bindande verktyg för att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter och miljöansvar i global företagsverksamhet. Är hållbarhetsrapportering det instrumentet? Nja. Återstår att se.

På ett avgörande sätt är hållbarhetsrapporteringen ett stort steg. Precis som artikeln beskriver lyfts hållbarhetsfrågor till en mer central nivå på de berörda företagen genom att de ingår i den årliga redovisningen. Ofta sköts företagens frivilliga arbete med socialt ansvarstagande som en sidoverksamhet snarare än som en integrerad del av affärsverksamheten. Att det istället redovisas tillsammans med den finansiella rapporten ökar transparensen och möjligheten till ansvarsutkrävning. Detta är självklart mycket positivt.

Ändå finns det anledning att ta Svenskt Näringslivs hårda ord med en nypa salt. Utöver var rapporten hamnar finns det lite som talar för att kraven på hållbarhetsrapportering är fullt så skarpa som de gör gällande. För det första innehåller lagförslaget ingen specificerad rapporteringsstandard. Det förtydligar, helt i linje med direktivet, ett antal områden som ska ingå i hållbarhetsrapporten. Till exempel ska företagen redogöra för sin policy, riskhantering och så kallat ”due diligence”-förfarande, alltså hantering av hela leverantörskedjan. Men skarpare än så är faktiskt inte formuleringarna. Det finns inga krav på metod eller exakt rapporteringsstandard, vilket ger företagen stor frihet att välja hur de ska gå till väga.

För det andra ges revisorerna inte i uppgift att granska innehållet i hållbarhetsrapporten. De ska som del av sin revision helt enkelt konstatera huruvida en hållbarhetsrapport överhuvudtaget har upprättats.

För det tredje väljer det svenska lagförslaget att inte utnyttja den möjlighet som direktivet ger att kräva att hållbarhetsrapporten upprättas av en extern part. Det svenska lagförslaget kunde alltså ha gått längre än det gör.

Slutligen är det principen ”report or explain” som gäller. Det vill säga att de berörda företagen är skyldiga att antingen upprätta en rapport, eller ange skäl för att inte göra det. Företag med få risker i sin verksamhet kommer därmed inte att omfattas av en utförlig rapporteringsskyldighet. För företag som löper sådana risker är det förstås helt rimligt att de förväntas redogöra för hur de hanterar dem.

Sammantaget ställer lagförslaget väldigt få hårda krav på hur omfattande rapporten ska vara. Som Swedfund påpekat i en senare artikel i samma tidning är kraven, om något, snarare rätt urvattnade. Formuleringarna är så pass lösa att dess tillämpning sannolikt blir en fråga om tolkning och praxis. Det återstår därmed att se huruvida hållbarhetsrapporteringen blir ett starkt eller svagt verktyg för att stärka företagens arbete med hållbarhet och mänskliga rättigheter globalt.

Så vad är då Svenskt Näringsliv så upprörda över? Till stor del följer lagförslaget EU-direktivets angivelser, som vi alltså är skyldiga att införa i svenska lagstiftning. Men i ett avseende väljer Sverige att gå längre än direktivets minimikrav, nämligen gällande vilka företag som omfattas. I direktivet anges ett antal kriterier för de företag och koncerner som omfattas, bland annat 500 eller fler anställda. I det svenska lagförslaget breddas de berörda företagen till att inkludera företag och koncerner med minst 250 anställda. Detta är mycket positivt. Redan idag genomför många företag ett omfattande arbete med att granska sin affärsverksamhet utifrån MR- och hållbarhetsperspektiv. Skulle en snävare definition appliceras i lagförslaget skulle kraven på hållbarhetsrapportering sannolikt bara gälla de företag som redan upprättar sådana idag på frivillig basis. Det är bra att regeringen tar tillfället i akt att höja ambitionsnivån.

På en viktig principiell punkt skiljer TCOs syn på dessa frågor från Svenskt Näringsliv, nämligen i synen på huruvida socialt ansvarstagande bör vara frivilligt. ”CSR bedrivs bäst utifrån företagens eget intresse, på företagen själva”, säger Svenskt Näringslivs Claes Norberg. Fel. Fackliga och mänskliga rättigheter ska inte vara frivilliga. De ska vara ovillkorliga. Visst är det positivt att många företag på eget initiativ vill ta socialt ansvar i sin affärsverksamhet. Men frivilligt CSR-arbete får aldrig vara en ursäkt för att vi låter bli att utveckla bindande regler utifrån vilka vi kan utkräva ansvar. Och ur det perspektivet är hållbarhetslagen, sina brister till trots, ett viktigt steg framåt.

Utredare

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. 

Läs mer

Debatt

Fel läge att experimentera med Arbetsförmedlingen

Nu när Januaripartierna har valt att skjuta upp förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen med anledning av Coronakrisen, borde även pilotprojektet Kundval Rusta och Matcha, KROM, skjutas upp. Resurser bör istället riktas till beprövade insatser som fungerar, anser de fackliga centralorganisationernas arbetsmarknadspolitiska experter.

