Ge FK i uppdrag att använda nudging så jämställdheten ökar

Idag släppte Kvinnolobbyn en nordiskt jämförande rapport om föräldraförsäkringen. Det är en bra och välskriven rapport. Och TCO skriver till hundra procent under på argumentationen och behovet att föräldrar delar lika på föräldraledigheten för att jämställdheten på arbetsmarknaden ska öka och för att inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. De nordiska länderna har liknande problem med att kvinnor tar större delen av föräldraledigheten trots att ländernas regelverk ger goda möjligheter att dela lika.

Kvinnolobbyns slutsats är att föräldraförsäkringen behöver individualiseras. Det finns ingen tvekan om att det skulle vara det billigaste sättet för att närma oss en jämställd fördelning av föräldrapenningen. Problemet är att det inte finns stöd i riksdagen för en sådan reform. Det har varit låst läge i den frågan ett tag och någon förändring kan inte anas. SD och Kd vill tvärt emot ta bort de öronmärkta månaderna vi har idag. Moderaterna vill inte minska inslaget av valfrihet i regelverket. Och i våras sa socialförsäkringsutskottet nej regeringens förslag att införa öronmärkta månader vid föräldrapenning på grundnivå (dvs för den lägre ersättning som studenter och andra som saknar sjukpenninggrundande inkomst får). Det tycker jag belyser hur låst det politiska läget fortfarande är. Man bör inte heller blunda för problemet att en  individualisering skulle drabba de barn negativt vars pappor även fortsättningsvis skulle avstå från att ta ut några av sina öronmärkta dagar, en invändning som forskare har tagit upp och som moderaternas Ann-Sofie Alm pekade på under paneldebatten vid morgonens frukostseminarium.

TCO tycker att föräldraförsäkringen borde tredelas. Men eftersom det inte finns stöd i riksdagen för ens en sådan mindre ökning av kvoteringen tycker vi att det finns andra vägar som borde testas för att ta steg närmare en jämställd fördelning. Kvinnolobbyn ser liksom TCO och flera andra att det vore en fördel om flexibiliteten i regelverket minskas och om merparten av dagarna tas ut när barnen är små. TCOs förslag om föräldratidsdagar är ett sätt att minska flexibiliteteten i utbyte mot högre ersättning; de 90 lägstanivådagarna ges högre ersättning och styrs till ett uttag om fem dagar per barn och år under barnets uppväxt om barnet har två vårdnadshavare. Och tio dagar per barn och år för barn med en vårdnadshavare. Detta samtidigt som övriga 390 dagar får tas ut innan barnet fyller tre år.

Ett annat förslag som potentiellt skulle kunna få bredare politiskt stöd i riksdagen är att införa en jämställdhetspeng till de föräldrar som delar lika. En tydligare och smartare utformad bonus kan ge den effekt som tidigare testad bonus inte kunde uppvisa.

Utöver politiska reformer finns det faktiskt något som regeringen kan och bör göra nu direkt som inte kräver brett politiskt stöd i riksdagen - Regeringen borde ge Försäkringskassan i uppdrag att använda vetenskaplig kunskap i beteendeekonomi så att olika former av nudging hjälper föräldrar att välja att dela lika (läs mer om det på s12 och 16-17 i vår rapport). Det här borde skrivas in i Försäkringskassans regleringsbrev för år 2020 som regeringen ska besluta om inom kort*. Låt inte det låsta politiska läget kring kvotering och öronmärkta månader sätta stopp för andra reformer och åtgärder som tar steg mot en mer jämställd fördelning av föräldraledigheten.

*I innevarande års regleringsbrev anges att Försäkringskassan ska verka för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Här borde regeringen lägga till något i stil med ”i det arbetet ska Försäkringskassan undersöka möjligheterna att använda så kallad nudging och vetenskapliga kunskaper inom beteendeekonomi.”