Vårbudgeten: kraftfullare förslag kring vidareutbildning behövs
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
Igår fick vi veta att vi nu har haft tio år i rad med minskade löneskillnader mellan kvinnor och män. Är det ett 10-års-jubileum som är värt att fira? Ja, visst är det bra att uvecklingen går åt rätt håll. Men snabbt går det inte och vi har långt kvar till jämställda löner. Medlingsinstitutets nya rapport visar att löneskillnaderna har minskat med 0,7 procentenheter ett år tillbaka och med 5 procentenheter sedan 2007. Kvinnor har i genomsnitt endast 88,7 procent av mäns lön. Om man jämför heltidslöner. Jämför man vad folk får utbetalat i lön varje månad är skillnaderna större, då kvinnor ofta arbetar deltid och män väldigt sällan gör det.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Sverige uppgick alltså till 11,3 procent förra året (2017). Om man tar hänsyn till en rad faktorer som utbildning, ålder, yrke och sektor återstår en oförklarad löneskillnad på 4,3 procent. Att skillnaden är oförklarad behöver inte betyda att den är osaklig eller att den avspeglar förekomsten av diskriminering. Snarare säger den att det saknas statistik för att kunna förklara vad skillnaden beror på, där diskriminering kan vara en del. Större delen av löneskillnaden beror på att män och kvinnor arbetar i olika yrken, enligt Medlingsinstitutet. Och deras analyser pekar på att en viktig förklaring till att löneskillnaderna minskar är att könssegregeringen på arbetsmarknaden minskar. Fler kvinnor än män skaffar sig eftergymnasial utbildning och fler kvinnor är chefer nu än tidigare.
Löner och arbetsvillkor bestäms i Sverige av parterna på arbetsmarknaden genom kollektivavtal. En grundläggande förutsättning för partsmodellen är att staten inte lägger sig i lönebildningen. Lönediskriminering mellan kvinnor och män är förbjudet enligt diskrimineringslagen som är tvingande och inte kan avtalas bort. Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser om att arbetsgivare är skyldiga att bedriva förebyggande och främjande arbete för att undvika risk för diskriminering. Arbetsgivare är också skyldiga att genomföra årliga lönekartläggningar för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön med mera mellan kvinnor och män.
Löneskillnaden som Medlingsinstitutet beräknar kan sägas peka på oförklarade löneskillnader för kvinnor och män i samma yrke. Men den säger inget som hur yrkena värderas. Det finns strukturella löneskillnader i Sverige som innebär att kvinnodominerade yrken i snitt har lägre löner än yrken som domineras av män. I diskrimineringslagstiftningen är det inte bara samma yrke som ska ge samma lön oavsett kön, utan även arbeten som bedöms vara likvärdiga. Diskrimineringslagen säger att arbetsgivarna ska kartlägga och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete. Att bedöma vad som är likvärdigt arbete är inte någon enkel sak att göra. Expertgruppen Lönelotsarna tar sig an den uppgiften. Enligt deras nya beräkningar och värderingar av vad som är likvärdigt arbete har kvinnodominerade yrken i genomsnitt 14 procent lägre lön jämfört med andra yrken, men skillnaden varierar mellan olika yrkesgrupper som de värderar som likvärdiga.
Trots att det är förbjudet enligt lag förekommer lönediskriminering (se till exempel Olika kön, olika lön – en ESO-rapport om diskriminering på arbetsmarknaden), men den är svår att få grepp om och mäta. TCO tycker att staten borde satsa resurser på forskning kring könsdiskriminering i arbetslivet. TCO vill också att diskrimineringslagstiftningen ska bli semi-dispositiv i den del som gäller aktiva åtgärder. Det betyder att arbetsgivare och fack i avtal kan komma överens om regler kring innehållet i de aktiva åtgärderna som är bättre anpassade till den aktuella branschen. Och Diskrimineringsombudsmannen (DO) behöver utöka sin tillsyn av arbetsgivarnas arbete med aktiva åtgärder. DO behöver också utöka sitt strategiska arbete med information och kunskapsspridning om aktiva åtgärder.
Kompetensförsörjning måste sättas högt upp på den ekonomisk-politiska dagordningen, kommenterar Therese Svanström regeringens vårbudget.
TCO har en i grunden positiv inställning till Arbetsmiljöverkets arbete med att uppdatera regelverket på arbetsmiljöområdet och göra det mer användarvänligt. Men förutsättningen är att det sker med erkännande av skyddsombudens roll och betydelsen av samverkan på arbetsplatsen. Skyddsnivån får inte heller försämras. Dessvärre lever Arbetsmiljöverkets förslag inte upp till våra förväntningar. Det skriver TCO:s jurist Lise Donovan i en debattartikel i tidningen Publikt.
Kvinnorna är de största förlorarna i pandemin, säger TCO:s ordförande i en djupgående nära intervju i Dagens industri Weekend.
Försäkringsbolaget Folksam består av de två ömsesidiga bolagen Folksam Sak och Folksam Liv samt ett antal dotterbolag. På torsdagen valdes TCO:s ordförande Therese Svanström till ny ledamot i styrelsen för Folksam Sak.
Det pågår en debatt just nu huruvida det är bra eller dåligt med gemensam återhämtningsfond för EU. Vi befinner oss just nu mitt i den värsta kris som drabbat Europa under efterkrigstiden och svaret borde vara självklart- vi behöver en återhämtningsplan som leder till en snabb återhämtning.
Krisen på arbetsmarknaden slår hårt med TCO-förbundens medlemmar. Antalet långtidsarbetslösa har ökat tydligt under året. – Självklart är vi oroliga. För att möta det här måste vi satsa ännu mer på utbildnings- och omställningsinsatser, säger Therese Svanström, ordförande för TCO.
Nu hade vi behövt se kraftfullare förslag kring vidareutbildning och kompetensförsörjning. Det säger Therese Svanström, ordförande TCO, i en kommentar till regeringens ekonomiska vårproposition som presenterades idag.
Hur påverkas livspusslet för de tjänstemän som har arbetat hemifrån och de som har fortsatt gå till arbetsplatsen under coronapandemin? Påverkas kvinnor och män på olika sätt? Det är några av frågorna som tas upp i den här rapporten som baseras på en undersökning om tjänstemännens arbetsmiljö och livspussel under pandemin.
Läs vidare
Förbättrad tillgång till högre utbildning i hela landet är inte bara en central fråga för TCO – det är också en fråga som blir än viktigare när arbetsmarknaden förändras i snabb takt. Det är därför oroande att tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätenas huvudorter tycks ha minskat under senare tid.
Läs vidare
Vår ekonomi och arbetsmarknad är i konstant förändring. Coronakrisen har ställt vår förmåga att hänga med i utvecklingen på sin spets. Vår rapport ”Vidareutbildning, varför och för vad? visar att behovet av vidareutbildning och kompetensutveckling är stort. Något det var redan före pandemin. Vi har också flera konkreta förslag på hur förutsättningarna för omställning kan bli bättre för alla…
Läs vidare
Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet har stor betydelse både för individen och för samhället. I dag består den tryggheten av många olika försäkringar. I den här rapporten går vi igenom utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen - a-kassan - och andra försäkringar sedan 1980 och fram till idag.
Läs vidare
Arbetsvärlden är en webbtidning om arbetsmarknaden. Den ges ut av TCO och görs av en självständig redaktion.
TCO är en centralorganisation för 13 fackförbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar.
Använd filtret nedan för att hitta ditt fackförbund.