Äntligen en utredning! – men rollfördelningen måste bli rätt

TCObloggar 2015-07-10

Under försommaren har strålkastarljuset riktats mot situationen för de mest utsatta personerna på svensk arbetsmarknad. I en skakande artikelserie i DN skildras villkoren för papperslösa migranter och personer med arbetstillstånd som utnyttjas inom ramen för arbetskraftsinvandringen.

Mot denna bakgrund är det mycket välkommet att regeringen äntligen presenterat en utredning med syfte att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. TCO har sedan arbetskraftsinvandringen reformerades år 2008 ställt sig positiv till systemets huvudsakliga utformning. Men vi har även under flera års tid kritiserat de allvarliga brister i regelverket som gör det möjligt att exploatera de människor som kommer till Sverige för att arbeta – exempelvis här och här.

Utredningens direktiv är i stora drag mycket bra. De täcker in flera av de allvarligaste problem som TCO identifierat i regelverket, och som inte behandlades när systemet sågs över 2014. Utredningens fokus på att motverka utnyttjande och stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden är oerhört viktig. Som arbetskraftsinvandrare är du i en särskilt utsatt position gentemot din arbetsgivare eftersom din anställning är en förutsättning för ditt arbetstillstånd. Regelverkets nuvarande utformning förstärker denna ojämna maktrelation. Exempelvis är den enda konsekvensen av fusk att arbetstillståndet dras in, en sanktion som alltså endast drabbar arbetstagaren.

För att få arbetstillstånd i Sverige krävs ett anställningserbjudande med villkor i nivå med kollektivavtal. Eftersom anställningserbjudandet inte är bindande förekommer det dock att arbetskraftsinvandrare, väl på plats i Sverige, får ett anställningsavtal med betydligt sämre villkor. Om du tagit stora lån och kanske till och med pantsatt ditt hus för att åka till Sverige är du i en väldigt dålig förhandlingsposition. Du kan tvingas acceptera villkor som aldrig skulle godkännas av Migrationsverket under ansökningsprocessen.

Denna typ av exploatering ska utredningen försöka komma åt. Bland annat ska den överväga möjligheten att begära ett bindande anställningsavtal i samband med ansökan om arbetstillstånd, begränsa möjligheten att försämra de utlovade arbetsvillkoren, och införandet av ytterligare kontroller. Utredningen ska även se över möjligheten att införa sanktioner mot arbetsgivare som inte uppfyller de villkor som har legat till grund för arbetstillståndet – det vill säga i nivå med kollektivavtal.

Det finns flera svåra överväganden i detta arbete. Det är viktigt att utredningen inte redan från början låser sig fast i en specifik juridisk konstruktion för hur problemen ska lösas. Syftet – att de villkor som anges i arbetserbjudandet ska gälla – kan uppnås på flera sätt. Utredningen behöver hitta en modell som inte förhindrar eller försvårar för seriösa arbetsgivare som behöver rekrytera från länder utanför EU.

Ytterligare en viktig fråga är systemets efterlevnad. Fler kontroller och regler är nödvändiga åtgärder som dock kräver resurser och kapacitet som det överbelastade Migrationsverket i nuläget saknar. Redan idag tar handläggningen av arbetstillstånd alldeles för lång tid, ofta uppemot ett år. Det som inte står i utredningens direktiv är att migrationsminister Morgan Johansson redan har tankar kring detta. I både intervjuer och ett DN-seminarium i Almedalen föreslår han att Arbetsmiljöverket och parterna ska genomföra gemensamma efterkontroller på varje enskild arbetsplats.

Förvisso går migrationsministern inte in på några detaljer, men jag vill ändå påpeka att det är viktigt att rollfördelningen blir rätt. Fackens uppgift är att se till så att de lagar och avtal som gäller arbetsmarknaden följs genom att företräda arbetstagarperspektivet. Givetvis har vi därför en viktig roll att spela (även om den för närvarande försvåras på grund av att den enda befintliga sanktionen är ett indraget arbetstillstånd). Fackföreningsrörelsen sitter inne med ovärderlig kunskap om arbetsmarknaden och bidrar mer än gärna till att kontrollera att regelverket följs. Men det är i slutändan statens ansvar att säkra att villkoren för arbetstillstånd uppfylls, då utfärdandet av arbetstillstånd är en myndighetsutövning. Det ansvaret kan inte förskjutas till arbetsmarknadens parter.

Skillnaden mellan myndigheter och fackföreningars roll är särskilt viktig att förstå när det gäller papperslösa. I DN-seminariet lyfte migrationsministern återigen behovet av kontroller och att andra aktörer såsom fackliga organisationer slår larm när papperslösa utnyttjas. För det första vill jag betona att det inte är, och aldrig får bli, fackliga organisationers uppgift att kontrollera människors migrationsstatus. Vår uppgift är att säkra goda arbetsvillkor för arbetstagare, oavsett deras papper. För det andra har den fackliga rörelsen utformat sätt att stärka papperslösa arbetstagares position, nämligen att genom Fackligt Center för Papperslösa driva deras ärenden. Återigen är det alltså viktigt att rollfördelningen blir rätt.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att denna utredning inte kan lösa alla de problem som DNs reportageserie uppmärksammade, eftersom den sannolikt inte förändrar situationen för de flesta grupper papperslösa. Gällande deras situation skiljer sig TCOs syn från regeringens. Lagar och regler för att komma åt oseriösa arbetsgivare som utnyttjar papperslösa blir verkningslösa om de papperslösa inte kan eller vågar vända sig till myndigheterna. Det enda sättet att motverka exploatering är att stärka de exploaterades ställning och rättigheter – förbud räcker inte. Exempelvis kan man avkriminalisera papperslösa som utför arbete, som TCO tidigare föreslagit. Man kan även upprätta en brandvägg inom polisen för att papperslösa ska kunna anmäla exploatering utan att riskera utvisning, som organisationen PICUM föreslagit. Tyvärr avvisas åtgärder av detta slag både av Morgan Johansson och Moderaternas Elisabeth Svantesson.

Den annonserade utredningen tyder på att regeringen är på rätt spår vad gäller arbetskraftsinvandringen. Däremot har de ännu en väg att gå i frågan om papperslösa.

Utredare

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta

Vi är 1,4 miljoner, mitt i samhällets och arbetsmarknadens förändring. Nu efter riksdagsvalet behöver vi partier som har orken och viljan att samarbeta över blockgränserna.

Läs mer här

Nu behövs maratonlöpare i politiken

Partierna måste ha orken och viljan att samarbeta över blockgränsen, skriver Eva Nordmark, i en artikel på Arbetsvärlden, och listar fyra områden för en uthållig politik.

Läs mer här

Ny Handbok mot sexuella trakasserier i arbetslivet

Det finns ett före och ett efter #metoo. Ingen på arbetsplatsen ska behöva riskera att utsättas för sexuella trakasserier. Därför finns den här boken. Syftet är att vägleda fackligt förtroendevalda i sitt viktiga arbete.

Läs mer här

Hitta ditt fackförbund

Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund