Arbetstagarperspektivet saknas i utredningen om arbetskraftsinvandring

TCObloggar 2016-12-15

Idag presenterades utredningen ”Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden” där jag själv suttit med i expertgruppen. Som titeln gör gällande tar direktiven sikte på den svaga punkten i den svenska lagstiftningen, nämligen den utsatta position som arbetskraftsinvandrande arbetstagare befinner sig i och det utnyttjande det kan leda till. Syftet med utredningen var att ” föreslå lämpliga åtgärder för att motverka att arbetskraftsinvandrare som kommer till Sverige utnyttjas”.

Lyckas då utredningen leverera detta? Nej, får tyvärr bli mitt svar.

Arbetskraftsinvandring har, trots dess relativt begränsade omfattning, varit en väldigt uppmärksammad fråga sedan systemet reformerades av Alliansregeringen och Miljöpartiet 2008. Debattens fokus har däremot skiftat över tid. Till en början låg det på de arbetskraftsinvandrare som utnyttjades. Det rörde sig om personer som utlovades en lön och väl på plats i Sverige fick betydligt sämre villkor. På senare tid har uppmärksamheten istället framförallt riktats mot de individer som utvisas till följd av små och ouppsåtliga misstag från arbetsgivare. Båda dessa aspekter har TCO skrivit och presenterat förslag för, senast tillsammans med Centerpartiet.

Det kan verka som två helt olika frågor, men i själva verket hänger de ihop. Problemet med orättvisa utvisningar och ett stelbent regelverk är i stor utsträckning en produkt av hur Alliansregeringen tillsammans med MP valde att rätta till bristerna och stävja utnyttjandet. Bland annat införde man efterkontroller och skärpte skrivningarna för att förtydliga att anställningsvillkoren skulle uppfyllas under hela tillståndsperioden.

Problemet var att man inte gjorde något åt det grundläggande systemfelet: att den enda konsekvensen av att arbetsgivaren inte lever upp till villkoren är att arbetstillståndet dras in. Det betyder att det är arbetstagaren som drabbas, och det fördjupar deras utsatta position i relation till arbetsgivaren.

Resultatet av detta blir en sträng praxis där minsta avvikelse innebär att villkoren inte anses uppfyllas och arbetstillståndet dras tillbaka. En betydligt bättre ordning hade varit att stärka arbetskraftsinvandrarens rättigheter. Med en starkare rättslig ställning för anställningserbjudandet och exempelvis en stärkt rätt till kompensation för de arbetskraftsinvandrare som utnyttjas hade vi kommit till rätta med många av problemen utan dagens orimligt stränga tillämpning.

På flera punkter innebär utredningen som presenterades idag att systemet ges förutsättningar att fungera bättre och smidigare. Ett stort framsteg är att utredningen lägger ett förslag som kommer att möjliggöra korrigering av mindre misstag. Om arbetsgivaren själv åtgärdar sitt misstag kommer arbetstillståndet inte längre att dras in. Det är ett viktigt steg framåt, även om förslagets utformning sannolikt kommer visa sig väl smalt.

Ett annat bra förslag som värnar systemets funktionalitet är införandet av ett samråd mellan arbetsmarknadens parter för snabbare handläggning när det rör sig om seriösa arbetsgivare. Ett slags certifieringssystem, kan man kalla det. Det kommer att förkorta handläggningstiderna

Utredningen föreslår även ett antal åtgärder för att upptäcka och införa konsekvenser för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare. Migrationsverket kommer lättare att upptäcka dem eftersom de föreslås ges direktåtkomst till uppgifter om bl.a. inkomster. Utredningen föreslår även en straffpåföljd för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraftsinvandrare, vilket är viktigt och välkommet.

Men tyvärr saknas ett väldigt viktigt perspektiv i förslagen: arbetstagarens.

Utredaren fick i uppdrag att överväga ett antal specifika åtgärder. Två av dessa var krav på att anställningsavtal ges in i samband med en ansökan om arbetstillstånd, och begränsningar i arbetsgivarens möjligheter att försämra anställningsvillkoren efter att arbetstillstånd har beviljats. I grunden handlar dessa om att arbetskraftsinvandrare ska få den lön de utlovats under tillståndsprocessen och som även är en förutsättning för att arbetstillståndet ska utfärdas till att börja med.

Tyvärr har utredaren valt att avfärda dessa alternativ utan att, i min mening, utreda dem tillräckligt utförligt. Inte heller föreslås någon alternativ åtgärd för att garantera arbetskraftsinvandrarens rätt till de villkor som de utlovats under tillståndsprocessen. Det är en stor besvikelse att den som drabbas även fortsättningsvis kommer att förlora sitt arbetstillstånd utan kompensation. Det gör att man kan ifrågasätta huruvida utredningen uppnår sitt huvudsakliga syfte.

Jag oroar mig dessutom för att en del av förslagen bygger in nya kryphål i systemet. Jag ser en klar risk att vi kommer att se nya förekomster av utnyttjande inom kommande år av de arbetsgivare som lyckas lista ut hur de kan komma runt reglerna. Vi kommer då att behöva se över problemet igen.

Låt oss då dra lärdomar från tidigare misstag. Istället för att bara införa kontroller, värna arbetstagaren! Att stärka arbetskraftsinvandrarens ställning är det bästa vi kan göra för att få till stånd ett välfungerande och effektivt system, där handläggningen är snabb och utnyttjande stävjas. Värnandet av villkoren och öppenheten hänger på så sätt ihop.

Utredare

Vi vet att Sverige måste våga mer i morgon

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Vi är sjuksköterskor, lärare, poliser och journalister. Du möter oss genom hela livet. Och i hela landet. Inför höstens riksdagsval är våra prioriterade frågor bättre möjligheter till vidareutbildning genom hela livet, framtidens arbetsliv samt en bred skattereform. Men vi ställer inte bara krav. Vi har lösningar också.

Läs mer här

Vi behöver en ny skattereform bland annat för utjämningssystemet

Med bara månader kvar till valet är det dags för politiker att sätta frågan om att reformera det kommunala utjämningssystemet högt upp på agendan för att hela Sverige ska leva. Vi behöver en ny skattereform.

Läs mer här

Arbetstidsgapet mellan kvinnor och män måste minska

För att minska inkomstskillnaderna mellan könen och närma oss ekonomisk jämställdhet behöver arbetstidsgapet mellan kvinnor och män minska. En viktig del för att nå dit är att kvinnor och män delar lika på föräldraledigheten. I den här rapporten går vi igenom TCO:s förslag.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund