Igår släppte Medlingsinstitutet sin rapport som är svar på regeringsuppdraget att redovisa relativlöneförändringar för olika yrken mellan 2014 och 2017 och göra en analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är en välgjord och intressant rapport som visar att det har skett relativlöneförändringar mellan ett antal stora yrkesgrupper och att löneutvecklingen varit starkast i yrken där det är brist på personal och i yrken där det gjorts olika satsningar som för lärare och undersköterskor. Den visar också att löneskillnaderna har minskat mellan kvinnor och män.

Löneökningstakten har varit högre än genomsnittet i både manligt dominerade och kvinnligt dominerade yrken, men det faktum att det finns fler anställda i de aktuella yrkena som är kvinnligt dominerade gör att den samlade könslöneskillnaden har minskat. Det finns fler förändringar som har påverkat löneutvecklingen på så sätt att den samlade könslöneskillnaden har minskat. För det första har löneökningstakten varit högre bland yrken med krav på högskoleutbildning inom skolan och vården samtidigt som andelen kvinnor har ökat överlag bland akademikeryrken. För det andra har andelen kvinnor minskat i yrken med relativt långsam löneutveckling, som inom administration och kundtjänst. 

Medlingsinstitutets lönebildningskonferens idag avslutades med en panel bestående av representanter för arbetsmarknadens parter som tillfreds kunde konstatera att lönebildningsmodellen med industriavtalet faktiskt kan leverera relativlöneförändringar utan löneinflation. Medlingsinstitutet är dock ganska försiktiga i sina slutsatser och skriver att "även om det är svårt att empiriskt slå fast detta med absolut säkerhet finns i denna rapport klara indikationer på att relativlöneförändringar är möjliga". Det är helt enkelt en för kort tidsperiod för att kunna veta om relativlöneskillnaderna kommer att bestå. Och det tog arbetsmarknadens parter upp i panelsamtalet där flera av dem betonade vikten av att hålla i löneutvecklingen, så att de nya relativlönerna som man har eftersträvat faktiskt kommer att bestå. 

På samma sätt uttrycker Medlingsinstitutet viss försiktighet kring de minskade löneskillnaderna mellan kvinnor och män "...detta tyder på att rådande lönebildningsmodell är förenlig med minskade löneskillnader mellan kvinnor och män, åtminstone sett till några år." Det är glädjande besked att  löneskillnaderna mellan könen minskar och kvinnodominerade yrken som sjuksköterskor och lärare fått höjda relativlöner. Men man skulle önska att det kunde gå fortare. Det är fortfarande långt kvar till jämställda löner och till ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män där löneskillnaderna bara är en del. TCO har en rad förslag till politiken om vad som behövs för att vi ska närma oss ekonomisk jämställdhet. Förslagen siktar bland annat på att kvinnor och män ska dela mer lika på föräldraledigheten, ges samma goda möjligheter att arbeta heltid samtidigt som de får ihop livspusslet och ges lika goda förutsättningar att arbeta hela arbetslivet med hälsan i behåll. Därutöver behöver utrikes födda kvinnor ges bättre förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och vi behöver göra mer för att könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska.