Igår släppte Medlingsinstitutet sin rapport som är svar på regeringsuppdraget att redovisa relativlöneförändringar för olika yrken mellan 2014 och 2017 och göra en analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är en välgjord och intressant rapport som visar att det har skett relativlöneförändringar mellan ett antal stora yrkesgrupper och att löneutvecklingen varit starkast i yrken där det är brist på personal och i yrken där det gjorts olika satsningar som för lärare och undersköterskor. Den visar också att löneskillnaderna har minskat mellan kvinnor och män.
Löneökningstakten har varit högre än genomsnittet i både manligt dominerade och kvinnligt dominerade yrken, men det faktum att det finns fler anställda i de aktuella yrkena som är kvinnligt dominerade gör att den samlade könslöneskillnaden har minskat. Det finns fler förändringar som har påverkat löneutvecklingen på så sätt att den samlade könslöneskillnaden har minskat. För det första har löneökningstakten varit högre bland yrken med krav på högskoleutbildning inom skolan och vården samtidigt som andelen kvinnor har ökat överlag bland akademikeryrken. För det andra har andelen kvinnor minskat i yrken med relativt långsam löneutveckling, som inom administration och kundtjänst.
Medlingsinstitutets lönebildningskonferens idag avslutades med en panel bestående av representanter för arbetsmarknadens parter som tillfreds kunde konstatera att lönebildningsmodellen med industriavtalet faktiskt kan leverera relativlöneförändringar utan löneinflation. Medlingsinstitutet är dock ganska försiktiga i sina slutsatser och skriver att "även om det är svårt att empiriskt slå fast detta med absolut säkerhet finns i denna rapport klara indikationer på att relativlöneförändringar är möjliga". Det är helt enkelt en för kort tidsperiod för att kunna veta om relativlöneskillnaderna kommer att bestå. Och det tog arbetsmarknadens parter upp i panelsamtalet där flera av dem betonade vikten av att hålla i löneutvecklingen, så att de nya relativlönerna som man har eftersträvat faktiskt kommer att bestå.
På samma sätt uttrycker Medlingsinstitutet viss försiktighet kring de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män "...detta tyder på att rådande lönebildningsmodell är förenlig med minskade löneskillnader mellan kvinnor och män, åtminstone sett till några år." Det är glädjande besked att löneskillnaderna mellan könen minskar och kvinnodominerade yrken som sjuksköterskor och lärare fått höjda relativlöner. Men man skulle önska att det kunde gå fortare. Det är fortfarande långt kvar till jämställda löner och till ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män där löneskillnaderna bara är en del. TCO har en rad förslag till politiken om vad som behövs för att vi ska närma oss ekonomisk jämställdhet. Förslagen siktar bland annat på att kvinnor och män ska dela mer lika på föräldraledigheten, ges samma goda möjligheter att arbeta heltid samtidigt som de får ihop livspusslet och ges lika goda förutsättningar att arbeta hela arbetslivet med hälsan i behåll. Därutöver behöver utrikes födda kvinnor ges bättre förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och vi behöver göra mer för att könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska.
Statsbudgeten går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Den allra viktigaste frågan i höstens budget blir vilka förutsättningar vi har för att snabbt vända den nedgång i ekonomin som pandemin gett upphov till. Ersättningsnivåerna för a-kassan kan inte enbart begränsas till att handla om den enskildes privatekonomi utan den faktiska ersättningen har inverkan på landets ekonomi. Att behålla den tillfälliga höjningen bidrar till att hålla uppe den inhemska konsumtionen, samtidigt som den är positiv för ekonomin i kommuner och regioner.
Det är halvtid i mandatperioden och sista halvåret har präglats av pandemin. TCO uppmanar riksdagsledamöterna att de går in i det nya riksdagsåret med en fortsatt vilja till att hitta gemensamma lösningar. Pandemin är inte över och vi behöver göra stora satsningar på Sveriges förmåga att ställa om.
LO, TCO och Saco är djupt oroade över det eskalerade våldet och bristen på respekt för demokrati i Belarus. Idag lämnade de tre organisationerna över en kravlista från hela den nordiska fackföreningsrörelsen till den belarusiska ambassadören i Stockholm.
REPLIK. Vi delar bilden av att den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver reformeras. Det är därför med viss förvåning vi ser att Gulan Avci (L) utmålar de fackliga organisationerna som motståndare mot reformer. Det skriver representanter för Saco och TCO på Altinget Debatt.
Att det finns fungerande trygghetssystem och satsning på utbildning är nödvändigt i den lågkonjunktur som Sverige befinner sig i. Under pandemin har antalet arbetssökande ökat och sysselsättningen sjunkit. Nu behövs därför kraftfulla satsningar för omställning och ett besked om att staten är beredd att ta ansvar för att säkra välfärdens finansiering fullt ut.
Nästa års statsbudget går i stora delar i den riktning som TCO efterfrågat. Det tillfälliga taket i a-kassan permanentas inte, men det förlängs i två år. Budgeten innehåller även satsningar på utbildningar för yrkesverksamma samt ytterligare ekonomiskt stöd till kommuner och regioner till följd av pandemin.
Coronapandemin har satt omställningsfrågorna i fokus. För TCO har dessa frågor alltid varit i ropet. TCO bjuder därför in till ett webbinarium där vi presenterar den nya rapporten "Vidareutbildning, varför och för vad? - Om tjänstemäns utbildningsbehov på en arbetsmarknad i förändring".
Läs mer Anmäl dig här!Inom ramen för temadagen Digital@Idag anordnar TCO ett online-seminarium som tar sin utgångspunkt i ett antal aktuella frågeställningar: Hur är läget på den svenska arbetsmarknaden just nu? Hur kommer det se ut imorgon? Vilka krav kommer att ställas på politiken, arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet för att hänga med i teknikomvandlingen?
Läs merDen ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Hinner tjänstemännen med både arbete och föräldraskap? Hur viktigt är det att arbetet är föräldravänligt och hur ser arbetssituationen faktiskt ut? Vilka konsekvenser får det att det oftast är kvinnor som anpassar arbetslivet efter familjelivet? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten.
Läs vidare
TCO anser att rutavdraget är viktigt för att underlätta människors livspussel, därför måste systemet värnas från förslag som riskerar att undergräva dess legitimitet. TCO framför i denna rapport en rad förslag som syftar till att hålla till rutavdraget träffsäkert, effektivt och legitimt.
Läs vidare
Vi lever i en tid då vikten av det livslånga lärandet ökar. Men hur påverkas hushållsekonomin för en yrkesverksam som går tillbaka till skolbänken? Går ekonomin ihop för den som väljer att finansiera sina studier med studiemedel?
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.