Nyheter

Therese Svanström om TCO:s arbete med anledning av Corona

TCO arbetar intensivt på bred front med flera frågor. Det viktigaste är att hjälpas åt att hitta lösningar och inte lamslås av situationen. Här berättar ordförande Therese Svanström mer om hur TCO arbetar just nu.

Pressmeddelanden

TCO:s nya jämställdhetsindex: ”Dags för politikerna att kavla upp ärmarna!”

Kvinnor tog ut 69,1 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn förra året. Männen tog alltså bara ut 30,9 procent. Det är 4,3 procentenheter närmare jämställt uttag än för fem år sedan. Det visar TCO:s nya jämställdhetsindex som släpps idag.

Debatt

Glöm inte bort EU i budgetstriden

Diskussionen om EU-budgeten handlar mycket om kronor, ören och procentsatser, och mindre om vad EU-budgeten egentligen ska användas till. Den svenska regeringen, påhejad av oppositionen, har upprepat gång på gång att EU måste rätta munnen efter matsäcken. Men vi efterlyser svaret på vad Sverige vill att budgeten ska användas till.

Nyheter

Corona: Genom samarbete ska vi klara krisen

Coronaviruset påverkar hela samhället. Många av TCO-förbundens medlemmar arbetar nu hårt med att vårda de som blivit sjuka, minska spridningen och se till så att samhället fortsätter att fungera.

Pressmeddelanden

LO, TCO och Saco tar avstånd från Europafackets svar om minimilöner

LO, TCO och Saco tar starkt avstånd från Europafackets samrådssvar angående EU-kommissionens planerade initiativ om europeisk minimilön. Det meddelar de tre centralorganisationerna efter att Europafacket gett sitt slutgiltiga besked.

Gå till Aktuellt

TCO bloggar

Therese Svanström - Ordförande TCO

27 mars, 2020

Konstruktiv ton trots svåra tider

Ännu en ovanlig vecka börjar lida mot sitt slut. Det har kommit flera besked från regeringen, inklusive i frågor TCO drivit. Men vi väntar fortfarande på besked om a-kassan. Vi har löpande dialog med politiken och hoppas att det snart presenteras ett förslag.

A-kassan

Maria Ahrengart - Nationalekonom

24 mars, 2020

Så påverkas ekonomin för en barnfamilj vid arbetslöshet

När en person blir arbetslös förändras de ekonomiska förutsättningarna. Att känna trygghet under perioder av arbetslöshet är avgörande för vår förmåga att kunna ställa om när arbetsmarknaden förändras.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem, Partsmodellen

Maria Ahrengart - Nationalekonom

20 mars, 2020

Var så trygg du kan i otrygga tider

Coronapandemin påverkar hela samhället. Det är oroliga tider på arbetsmarknaden och det är viktigt för alla arbetstagare att försäkra sig så gott det går.

Arbetsmarknad, Trygghetssystem

Therese Svanström - Ordförande TCO

17 mars, 2020

När vi gör saker tillsammans blir det bättre

Med tanke på det rådande läget känns inte firande som något helt lämpligt att göra. Däremot tycker jag att vi kan ägna en liten stund åt att tänka på att det är kollektivavtalets dag. Även om det kan kännas avlägset med tjänstepension, föräldralön och annat är det ändå en väldigt viktig del av vårt arbetsliv. Och visst är det fantastiskt att ungefär 9 av 10 arbetstagare i Sverige omfattas av kollektivavtal?

Partsmodellen

Therese Svanström - Ordförande TCO

13 mars, 2020

En konstig vecka men vi måste köra på

Den senaste veckan har stämningen varit en av de märkligare jag upplevt senaste åren. Människor känner oro och den oron måste vi förstå. Jag tror däremot att vi verkligen måste göra allt vi kan för att agera rationellt.

Therese Svanström - Ordförande TCO

09 mars, 2020

Hur ökar vi den ekonomiska jämställdheten?

I fredags presenterade regeringen att de tillsätter en kommission för ”jämställda livsinkomster”. Att det i Sverige 2020 fortfarande finns strukturella skillnader i kvinnor och mäns inkomster är inget mindre än en skandal. Den ekonomiska jämställdheten måste öka.

Jämställdhet

Gå till TCO bloggar

TCO play

Se fler filmer

Rapporter

Rapporter

Får tjänstemännen ihop livspusslet?

Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.

Läs vidare

Rapporter

Var rädd om RUT!

TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.

Läs vidare

Rapporter

Från lön till studiemedel - går ekonomin ihop?

Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?

Läs vidare

Rapporter

Att använda bostäderna bättre

I rapporten beskrivs bostadsbristen och problemen med den illa fungerande bostadsmarknaden som ett arbetsmarknadsproblem. Bristande rörlighet bidrar till en sämre fungerande arbetsmarknad eftersom det uppstår rekryteringsproblem. Företag och organisationer kan inte besätta tjänster för att den som skulle ta jobbet inte har möjlighet att skaffa en bostad på rätt ort.

Läs vidare

Se alla rapporter

Arbetsvärlden

Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.

Hitta ditt fackförbund

TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.